Sussa och Natti av Ryôji Arai

använde jag när jag skulle introducera Chamberska boksamtal med årskurs 7. Det är en bilderbok med lite text så den går fort att läsa. Bilderna är naiva, färgsprakande och detaljrika. Vi lånade en hel klassuppsättning med böcker från Cirkulationsbiblioteket, så alla elever kunde ha varsin bok att bläddra i.

Sussa och Natti lämpade sig utmärkt för att visa vad ett boksamtal kan vara eftersom eleverna hade olika och starka åsikter om den. Någon tyckte bilderna var fula, andra tilltalades av färgerna och allt som fanns att upptäcka i bilderna. Det var också lätt att göra kopplingar av olika slag eftersom det går att hitta till exempel godis (någon gjorde kopplingen till sin egen godislust) och grekiska tempel (som eleverna läst i historian om) på bilderna. I boken förekommer flera upprepningar, tydligast i form av det figurerna säger, så eleverna hade inga problem med att hitta mönster.

Så här blev våra samlade tankar i den ena gruppen:

boksamtal-sussa-och-natti

Här kan man läsa om sammanhanget runt detta boksamtal

Cilla, bibliotekarie

 

Avancerat berättande och litterära begrepp

Ibland kan böcker av ALMApristagare vara det perfekta undervisningsmaterialet i en gymnasiekurs.

img_0113

Ett exempel på när så kan vara fallet är vid repetition av, och diskussion om, litterära begrepp och skönlitterära verkningsmedel. Avancerat berättande i begränsat format, som bilderböcker av till exempel Shaun Tan, Kitty Crowther och Isol ger väldigt goda förutsättningar för att kunna diskutera begrepp och verkningsmedel!

Häromveckan lät jag mina elever i kursen svenska 2 två och två ta sig an bilderböckerna på bilden ovan för att undersöka berättarperspektiv, händelseförlopp jämfört med intrig, och förekomst av direkt och indirekt anföring. I dessa böcker finns alla varianter man kan önska sig! Och det blir möjligt att jämföra och resonera på sätt som svårligen låter sig göras med noveller och/eller romaner: det går helt enkelt inte att få så många olika  alternativ att bli gripbara och möjliga att överblicka om man inte har en väldigt stor textbank som alla kan förhålla sig till. Så leve bilderboken!

Den blommiga soffan

av Lygia Bojunga använde jag när jag skulle introducera lässtrategin att skapa inre bilder i årskurs 2. Närmare bestämt använde jag de en och en halv sida som utgör det första kapitlet i boken.

Med lågstadiet använder vi bilder och symboler från En läsande klass och där kallas denna lässtrategi för konstnären. Lektionen började därför med ett samtal om vad konstnärer gör. Min erfarenhet är att eleverna brukar förstå denna lässtrategi snabbt och också direkt kunna berätta om egna erfarenheter av att få bilder i huvudet när de läser, så jag tillät mig att slarva lite med att förebilda hur man gör (det är annars alltid väldigt viktigt) och gick direkt igång med att låta eleverna använda strategin.

Jag bad eleverna blunda och berättade en kort historia med ett du-tilltal om att vara hungrig, springa i regnet över skolgården och känna lukten av god mat utanför matsalen. Och eleverna kunde alla efteråt berätta om hur de känt regnet på armarna och lukten av mat. Vi konstaterade att detta inte berodde på att jag berättat så bra, utan på att eleverna hade egna erfarenheter av det jag berättade.

Därefter tog jag fram boken av Bojunga, men jag berättade varken vad boken eller första kapitlet hette. I stället sa jag att den är lite knepig och att eleverna skulle lyssna noga. Och så läste jag första stycket i boken:

Den är liten, har bara plats för två. Den står helt nära fönstret, och för att tyget inte ska blekas i solen…

Så konstig! En bok som börjar med Den utan att förklara vad ordet syftar på.

Eleverna gissade vad Den kunde vara, och några hade fångat upp ledtråden plats för två och gissade på något där två personer kunde befinna sig. En hade faktiskt tänkt på en stol, vilket var nästan rätt. I nästa stycke visar sig texten nämligen handla om en soffa.

Soffan beskrivs noga, men med lite svåra ord så här passade jag på att förebilda hur jag tolkade texten och skapade mig en inre bild av soffan.

Sedan står det plötsligt:

Den blommiga soffan är inte bara en soffa, vilken som helst, utan soffan med Dalva.

Då och då sträcker Dalva på halsen för att se sig i spegeln, hon vet att hon är mycket vacker, särskilt när hon sitter på soffan… Ibland kommer Viktor, Dalvas fästman…

Och så nämns en TV, en tavla och en klocka utan att de beskrivs särskilt tydligt.

Vi konstaterade att vi inte fick mycket till bilder i huvudet av tavlan och klockan, men Dalva! Eleverna kunde målande beskriva hur hon såg ut, ofta med långt hår och snygga jeans.

Då läste jag sista meningen i kapitlet:

Viktor är en bälta och Dalva en angorakatt.

Och så visade jag eleverna omslaget till boken. Vi skrattade tillsammans och konstaterade att författaren lurade oss med mening. Hon ville att vi skulle göra inre bilder som sedan visade sig inte stämma!

den-blommiga-soffan

Cilla, bibliotekarie

Vi hade vår ALMA-fest i tisdags

och elever, personal, föräldrar och lite andra gäster samlades först på skolgården. Fyrorna sjöng ett par av de sånger de framfört när Meg Rosoff besökte oss. Biträdande rektor Marzyeh delade ut priser i vår egen tävling Hjulstas ALMA, här är några av pristagarna:

Pristagara Maimona Pristagare Ali Pristagare Anastasia Pristagare Eliana

Vi fick smakprov på poesi som sexorna skrivit:

Poesiläsning

Musikgruppen Raa som gästade oss och spelade rolig musik:

RaaRaa 2

Sedan öppnade vi vår utställning med många av de arbeten eleverna i Hjulsta grundskola f-9 gjort inom ramen för vårt projekt, detta tredje år med Astrid Lindgren Memorial Award som gemensamt tema.

Komethuset öppnar

Fyrornas pippi transparent

Läs mer om fyrornas Pippi-skrivande

Ettors pippibilder

Läs mer om ettornas Astrid Lindgren-tema här

Ettornas teatergrejer

och här

Fklass dikter

En av förskoleklasserna hade skrivit fina dikter

Fk Kompisarna

Läs mer om förberedelseklassens läsning av Kompisarna och fritidshemmet som också läst den 

Flera klasser tävlade i vår tävling Hjulstas ALMA genom att göra något läsfrämjande, bland annat dessa:

Tvåornas dikter

Tvåorna skrev dikter för att locka andra att läsa poesi

Treornas reklambilder

Treorna gjorde reklambilder för läsning och ALMA-böcker

Metroklänning

och 7-9G tävlade med en fantastisk installation och en bok med argument för läsning.

Femmorna wikimini

Årskurs fem har hjälpt till att sprida information om ALMA genom att skriva i Wikimini

7-9B somaliska wikipedia

och 7-9B genom att skriva i somaliska Wikipedia

7-9B Mio 2

7-9B ställde också ut sina fina illustrationer till Mio min Mio

Sjuornas flapbooks

Alla sjuornas flapbooks var utställda

Sexor dikter

Sexor tolkning

Ett helt rum var fullt med sexornas dikter och tolkningar av andras dikter. Här läste de också upp sin poesi för besökarna.

Så – det mesta av vad vi gjort under våren fanns utställt på vår fest. Om ni klickar er runt  på den här webbplatsen hittar ni lite till… och så ska ni veta att vi utöver detta har läst mängder av de böcker som olika ALMA-pristagare och Astrid Lindgren själv har skrivit. Och att all denna litteraturläsning ger upphov till djupa och stimulerande boksamtal!

 

 

Personbeskrivning och miljöbeskrivning

Pippi i Hjulsta

En gång när jag hälsade på en skola i Danmark höll jag en lektion om Pippi Långstrump och eleverna fick skriva om hur det skulle kunna gå till om hon hälsade på i deras samhälle, Thyborön. Det tyckte eleverna var roligt och nu ville jag pröva något liknande på vår skola.

Vi har tidigare i årskurs fyra arbetat med berättande texter utifrån genrepedagogik, och nu var det dags att fördjupa sig i personbeskrivning och miljöbeskrivning.

Vi läste Pippi har julgransplundring tillsammans. Under läsningen stannade vi upp när jag tyckte att texten tydligt hade gestaltat ett karaktärsdrag. Vi diskuterade vilket karaktärsdrag som visats i texten och eleverna antecknade. Det blev tydligt hur Astrid Lindgren gestaltar hur en person är, utan att använda direkt beskrivande adjektiv. Eleverna fick alltså närma sig kunskapskravet att skriva berättande texter med gestaltande beskrivningar genom att först analysera sådana.

Personbeskrivning Pippi

Sedan skrev eleverna varsin personbeskrivning av Pippi Långstrump. Därefter berättade jag att eleverna skulle få skriva om när Pippi Långstrump kommer till vår förort. Vi diskuterade tillsammans i klassen vad hon skulle se, höra, känna för lukter med mera.

Pippi i Tensta omslag

Eleverna fick nu arbeta vid datorer och börja med att skriva in sina personbeskrivningar som en inledning på en berättande text. Därefter fortsatte de med att skriva om när Pippi kom till vår förort, och då göra en miljöbeskrivning av närområdet.

Vi repeterade strukturen i berättande texter och eleverna fortsatte sina texter med händelser, problem, lösning och avslutning. Eleverna har även bearbetat texterna efter respons från mig.

Här är början på Anastasias text, som vann pris i Hjulstas ALMA:

Pippi i Tensta text

Charlott Fahlström

Bilder till Mio min Mio

Klass 7-9B har läst och arbetat med Mio min Mio på SvA-lektionerna och i samarbete med bildämnet har eleverna gjort dessa bilder.

Vi läste Mio min Mio i klassen och när eleverna fick börja lära sig teckna med suddteknik passade det utmärkt för att illustrera boken. Tidigare hade eleverna i bildämnet arbetat med horisont och ljus, men nu fick de även arbeta med att teckna människor och hästar.

Miobilder 1 Miobilder 2 Miobilder 3 Miobilder 4 Miobilder 5

Dikter om hållbar utveckling och vår natur

Klass 6A hade jobbat med hållbar utveckling i NO under vintern och när det var dags att jobba med dikter i svenskan så passade det bra att ha naturen och hållbar utveckling som tema.

Vi ville också koppla ihop arbetet med ALMA. Kristina valde ut några dikter från 2014 års ALMA-pristagare Barbro Lindgren. Dikterna heter Någon gång ska vi dö och Tänk alla miljoner år… Dessa dikter finns i boken Gröngölingen på väg.

Eleverna fick blunda och lyssna på dikterna och berätta vad de kände och tänkte under uppläsningen. De fick även lyssna på en välkänd sång av Astrid Lindgren – fast läst som dikt i stället. Det var Idas sommarvisa. Eleverna analyserade dikterna och jämförde vad de hade gemensamt och vilka skillnader det fanns. Nu var alla inspirerade till att skriva dikter!

Sedan satte vi igång att skriva gemensamma dikter om naturen på olika sätt.

Dikter 6 gemensamma

Efter det fick eleverna själva skriva dikter. Under vår avslutningsfest fanns många dikter utställda så besökarna kunde läsa dem. Några elever läste även upp sina dikter vid några framträdanden. Här kan ni se några av dikterna:

Dikter 6 1

Dikter 6 2

Dikter 6 3

Dikter 6 4

Vi hoppas att ni också blir inspirerade till att skriva dikter om vår fina natur! Vi måste vara rädda om vår jord och tänka på hur vi behandlar den!

Klass 6A Hjulsta grundskola vt 2016

genom Kristina Eriksson

Mycket läsfrämjande

är det i år i vår egen tävling Hjulstas ALMA.

Kanske är klasserna inspirerade av förra årets pristagare PRAESA?

I vart fall har vi fått in flera spännande bidrag där klasserna på ett eller annat sätt har försökt locka och uppmuntra andra att läsa. En del är olika former av konstverk och de tar Tensta bibliotek emot efter vår egen ALMA-utställning på tisdag. Tensta bibliotek har just gjort en hylla för att exponera ALMA-böcker och det är förstås roligt för oss att få bidra med lite extramaterial. Hoppas att deras initiativ med en ALMA-hylla sprider sig till andra folkbibliotek.

När våra klasser jobbar med läsfrämjande åtgärder så gör de fina grejer, men kanske det allra viktigaste är de samtal som förs INOM klassen om varför det är viktigt med läsning?

Här kan ni se 3A:s superfina reklamaffischer för ALMA-böcker och för läsning. Är du noggrann kanske du hittar en affisch som nog är liiiite utanför ramarna…

 

ALMA-pristagare i Wikimini

Wikipedia har en motsvarighet på internet som heter Wikimini. Det är ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar. Årskurs 5 på Hjulsta Grundskola har under vårterminen 2016 arbetat med att skriva in uppslagstexter om några Alma-pristagare och om några av deras mest kända böcker.

Så här gjorde vi:

  1. Vi läste och diskuterade böckerna i smågrupper.
  2. Lektion i helklass med hjälp av vår bibliotekarie Cilla då vi tittade närmare på hur Internet och Google fungerar. Vi gjorde då också några arbetsövningar kring detta.
  3. Cilla informerade även under en lektion mer om NE, Wikipedia och Wikimini. Vi tog då också upp hur viktigt det är med källor och hur man ska arbeta och skriva in det på rätt sätt m.m.
  4. Lektion i helklass då vi tittar närmare på texttypiska drag för uppslagsverksartiklar (det centrala först, objektivt språk, tempus, underrubriker m.m.)
  5. Eleverna började parvis därefter att söka fakta om författarna och böckerna på nätet. De skrev tankekartor om vad de sedan skulle ha med i sina uppslagstexter.
  6. Äntligen var det så dags för eleverna att skriva ned sina texter.
  7. När de var färdiga med sina texter fick klassen sedan hjälp av vår IT-pedagog Ulla. De la nu in sina texter på Wikimini under författarnamnen och boktitlarna. (De flesta har i sina texter lagt ut länkar mellan författare och bok också.)
  8. Vi tittade sedan på vad vi åstadkommit tillsammans och diskuterade detta i klassen.

Här kan du läsa elevernas artiklar:

Maurice Sendak: Till vildingarnas land

Kitty Crowther: Rotbarnet

Isol: Petit Monstret

Barbro Lindgren: Andrejs längtan

Shaun Tan: Borttappad

Astrid Lindgren: Sunnanäng          

I kursplanerna för åk 4-6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk så är syftet:

Genom undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

I det här arbetsområdet med Alma – Wikimini har vi arbetat med alla dessa punkter.

Tina Widell