Vi hade vår ALMA-fest i tisdags

och elever, personal, föräldrar och lite andra gäster samlades först på skolgården. Fyrorna sjöng ett par av de sånger de framfört när Meg Rosoff besökte oss. Biträdande rektor Marzyeh delade ut priser i vår egen tävling Hjulstas ALMA, här är några av pristagarna:

Pristagara Maimona Pristagare Ali Pristagare Anastasia Pristagare Eliana

Vi fick smakprov på poesi som sexorna skrivit:

Poesiläsning

Musikgruppen Raa som gästade oss och spelade rolig musik:

RaaRaa 2

Sedan öppnade vi vår utställning med många av de arbeten eleverna i Hjulsta grundskola f-9 gjort inom ramen för vårt projekt, detta tredje år med Astrid Lindgren Memorial Award som gemensamt tema.

Komethuset öppnar

Fyrornas pippi transparent

Läs mer om fyrornas Pippi-skrivande

Ettors pippibilder

Läs mer om ettornas Astrid Lindgren-tema här

Ettornas teatergrejer

och här

Fklass dikter

En av förskoleklasserna hade skrivit fina dikter

Fk Kompisarna

Läs mer om förberedelseklassens läsning av Kompisarna och fritidshemmet som också läst den 

Flera klasser tävlade i vår tävling Hjulstas ALMA genom att göra något läsfrämjande, bland annat dessa:

Tvåornas dikter

Tvåorna skrev dikter för att locka andra att läsa poesi

Treornas reklambilder

Treorna gjorde reklambilder för läsning och ALMA-böcker

Metroklänning

och 7-9G tävlade med en fantastisk installation och en bok med argument för läsning.

Femmorna wikimini

Årskurs fem har hjälpt till att sprida information om ALMA genom att skriva i Wikimini

7-9B somaliska wikipedia

och 7-9B genom att skriva i somaliska Wikipedia

7-9B Mio 2

7-9B ställde också ut sina fina illustrationer till Mio min Mio

Sjuornas flapbooks

Alla sjuornas flapbooks var utställda

Sexor dikter

Sexor tolkning

Ett helt rum var fullt med sexornas dikter och tolkningar av andras dikter. Här läste de också upp sin poesi för besökarna.

Så – det mesta av vad vi gjort under våren fanns utställt på vår fest. Om ni klickar er runt  på den här webbplatsen hittar ni lite till… och så ska ni veta att vi utöver detta har läst mängder av de böcker som olika ALMA-pristagare och Astrid Lindgren själv har skrivit. Och att all denna litteraturläsning ger upphov till djupa och stimulerande boksamtal!

 

 

Personbeskrivning och miljöbeskrivning

Pippi i Hjulsta

En gång när jag hälsade på en skola i Danmark höll jag en lektion om Pippi Långstrump och eleverna fick skriva om hur det skulle kunna gå till om hon hälsade på i deras samhälle, Thyborön. Det tyckte eleverna var roligt och nu ville jag pröva något liknande på vår skola.

Vi har tidigare i årskurs fyra arbetat med berättande texter utifrån genrepedagogik, och nu var det dags att fördjupa sig i personbeskrivning och miljöbeskrivning.

Vi läste Pippi har julgransplundring tillsammans. Under läsningen stannade vi upp när jag tyckte att texten tydligt hade gestaltat ett karaktärsdrag. Vi diskuterade vilket karaktärsdrag som visats i texten och eleverna antecknade. Det blev tydligt hur Astrid Lindgren gestaltar hur en person är, utan att använda direkt beskrivande adjektiv. Eleverna fick alltså närma sig kunskapskravet att skriva berättande texter med gestaltande beskrivningar genom att först analysera sådana.

Personbeskrivning Pippi

Sedan skrev eleverna varsin personbeskrivning av Pippi Långstrump. Därefter berättade jag att eleverna skulle få skriva om när Pippi Långstrump kommer till vår förort. Vi diskuterade tillsammans i klassen vad hon skulle se, höra, känna för lukter med mera.

Pippi i Tensta omslag

Eleverna fick nu arbeta vid datorer och börja med att skriva in sina personbeskrivningar som en inledning på en berättande text. Därefter fortsatte de med att skriva om när Pippi kom till vår förort, och då göra en miljöbeskrivning av närområdet.

Vi repeterade strukturen i berättande texter och eleverna fortsatte sina texter med händelser, problem, lösning och avslutning. Eleverna har även bearbetat texterna efter respons från mig.

Här är början på Anastasias text, som vann pris i Hjulstas ALMA:

Pippi i Tensta text

Charlott Fahlström

Bilder till Mio min Mio

Klass 7-9B har läst och arbetat med Mio min Mio på SvA-lektionerna och i samarbete med bildämnet har eleverna gjort dessa bilder.

Vi läste Mio min Mio i klassen och när eleverna fick börja lära sig teckna med suddteknik passade det utmärkt för att illustrera boken. Tidigare hade eleverna i bildämnet arbetat med horisont och ljus, men nu fick de även arbeta med att teckna människor och hästar.

Miobilder 1 Miobilder 2 Miobilder 3 Miobilder 4 Miobilder 5

Dikter om hållbar utveckling och vår natur

Klass 6A hade jobbat med hållbar utveckling i NO under vintern och när det var dags att jobba med dikter i svenskan så passade det bra att ha naturen och hållbar utveckling som tema.

Vi ville också koppla ihop arbetet med ALMA. Kristina valde ut några dikter från 2014 års ALMA-pristagare Barbro Lindgren. Dikterna heter Någon gång ska vi dö och Tänk alla miljoner år… Dessa dikter finns i boken Gröngölingen på väg.

Eleverna fick blunda och lyssna på dikterna och berätta vad de kände och tänkte under uppläsningen. De fick även lyssna på en välkänd sång av Astrid Lindgren – fast läst som dikt i stället. Det var Idas sommarvisa. Eleverna analyserade dikterna och jämförde vad de hade gemensamt och vilka skillnader det fanns. Nu var alla inspirerade till att skriva dikter!

Sedan satte vi igång att skriva gemensamma dikter om naturen på olika sätt.

Dikter 6 gemensamma

Efter det fick eleverna själva skriva dikter. Under vår avslutningsfest fanns många dikter utställda så besökarna kunde läsa dem. Några elever läste även upp sina dikter vid några framträdanden. Här kan ni se några av dikterna:

Dikter 6 1

Dikter 6 2

Dikter 6 3

Dikter 6 4

Vi hoppas att ni också blir inspirerade till att skriva dikter om vår fina natur! Vi måste vara rädda om vår jord och tänka på hur vi behandlar den!

Klass 6A Hjulsta grundskola vt 2016

genom Kristina Eriksson

Mycket läsfrämjande

är det i år i vår egen tävling Hjulstas ALMA.

Kanske är klasserna inspirerade av förra årets pristagare PRAESA?

I vart fall har vi fått in flera spännande bidrag där klasserna på ett eller annat sätt har försökt locka och uppmuntra andra att läsa. En del är olika former av konstverk och de tar Tensta bibliotek emot efter vår egen ALMA-utställning på tisdag. Tensta bibliotek har just gjort en hylla för att exponera ALMA-böcker och det är förstås roligt för oss att få bidra med lite extramaterial. Hoppas att deras initiativ med en ALMA-hylla sprider sig till andra folkbibliotek.

När våra klasser jobbar med läsfrämjande åtgärder så gör de fina grejer, men kanske det allra viktigaste är de samtal som förs INOM klassen om varför det är viktigt med läsning?

Här kan ni se 3A:s superfina reklamaffischer för ALMA-böcker och för läsning. Är du noggrann kanske du hittar en affisch som nog är liiiite utanför ramarna…

 

ALMA-pristagare i Wikimini

Wikipedia har en motsvarighet på internet som heter Wikimini. Det är ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar. Årskurs 5 på Hjulsta Grundskola har under vårterminen 2016 arbetat med att skriva in uppslagstexter om några Alma-pristagare och om några av deras mest kända böcker.

Så här gjorde vi:

  1. Vi läste och diskuterade böckerna i smågrupper.
  2. Lektion i helklass med hjälp av vår bibliotekarie Cilla då vi tittade närmare på hur Internet och Google fungerar. Vi gjorde då också några arbetsövningar kring detta.
  3. Cilla informerade även under en lektion mer om NE, Wikipedia och Wikimini. Vi tog då också upp hur viktigt det är med källor och hur man ska arbeta och skriva in det på rätt sätt m.m.
  4. Lektion i helklass då vi tittar närmare på texttypiska drag för uppslagsverksartiklar (det centrala först, objektivt språk, tempus, underrubriker m.m.)
  5. Eleverna började parvis därefter att söka fakta om författarna och böckerna på nätet. De skrev tankekartor om vad de sedan skulle ha med i sina uppslagstexter.
  6. Äntligen var det så dags för eleverna att skriva ned sina texter.
  7. När de var färdiga med sina texter fick klassen sedan hjälp av vår IT-pedagog Ulla. De la nu in sina texter på Wikimini under författarnamnen och boktitlarna. (De flesta har i sina texter lagt ut länkar mellan författare och bok också.)
  8. Vi tittade sedan på vad vi åstadkommit tillsammans och diskuterade detta i klassen.

Här kan du läsa elevernas artiklar:

Maurice Sendak: Till vildingarnas land

Kitty Crowther: Rotbarnet

Isol: Petit Monstret

Barbro Lindgren: Andrejs längtan

Shaun Tan: Borttappad

Astrid Lindgren: Sunnanäng          

I kursplanerna för åk 4-6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk så är syftet:

Genom undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

I det här arbetsområdet med Alma – Wikimini har vi arbetat med alla dessa punkter.

Tina Widell

Meg Rosoff på Hjulsta grundskola

Igår fick vi besök av Meg Rosoff – en sådan ära!

Hela skolan är otroligt stolt, och vi hade en så fin förmiddag.

Bilen

Meg Rosoff anlände tillsammans med representanter från ALMA-kansliet och Kulturrådet i en bil. Rektor Malla samt Aya och Najma från årskurs sju välkomnade dem och ledde dem till biblioteket där hela årskurs sju satt och väntade.

Malla välkomnar

Meg Rosoff är rolig och trevlig, fast hon påstod att hon är lik de hemska vildsvinen i bilderboken Meet Wild Boars. Hon berättade för sjuorna om hur hon och dottern hittat på berättelsen om de hemska vildsvinen tillsammans, och hon visade med fingrarna hur hon lekt med fingrarna för att underhålla dottern som vaknade alldeles för tidigt på morgnarna.

Vildsvinen

En grupp med nior har läst Så har jag det nu, och de hade förmånen att få samtala med Meg Rosoff om hennes genombrottsroman.

Maryam är med

Meg Rosoff berättade att innan hon debuterat som författare hade hon lämnat in ett manus som refuserades, men att hon då fick uppmaningen att skriva mer bitskt vilket tydligen var ett drömscenario för henne. Skrivprocessen började med att hon hittade på första meningen “Jag heter Elizabeth, men det är det aldrig någon som har kallat mig” och den meningen skapade en röst i hennes huvud som gjorde att författandet satte fart. Meg Rosoff beskrev författande som besläktat med drömmande eller dagdrömmande. Hon sa även att en tanke med romanen var att få engelska och amerikanska ungdomar att reflektera över hur det skulle vara om det blev krig hos dem, inte bara i någon annans land långt borta.

Meg tänker

Efter fika avslutades besöket hos oss med en storsamling för alla elever och all personal i f-6. Temat var Pippi Långstrump eftersom vi läst att det var Meg Rosoffs favoritbok som barn. Idrottssalen där vi samlats var smyckad med böcker och arbeten som eleverna hade gjort.

Årskurs fyra sjöng sånger från Pippi på de sju haven (med celebert inhopp av självaste Sjörövarfabbe) och framförde även en egenkomponerad ALMA-sång på engelska!

Fyrorna

Sjörövarfabbe

Meg Rosoff svarade på frågor som eleverna ställt, och om ni liksom vi undrar vad hon ska göra med prispengarna så kan vi berätta att hon vill köpa en prickig häst som hon kan bära på händerna – precis som Pippi Långstrump. Nadira i årskurs fem översatte allt vi sa på svenska till engelska för Meg Rosoffs skull, och hon tolkade även Meg Rosoffs svar så att alla elever förstod vad hon sa.

Nadira och Meg

Meg Rosoff fick blommor som en klass med tvåor hade gjort och sedan avslutade vi med att alla sjöng Här kommer Pippi Långstrump.

Meg med blommor

Allsång

Eller… då skulle det varit slut… men…

Kramkalas 1

Kramkalas 3

Kramkalas 2

först fick Meg Rosoff säkert hundrafemtio kramar av barnen och så skrev hon autografer så pennan glödde.

Carina Ohlsson har tagit de fina bilderna.

Läs också om besöket på ALMA-prisets blogg

Niornas läsning av Boken om allting

börjar också bli klar.

Eleverna fick ju välja på en tjockare bok eller Boken om allting av Guus Kuijer. Denna möjlighet att välja gjorde att de mindre ambitiösa eleverna förstås valde Kuijers bok, och när det var dags för avslutande boksamtal var det många som inte ens läst klart den. Tyvärr är det svårt att få en del av niorna att orka, så här i slutspurten av vårterminen.

Men de elever som hade läst boken genomförde ett strålande boksamtal. Upplägget med frågetecken och kopplingar, och att eleverna hade sina läsloggar som stöd i samtalet, gjorde att det blev många intressanta frågor som diskuterades.

En hel del i samtalet berörde religion. Pappan i boken är strängt religiös på ett sätt som innebär att han misshandlar fru och barn. Detta förkastade våra elever – då tror man inte på rätt sätt!

Hela boken igenom skildras allt ur pojken Thomas perspektiv. Det finns en granne som kallas för häxa, men är hon en häxa egentligen? Eleverna plockade fram många detaljer ur texten som tyder på att hon är en häxa, men även flera saker som talar emot det.

Och vad händer egentligen i slutet? Dör Thomas? Nej, kanske inte…

Den här boken kanske egentligen är tänkt för yngre elever, men det är mycket i den som nog blir mer intressant när man är lite äldre och har mer kunskaper att ta med sig in i läsningen.

Cilla, bibliotekarie

Att prata om böcker är fantastiskt!

Nu har niorna läst klart och vi har haft ett avslutande boksamtal om Så har jag det nu. I samtalet utgick vi från elevernas läsloggar där de antecknat frågetecken och kopplingar de gjort under sin läsning. Eleverna hade många tankar och var ivriga att få diskutera med varandra – det är bra med lite konstiga böcker!

En del av det vi allihop undrade över var Daisys kusiner med sina halvt övernaturliga förmågor. Edmund verkar kunna läsa hennes tankar och senare i boken kommunicerar de också utan att ha någon reell kontakt med varandra. Är det Daisys fantasier eller vill författaren att vi ska tro att det är verklighet?

Det var två scener i boken som eleverna särskilt funderade över.  Vad var det egentligen som hände när de fick fly från ladan där de bodde med en massa soldater? Och svampförgiftningen – är det övernaturliga syner, bara naturlig yra av svampen eller vad är det Daisy och Piper upplever egentligen?

En elev tog upp att början och slutet av boken har tydliga paralleller, båda beskriver hur Daisy kommer till huset ute på landet men det har gått sex år emellan de båda gångerna. Vad är det som skiljer och vad är lika? Någon uppmärksammade att båda gångerna nämns en stenängel som finns i trädgården. Varför är den egentligen med i berättelsen?

Någon hade observerat att ”gud” med litet g i början av boken övergick till ”Gud” med stort G. Har Daisy blivit religiös?

I Så har jag det nu finns det flera fruktansvärda skildringar av krigets konsekvenser, med bland annat beskrivningar av döda kroppar. En elev kunde göra en personlig koppling här, där de flesta av oss andra har förmånen att inte ha upplevt något sådant.

Eleverna gjorde spännande kopplingar till andra böcker. De har tillsammans läst Avblattefieringsprocessen och tog upp flera likheter med den. Någon sa Romeo och Julia, med den olämpliga kärleken, och En sekund i taget och Boktjuven nämndes också.

Läsloggarna och att elevernas frågor och tankar fick styra boksamtalet gjorde det mycket intressant. Fast jag har läst boken tre gånger påtalade eleverna ett antal saker som jag inte har tänkt på tidigare – det här med att prata om böcker är fantastiskt!

Om drygt två veckor kommer Meg Rosoff till vår skola och denna grupp elever ska få förmånen att diskutera boken med henne. Det ser vi fram emot!

Cilla, bibliotekarie