Jag har läst en jätte intressant bok av Astrid Lindgren. Boken handlar om två bröder. Bröderna Lejonhjärta. De älskar varandra. Storebror heter Jonatan och lillebror heter Karl men Jonatan kallar honom för Skorpan. Skorpan är sjuk och alla vet att han snart kommer att dö. Han hostar mycket och kan inte promenera för att han är handikappad. En dag är Skorpan rädd för att dö och Jonatan sa till Skorpan ‘’Vi ses i Nargiala’’. Jonatan berättade för honom att Nargiala är en plats som alla kommer till efter döden. Jag tror också att det finns en plats man kommer till när man dör. Till exempel paradisen och helvetet. Men jag tror att Jonatan hade tänk ut Nargiala för att skynda sin lillebror. När Skorpan dör träffar han Jonatan i Nargiala som han hade sagt. Skorpan var inte sjuk längre. Han hade blivit frisk igen. Han kunde springa, simma och han hostade inte som förut. Jag tror att de som kommer till Nargiala blir friska. Därför att för att leva bra och vara glad måste man vara frisk. Nargiala är som paradiset. Många vackra träd. Fåglar som drillar, de nästan sjungar. Alla som hade en bra liv och gjorde inte onda saker då kommer i Nargiala. Men det finns en plats för de andra. De som gjorde onda saker. Den plats heter Karmanjaka. Karmanjaka är som helvetet. Man har inte frihet. Man är slav och mycket ledsen. I Nargiala om man hoppades att ha någonting då man får det. Samma sak som Skorpan. När han gick till Nargiala hade han hästar och kaniner för att han ville ha såna. Jag tror också på det, att när man går till paradiset har det som man hoppades att ha.
Vasia Tsouga och Ilzat Dautov 7-9C
Läs mer om vårt arbete här
Hej Vasia och Ilzat,
å allt vi hoppas att vi ska få ha! Nangijala är ett sånt ställe där det man hoppas slår in, och jag tänker att det som är så fint med Nangijala är att det är de viktigaste sakerna som man kan önska sig som människa som finns där. Det handlar inte om många saker eller flotta grejer, utan om värme och närhet och skönhet i naturen och i gemenskapen med andra människor.
Jag tror också att Jonatan bara ”hittade på” Nangijala för att trösta sin bror – och sen på något märkligt vis så finns det ändå. Visst är det både härligt och lite märkligt?
/Katarina
Hej!
Ingen vet vad som händer efter döden, men om Jonathans berättelse om Nangijala gjorde att han skyddade sin bror från att vara så rädd tycker jag att den var bra. Om det finns ett liv efter döden hoppas jag att alla kommer dit där det är bra.
Hälsningar Suzanne
Det låter från din text som att hälsan är viktigast här på jorden. Du har nog rätt. När man är pigg och frisk så känns det som att ingenting är omöjligt…nästan. Och så det där med att skydda sin lillebror. Jag tror att alla som har ett mindre syskon känner igen Jonatans längtan efter att göra allting bra för Skorpan. Visst är det så? Även om små syskon kan göra oss tokiga ibland, vill vi inget annat att de ska ha det bra. Du lyfter fram två mycket viktiga frågor. TACK!
Det låter från din text som att hälsan är viktigast här på jorden. Du har nog rätt. När man är pigg och frisk så känns det som att ingenting är omöjligt…nästan. Och så det där med att skydda sin lillebror. Jag tror att alla som har ett mindre syskon känner igen Jonatans längtan efter att göra allting bra för Skorpan. Visst är det så? Även om små syskon kan göra oss tokiga ibland, vill vi inget annat att de ska ha det bra. Du lyfter fram två mycket viktiga frågor. TACK!