Att prata om böcker är fantastiskt!

Nu har niorna läst klart och vi har haft ett avslutande boksamtal om Så har jag det nu. I samtalet utgick vi från elevernas läsloggar där de antecknat frågetecken och kopplingar de gjort under sin läsning. Eleverna hade många tankar och var ivriga att få diskutera med varandra – det är bra med lite konstiga böcker!

En del av det vi allihop undrade över var Daisys kusiner med sina halvt övernaturliga förmågor. Edmund verkar kunna läsa hennes tankar och senare i boken kommunicerar de också utan att ha någon reell kontakt med varandra. Är det Daisys fantasier eller vill författaren att vi ska tro att det är verklighet?

Det var två scener i boken som eleverna särskilt funderade över.  Vad var det egentligen som hände när de fick fly från ladan där de bodde med en massa soldater? Och svampförgiftningen – är det övernaturliga syner, bara naturlig yra av svampen eller vad är det Daisy och Piper upplever egentligen?

En elev tog upp att början och slutet av boken har tydliga paralleller, båda beskriver hur Daisy kommer till huset ute på landet men det har gått sex år emellan de båda gångerna. Vad är det som skiljer och vad är lika? Någon uppmärksammade att båda gångerna nämns en stenängel som finns i trädgården. Varför är den egentligen med i berättelsen?

Någon hade observerat att ”gud” med litet g i början av boken övergick till ”Gud” med stort G. Har Daisy blivit religiös?

I Så har jag det nu finns det flera fruktansvärda skildringar av krigets konsekvenser, med bland annat beskrivningar av döda kroppar. En elev kunde göra en personlig koppling här, där de flesta av oss andra har förmånen att inte ha upplevt något sådant.

Eleverna gjorde spännande kopplingar till andra böcker. De har tillsammans läst Avblattefieringsprocessen och tog upp flera likheter med den. Någon sa Romeo och Julia, med den olämpliga kärleken, och En sekund i taget och Boktjuven nämndes också.

Läsloggarna och att elevernas frågor och tankar fick styra boksamtalet gjorde det mycket intressant. Fast jag har läst boken tre gånger påtalade eleverna ett antal saker som jag inte har tänkt på tidigare – det här med att prata om böcker är fantastiskt!

Om drygt två veckor kommer Meg Rosoff till vår skola och denna grupp elever ska få förmånen att diskutera boken med henne. Det ser vi fram emot!

Cilla, bibliotekarie

6 reaktion på “Att prata om böcker är fantastiskt!

    • Gör det! De är superfina och bra på alla sätt. Den sista jag läste var Picture me gone, mycket charmig och sorglig berättelse med en sorts deckarintrig. Rekommenderas den med!

  1. SÅ roligt att få höra om dina och ungdomarnas fina samtal runt den här boken som jag just har djupdiskuterat tillsammans med tre andra kvinnor – bland andra författarna Annika Holm och Rose Lagercrantz.
    Vi såg också många (avsiktliga tror vi) paralleller till andra böcker – Meg Rosoff ÄR en läsande författare som gillar intertextualitet.

  2. Så väldigt roligt att sen också få samtala med författaren om boken – vilken utbildning eleverna får! Imponerad.

    • Ja, ska bli superkul. Vi har en inbokad träff då vi tillsammans ska fundera över vilka ord vi behöver kunna på engelska, eftersom vi har läst boken på svenska men ska diskutera den på engelska.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *