Fyrornas ALMA-arbete

Årskurs 4 har under vårterminen -18 tittat på TV-serien Vi på Saltkråkan. Eleverna reflekterade över hur det var förr och jämförde med hur det är nu. Miljöfrågor och kulturfrågor fördjupades under halvklasslektioner. Eleverna tyckte det var roligt och intressant och vill se flera filmade äventyr av Astrid Lindgren.

Astrid Lindgrens litteratur som åk 4 har tagit del av, dels genom egen läsning samt högläsning i hela klassen är:

  • Kajsa Kavat
  • Pelle flyttar till Komfusenbo
  • Albin och Stig
  • Allrakäraste syster

ALMA-pristagare som eleverna läste under påsklovet samt analyserade illustrationerna av var:

  • Shaun Tan
  • Wolf Erlbruch

Under engelska lektionerna har eleverna fått Jacqueline Woodsons böcker presenterade och upplästa.

Sammanfattningsvis har vi arbetat ämnesintegrerat med hela ALMA-projektet.

Svenska, bild, engelska, SO och NO.

The other side och Show way

I min klass 2A har vi arbetat med två av Jaqculine Woodsons bilderböcker. Vi brukar använda bilderböcker i engelskundervisningen så det föll sig naturligt att nu ta ALMA-pristagarens böcker.

Vi hade redan talat en del Jacqueline Woodson, eleverna följde när det tillkännagavs att hon skulle få priset, och de visste också att vi ska få besök av henne.

Vi började med boken The other side som jag introducerade genom att berätta på engelska det som står i förordet, jag översatte en del till svenska också. Jag berättade att hon vill visa på unga människor som gör motstånd mot det som är fel och att det finns hopp för framtiden.

Sedan delade jag in eleverna i tre grupper eftersom vi hade tre exemplar av varje bok, och i varje grupp såg jag till att en av våra elever som är väldigt bra på att läsa på engelska fanns med. Jag lät den eleven läsa högt för de andra i gruppen och för varje uppslag skulle gruppen stanna upp och prata om bilden och innehållet. Den elev som läste högt ställde också frågor till sina kamrater, jag hade förberett dem genom att tipsa om frågor av typen “Tell me something about the picture”.

Det här arbetet tog många lektioner, och eleverna tyckte mycket om det. Jag tror att ämnet, alla människors lika värde, är väldigt engagerande. Frågor om rasism är ju alltid aktuella.

På skolan förbereder vi oss att sjunga Wade in the water när Jacqueline Woodson kommer på besök. Jag pratade med barnen om att boken Show way och sången hänger ihop, båda knyter an till flykten från slaveriet i Sydstaterna till friheten i norr. När vi sedan skulle ta oss an läsningen gjorde vi ungefär som med den första boken.. Eleverna jobbade i grupper och vi lät det ta flera lektioner.

Show way är en betydligt mer komplex bok än The other side. Men barnen greppade det där med flykten, och de var väldigt engagerande även av denna bok. De mindes bibliotekslektionen där de fått lära sig om slaveriet och att fly.

Jag rekommenderar andra lärare att läsa och jobba med de här böckerna, innehållets budskap är dagsaktuellt, när vi hjälps åt så klarar barnen mycket svårare texter än man kan tro och svåra ämnen engagerar även de yngre eleverna.

Eva Larsson

Festlig avslutning

på vårens ALMA-arbete hade vi i torsdags!

På skolgården träffades elever, föräldrar, personal och gäster klockan 16.30.

Vi började med musik. Här står 3A och laddar inför sitt framträdande.

Rektor Heléne delade ut priser till alla vinnarna i Hjulstas ALMA.

Elever som vunnit individuellt eller två och två fick diplom, bok och chokladmedalj. De som tävlat i grupp eller med hela klassen fick diplom och kalaspåse.

Sedan öppnade vi utställningen med alla klassers arbeten och elevernas tävlingsbidrag. Alla minglade runt och tittade på de fina arbeten våra elever gjort. Arbetena presenteras noggrannare i egna inlägg på den här webbplatsen.

Årskurs sju ordnade försäljning av något att äta och dricka. Det var succé, allt tog snabbt slut och sjuorna fick en rejäl slant till klasskassan.

Efter en dryg timme var vår festliga utställning slut. Nu ska vi dokumentera allt för den här webbplatsen och så ska vi välja ut några arbeten som får exponeras på Tensta bibliotek ett tag framöver. Nu återstår bara det bästa av årets ALMA-arbete: på onsdag får vi besök av årets pristagare Jacqueline Woodson.

Läs ett reportage om vår fest i Vi i Tensta.

Här är alla diplomen till vinnarna:

 

Bilduppgift på högstadiet

Nina, vår bildlärare, visade några bilderböcker för oss, flera var av Astrid Lindgren eller av olika ALMA-pristagare.

Nina berättade att ibland är det en person som gjort hela boken men ibland är det en författare och en annan som är illustratör.

Sedan ritade och berättade Nina om en nallebjörn hon hade när hon var liten. Vi fick i uppgift att rita något som vi mindes från när vi var små eller något som fanns i en saga vi läste då. Det var viktigt att vi tänkte själva, inte bara tittade på någon annans bild.

Först skulle vi skissa med en penna på ett enklare papper. När vi var nöjda med skisserna så började vi teckna på ett finare papper. Sedan målade vi med akvarellfärg.

– Det var en rolig uppgift. Det var kul att minnas hur det var när man var liten.

-Jag gjorde en bild till en bok som heter Kom igen, Amina! Jag målade Amina när hon springer. Jag ritade lite fel så hennes näsa såg ut som en snabel 🙂

– Det var mittemellanroligt. Jag ritade SvampBob fyrkant, jag är inte så bra på att rita ansikten men Nina hjälpte mig mycket.

Hashem, Fateme, Zeineb och Amir 7-9E.

Hjulstas ALMA

Igår kväll satt Katarina Lycken Rüter och Bengt-Erik Engholm och läste igenom alla bidragen till vår litteraturtävling Hjulstas ALMA. De är nämligen årets jury och ställer entusiastiskt upp på några timmars kvällsjobb bara av sin godhet, som Emil i Lönneberga skulle ha sagt.

Tävlingsbidragen bestod av många dikter och berättelser av olika slag. Vissa bidrag var från enskilda elever, andra var från några som samarbetat eller från en hel klass. Det fanns också några beskrivningar av läsfrämjande aktiviteter som eleverna genomfört; precis som i riktiga ALMA kan man ju hos oss få pris inte bara för litterära alster utan även för ett läsfrämjande arbete.

Den lilla juryn läste allt noggrant och diskuterade de litterära kvalitéerna hos de olika verken. Och så valde de ut vilka som ska belönas i år och skrev genomtänkta motiveringar för detta.

Efter vår fest och utställning nu på torsdag så kommer vi visa upp många av bidragen här på webbplatsen. Men just nu är det bara juryn och jag som vet vilka som är årets pristagare i Hjulstas ALMA.

Cilla, bibliotekarie

Femmorna läser Sunnanäng

Det började med att vår lärare Kristina delade ut papper med gammeldags ord och vi skulle försöka förklara orden. Först jobbade vi två och två, sedan diskuterade vi tillsammans i en större grupp. När vi diskuterat fram vad ordet betydde så skrev vi det på pappret. Sedan lyfte vi det i hela klassen, vi pratade om betydelsen av orden men dessutom om hur vi kommit fram till vad vi trodde.

Sedan berättade Kristina att orden kommer från boken Sunnanäng av Astrid Lindgren. Hon berättade att den texten kanske på sätt och vis är mer för vuxna än för barn. Och så sa hon att om det var fler ord vi tyckte var svåra när vi läste så skulle vi säga till.

Kristina läste texten högt och visade med hjälp av dokumentkamera bilderna som Marit Törnqvist gjort. Efter ett tag vande vi oss vid språket, men det var många nya ord.

Här är några tankar om boken:

  • Den var helt okej.
  • Jag tyckte om den.
  • Jag tyckte inte om att de var så fattiga.
  • När hon upprepade några ord många gånger, jag gillade det.
  • Jag gillade att de kom till en värld där de fick pannkakor.
  • Jag gillade inte upprepningarna.
  • Det var härligt att känna att det inte är bara jag som fått välja mellan svåra saker.
  • Den var sorglig.
  • Den var lite långtråkig.
  • Jag tyckte om när de stängde dörren, så de fick stanna i Sunnanäng.

Det tog flera lektioner att läsa boken. Innan vi började läsa skrev vi kortskrivning om vad vi trodde skulle hända i boken den lektionen. När hela boken var färdigläst diskuterade vi alla tillsammans om den. Kristina antecknade på tavlan.

Klass 5A

Ronja Rövardotter med årskurs två

bokbild

I år har lärarna i årskurs två valt att läsa Ronja Rövadotter med sina elever. Här berättar Eva Larsson och Eva Bjuvén om sitt arbete.

– Varför valde ni att läsa Ronja Rövardotter med tvåorna i år?

– Vi tyckte att den boken, som handlar om att hålla sams, lösa konflikter och hålla fred passade väldigt bra i vårt pågående värdegrundsarbete Bra kan bli bättre.

– Hur introducerade ni boken för eleverna?

– Vi började med ett samtal om Astrid Lindgren och vilka böcker barnen kände till som hon skrivit. Och så redde vi ut att hon inte är Barbro Lindgren. Barnen kände till många böcker och hade sett en del på film.

– Sedan började vi läsa i Ronja. Vi lärare högläste i kortare och längre avsnitt och pratade mycket under läsningens gång. Det var många äldre svenska ord som vi fick lov att reda ut. De hade svårt att koncentrera sig den första tiden, men ju längre vi läste desto mer intresserade blev de. Flera lånade boken, några valde serie-versionen, och läste på egen hand också.

– Vi hade många textsamtal då vi pratade om varför personerna i boken gjorde som de gjorde, kunde någon ha gjort på ett annat sätt och så vidare. Detta blev ett tydligt värdegrundsarbete. Ett exempel är när Ronjas pappa sa att han inte har någon dotter längre. Där stannade vi länge och diskuterade hur pappan tänkte? Varför sa han på det viset? Varför sa han inte förlåt? Varför var han så stolt? Det blev många långa samtal.

– I textsamtalen kan frågan vara “Vad tyckte du om i texten?” och då flyter samtalet naturligt in på sådant som har med vänskap, alla människors lika värde och betydelsen av att vara snäll och vänlig. Eleverna tycker ju om att när Ronja sitter fast i rumpnissarnas tak i snön så kommer Birk och räddar henne. Han bryr sig, och barnen tycker verkligen att det är fint!

– Kärleken mellan Birk och Ronja gjorde först eleverna lite fnissiga, men efter ett tag tog barnen det som någon naturligt.

– En annan del i boken som skapade riktigt djupa värdegrundsdiskussioner var scenen när Ronja möter Birk under den hårda vintern, nere i källaren. Ronja hjälper Birk med mat; och var i världen idag finns det folk som kan behöva hjälp? Finns det de som är hungriga idag? Och var det rätt av Ronja att ta mat i smyg från Lovis för att ge till Birk?

– Eftersom det är en ganska tjock bok och det bara är några få bilder i den så skapar ju barnen många inre bilder. Vi har pratat ganska mycket om att de inre bilder som eleverna skapar kan aldrig vara fel. I början av boken var det någon som sa att den sett filmen, och det barnet sa att den VISSTE hur Ronja och Birk ser ut. Vi förklarade att i filmen är det en person som bestämt hur de ska se ut, men när vi läser så skapar vi våra egna bilder av deras utseende. Och de bilderna kan aldrig vara fel. Jag tror att det är utvecklande för barnen att få skapa sina egna bilder. Någon av gestalterna kanske ser ut som man själv eller som någon i klassen?

– Under hand har eleverna skrivit själva också. De fick i uppgift att med egna ord beskriva något avsnitt ur boken som de tyckte mycket om. De skulle också rita egna bilder till. Elevernas texter och bilder kommer vi att ställa ut på vår fest i nästa vecka.