Mio, min Mio

Blogginlägg av Ibrahim och Junior, åk.5

Vårt arbete med ”Mio, min Mio” började med att vår lärare Roberta läste boken och vi lyssnade när hon läste högt för oss.

När hon läste boken så gav hon oss en uppgift att göra inre bilder medan hon läste. Med inre bilder menas att vi skulle fantisera bilder i huvudet om texten. De inre bilderna vi fick var t.ex. Riddar Kato och Rosengården.

Vi gjorde sammankopplingar. När vi gjorde sammankopplingar så skulle vi koppla texten med en annan händelse. När Mio till exempel kände sig trygg med sin far så skulle vi tänka på om vi hade en koppling till det, att vi har känt oss trygga på det sättet som han kände sig. T.ex. när jag (Ibrahim) kollar på skräckfilm och är med mina föräldrar så känner jag mig trygg.

När vi läst ut boken så började vi med ett projekt. Projektet var att vi skulle göra en gemensam affisch med bilder ”från Mio, min Mio”. Både från den goda sidan (Landet i fjärran) och från den onda sidan (Landet utanför).

Vi är inte klara än med projektet. Om ni vill se den färdiga affischen måste ni komma till ALMA dagen på vår skola den 16 maj kl. 17:00.

Vi tyckte att boken är bra, den är en klassiker. Den har fina bilder. Astrid Lindgren har bra fantasi. Vi läste ”Mio, min Mio” för att den har en koppling till ALMA-priset som vi alltid firar på vår skola.

Personbeskrivning och miljöbeskrivning

Pippi i Hjulsta

En gång när jag hälsade på en skola i Danmark höll jag en lektion om Pippi Långstrump och eleverna fick skriva om hur det skulle kunna gå till om hon hälsade på i deras samhälle, Thyborön. Det tyckte eleverna var roligt och nu ville jag pröva något liknande på vår skola.

Vi har tidigare i årskurs fyra arbetat med berättande texter utifrån genrepedagogik, och nu var det dags att fördjupa sig i personbeskrivning och miljöbeskrivning.

Vi läste Pippi har julgransplundring tillsammans. Under läsningen stannade vi upp när jag tyckte att texten tydligt hade gestaltat ett karaktärsdrag. Vi diskuterade vilket karaktärsdrag som visats i texten och eleverna antecknade. Det blev tydligt hur Astrid Lindgren gestaltar hur en person är, utan att använda direkt beskrivande adjektiv. Eleverna fick alltså närma sig kunskapskravet att skriva berättande texter med gestaltande beskrivningar genom att först analysera sådana.

Personbeskrivning Pippi

Sedan skrev eleverna varsin personbeskrivning av Pippi Långstrump. Därefter berättade jag att eleverna skulle få skriva om när Pippi Långstrump kommer till vår förort. Vi diskuterade tillsammans i klassen vad hon skulle se, höra, känna för lukter med mera.

Pippi i Tensta omslag

Eleverna fick nu arbeta vid datorer och börja med att skriva in sina personbeskrivningar som en inledning på en berättande text. Därefter fortsatte de med att skriva om när Pippi kom till vår förort, och då göra en miljöbeskrivning av närområdet.

Vi repeterade strukturen i berättande texter och eleverna fortsatte sina texter med händelser, problem, lösning och avslutning. Eleverna har även bearbetat texterna efter respons från mig.

Här är början på Anastasias text, som vann pris i Hjulstas ALMA:

Pippi i Tensta text

Charlott Fahlström

Bilder till Mio min Mio

Klass 7-9B har läst och arbetat med Mio min Mio på SvA-lektionerna och i samarbete med bildämnet har eleverna gjort dessa bilder.

Vi läste Mio min Mio i klassen och när eleverna fick börja lära sig teckna med suddteknik passade det utmärkt för att illustrera boken. Tidigare hade eleverna i bildämnet arbetat med horisont och ljus, men nu fick de även arbeta med att teckna människor och hästar.

Miobilder 1 Miobilder 2 Miobilder 3 Miobilder 4 Miobilder 5

Dikter om hållbar utveckling och vår natur

Klass 6A hade jobbat med hållbar utveckling i NO under vintern och när det var dags att jobba med dikter i svenskan så passade det bra att ha naturen och hållbar utveckling som tema.

Vi ville också koppla ihop arbetet med ALMA. Kristina valde ut några dikter från 2014 års ALMA-pristagare Barbro Lindgren. Dikterna heter Någon gång ska vi dö och Tänk alla miljoner år… Dessa dikter finns i boken Gröngölingen på väg.

Eleverna fick blunda och lyssna på dikterna och berätta vad de kände och tänkte under uppläsningen. De fick även lyssna på en välkänd sång av Astrid Lindgren – fast läst som dikt i stället. Det var Idas sommarvisa. Eleverna analyserade dikterna och jämförde vad de hade gemensamt och vilka skillnader det fanns. Nu var alla inspirerade till att skriva dikter!

Sedan satte vi igång att skriva gemensamma dikter om naturen på olika sätt.

Dikter 6 gemensamma

Efter det fick eleverna själva skriva dikter. Under vår avslutningsfest fanns många dikter utställda så besökarna kunde läsa dem. Några elever läste även upp sina dikter vid några framträdanden. Här kan ni se några av dikterna:

Dikter 6 1

Dikter 6 2

Dikter 6 3

Dikter 6 4

Vi hoppas att ni också blir inspirerade till att skriva dikter om vår fina natur! Vi måste vara rädda om vår jord och tänka på hur vi behandlar den!

Klass 6A Hjulsta grundskola vt 2016

genom Kristina Eriksson

ALMA-pristagare i Wikimini

Wikipedia har en motsvarighet på internet som heter Wikimini. Det är ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar. Årskurs 5 på Hjulsta Grundskola har under vårterminen 2016 arbetat med att skriva in uppslagstexter om några Alma-pristagare och om några av deras mest kända böcker.

Så här gjorde vi:

  1. Vi läste och diskuterade böckerna i smågrupper.
  2. Lektion i helklass med hjälp av vår bibliotekarie Cilla då vi tittade närmare på hur Internet och Google fungerar. Vi gjorde då också några arbetsövningar kring detta.
  3. Cilla informerade även under en lektion mer om NE, Wikipedia och Wikimini. Vi tog då också upp hur viktigt det är med källor och hur man ska arbeta och skriva in det på rätt sätt m.m.
  4. Lektion i helklass då vi tittar närmare på texttypiska drag för uppslagsverksartiklar (det centrala först, objektivt språk, tempus, underrubriker m.m.)
  5. Eleverna började parvis därefter att söka fakta om författarna och böckerna på nätet. De skrev tankekartor om vad de sedan skulle ha med i sina uppslagstexter.
  6. Äntligen var det så dags för eleverna att skriva ned sina texter.
  7. När de var färdiga med sina texter fick klassen sedan hjälp av vår IT-pedagog Ulla. De la nu in sina texter på Wikimini under författarnamnen och boktitlarna. (De flesta har i sina texter lagt ut länkar mellan författare och bok också.)
  8. Vi tittade sedan på vad vi åstadkommit tillsammans och diskuterade detta i klassen.

Här kan du läsa elevernas artiklar:

Maurice Sendak: Till vildingarnas land

Kitty Crowther: Rotbarnet

Isol: Petit Monstret

Barbro Lindgren: Andrejs längtan

Shaun Tan: Borttappad

Astrid Lindgren: Sunnanäng          

I kursplanerna för åk 4-6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk så är syftet:

Genom undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

I det här arbetsområdet med Alma – Wikimini har vi arbetat med alla dessa punkter.

Tina Widell

Astrid Lindgren – Läs och berätta!

Inför stundande ALMA pris – Astrid Lindgren Memorial Award arbetar vi i förberedelseklass 7-9G med att läsa och tala om författaren och hennes böcker. Varje elev har läst en valfri Astrid Lindgren bok och med hjälp av stödfrågor av mig som lärare presenterade eleverna sina böcker inför klassen:

Vilken bok av Astrid Lindgren har du läst?

Vem är huvudpersonen? Hur ser hon/han ut?

Hur är personen? Vad gör personen?

Andra viktiga bipersoner?  Hur ser de ut?  Hur är de?

Är de vän eller inte med huvudpersonen?

Berätta lite vad boken handlar om.

Tyckte du boken var bra eller inte? Berätta!

Vi kommer även att delta i skolans tävling Hjulstas ALMA.

Klass 7-9 G:s bidrag 2016: Klassen har skrivit om vikten av att läsa mycket. Vi håller som bäst på med att arbeta och gestalta detta genom en hemlig installation som ska avtäckas till skolans ALMA-utställning.

Väl mött!

Maj-Len Öhberg – SVA-Lärare

Astrid Lindgren med ettorna 2

Före jul genomförde vi lärare och fritidspersonal som arbetar med årskurs 1 tre temadagar om Astrid Lindgren. Innan temadagarna hade vi läst en del av hennes böcker, framför allt bilderböcker om Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Lotta på Bråkmakargatan.

Pippiteckning 3 klar

På temadagarna var eleverna indelade i grupper med ungefär 10 elever i varje. De fick baka pepparkakor i Pippis anda (dock inte på golvet). De byggde de Villa Villekulla och Mattisborgen av toalettpappersrullar och tränade på en teaterpjäs med roller ur Pippi Långstrump. Eleverna fick rita och måla valfri Astrid Lindgren-figur och några gjorde en dockteater med egna dockor av papper. Några började också skriva egna påhittade sagor om Astrid Lindgrens figurer, till exempel om när Emil kom till Tensta. Vi tittade också på filmen Astrid Lindgrens jul där några nya figurer dök upp. Kajsa Kavat fick vi återkomma till senare eftersom det var en helt ny berättelse och filmen var gammal och lite annorlunda. Vi såg också en snutt från en inspelad teaterinspelning om Karlsson på taket.

De här tre dagarna gav eleverna en stor dos med Astrid Lindgren som blir ett bra avstamp inför elevernas arbete med Astrid Lindgren Memorial Award under vårterminen.

Pippiteckning 2 klar

Ulla Sporrner

Astrid Lindgren med ettorna 1

Före jul satte jag och mina kollegor som arbetar i årskurs ett igång med att läsa och prata om Astrid Lindgren och hennes mest kända barnboksfigurer. För några år sedan tyckte jag att det kunde kännas svårt att använda Astrid Lindgrens texter med våra elever, men nu när vi har möjlighet att projicera upp bilder och jag har lärt mig att utnyttja bilderna som språkstöd så fungerar hennes bilderböcker väldigt bra. Bra bilder kan visa miljöer och detaljer, men också förstärka känslor och visa rörelse och händelser på ett sätt som gör det lättare att förstå texten.

Astrid Lindgrens böcker ska förstås alla barn känna till! Förutom att de är en viktig del av vårt kulturarv så får man genom hennes berättelser insikt i svenska traditioner och en god bild av hur livet kunde te sig i Sverige förr i tiden. Böckerna väcker också fantasin och nyfikenheten och upptäckarlustan, och många berättelser ställer saker och ting på sin spets. Får man göra så här? Är detta möjligt? Kan det här ha hänt på riktigt?

Vi har roligt när vi läser och pratar!

Böckerna ställer frågor om barns situation och utsatthet, om deras levnadsförhållanden, om barns drömmar och önskningar, och det blir många viktiga diskussioner. Elevernas engagemang ger mig energi; deras reflektioner utvecklar mina tankar om hur man kan gå vidare och arbeta mer böckerna.

När vi ska börja med en ny bok läser jag den helst först rakt igenom, med bilderna synliga, och därefter går vi tillbaka till sådant jag tror behöver förklaras eller som eleverna direkt tar upp. Vi pratar om nya ord, förklarar miljöer och funderar över hur det var förr i tiden, men också hur det kan kännas för personerna och vi jämför med våra egna erfarenheter.

Jag läser ofta samma bok flera gånger, ju mer den engagerar desto fler gånger blir det. Innan varje omläsning sammanfattar vi och återkopplar till det vi sagt tidigare, det ger mig koll på hur eleverna uppfattat det och vad vi behöver förklara mer. Och sedan ger varje ny läsning av boken nya frågor.

Pippiteckning klar

Ulla Sporrner

Vi älskar Astrid Lindgren!

Vi i förberedelseklass 7-9G har börjat läsa Astrid Lindgren-böcker inför stundande Alma-priset 2015.

Eleverna har lånat och läst olika böcker av Astrid Lindgren hemma. Sedan har de var och en presenterat sin bok muntligt inför klassen .

Vi har gått igenom vad man ska tänka på när man gör en muntlig presentation. Hur börjar man? Hur berättar man vidare om boken, hur avslutar man och vad ska man tänka på angående röst och kroppsspråk. Här är en lathund för arbetet.

Några av eleverna har spelat in sina presentationer på film. Det är tre tjejer som har gått i svensk skola fem månader. Här är filmerna

Maj-Len Öhberg

Vad händer efter döden?

Jag läste boken Bröderna Lejonhjärta som är skriven av författaren Astrid Lindgren. Boken berättar en historia om två killar som dör. Skorpan som är lillebror dör för han var jätte sjuk och hostade hela tiden. Hans storebror heter Jonatan han sa till skorpan gråt inte du kommer till Nangijala. Jag tror att Jonatan vill bara skydda sin lillebror och han berättar om Nagiala för att han inte ska vara så rädd för att dö. Nangiajla är en plats som paradiset tror jag. Människor som är goda kommer dit. Till sist kommer båda två killarna till Nangijala. Nangijala har två gröna dalar men det finns också en ond man Tengil som har tagit över den ena dalen.

I Nagiala är Skorpan som vanligt han är frisk och han hostar inte längre och han kan gå som en vanlig människa han kan simma fast han inte kunde det förut. Jag tror att alla människor som var handikappade när dom levde men sedan när dom kommer till Nagiala som Paradiset då blir dom friska. Jag tror att gud vill alla goda människor ska vara friska, ha mat, inga fattiga eller rika finns där man kommer efter döden. Man gör vanliga grejer men de är skönare än på jorden allt är bättre det finns ingen orättvisa alla är lika värda alla får mat och man kan äta vad man vill allt det som man önskade när man var på jorden. De är chill man jobbar inte mycket man tar det soft och får träffa sina släktingar som redan har dött. Men i boken är de onda människor och goda människor blandat och så tror jag inte att det är för i paradiset och helvete är det annorlunda. Dom som är onda hamnar i helvete och dom som är goda hamnar i paradiset de är stort skillnad för att Gud vill ha inte problem för dom onda vill alltid starta problem.

Boken var ganska okej och om man ska berätta för ett barn om döden så kan man läsa den. Boken lär barnen om hur dom onda och dom goda människorna är dom som bor i dom olika dalarna. Då lär dom sig att alla inte är snälla och det kan vara bra att veta. I boken har de goda människorna allt men de onda tar dom till slavar. Boken kan lära barn vad som är rätt att göra.

// Sakariyas 7-9C

Läs mer om vårt arbete här!