2A läser Allrakäraste syster

Vi arbetade en hel vecka med ALMA-arbetet. Vi började med att tillsammans i helklass läsa boken Allrakäraste syster av Astrid Lindgren. Alla elever fick följa med i läsningen på storbild i klassrummet. Vi stannade i berättelsen och diskuterade bilder, svåra ord och uttryck. Vi diskuterade tillsammans om vilka som var med i boken, om handlingen och de miljöer som historien utspelar sig i.

Klassens första uppdrag blev att i grupper arbeta med miljöerna i boken. Varje grupp fick en miljö (gyllene salen, den mörka skogen osv) som de fick svara på frågor om med hjälp av boken. När de hade svarat på frågorna fick de skriva en text med hjälp av svaren, skriva rent och måla bild till.

Klassens andra uppdrag blev att på samma sätt som med miljöbeskrivningarna arbeta med karaktärerna i boken och göra personporträtt. De arbetade i nya grupper men med samma upplägg.

Bokens handling utspelar sig bakom Barbros rosenbuske där hon kryper ner i ett hål och hamnar i en annan värld där hon träffar sin syster. Som tredje och avslutande uppgift fick eleverna i uppgift att fundera över vad som skulle finnas bakom deras egen rosenbuske, i deras egna fantasivärldar. Denna uppgift gjorde de enskilt och skrev en text och målade bild till. Vi avslutade arbetet med att eleverna fick läsa upp sin text för resten av klassen.

Amanda Kempe

Bröderna Lejonhjärta i klass 5A

I vårt arbete med Bröderna Lejonhjärta har vi integrerat ämnena svenska och bild. Vi har tränat på läsning och lässtrategier, att samtala och lyssna samtidigt som vi har använt innehållet till att skapa bilder. Eleverna fick arbeta med akvarell för att skapa porträtt av Skorpan och Jonathan, de använde sig av akrylfärg och öronpinnar för att skapa vackra körsbärsträd från Körsbärsdalen och använde kolkritor för att skapa dramatiska bergsbilder med Katla lurandes bakom bergen.

 

Planeringen som eleverna fick:

Det här kommer vi att göra på lektionerna:

Bröderna Lejonhjärta:

– Träna på flyt i läsningen

– Träna på olika läsförståelsestrategier

– Träna på att skriva sammanfattningar

– Ha boksamtal där vi pratar om det vi läser

– Högläsning / ljudbok / titta på filmen

Det här kommer vi att bedöma:

– Ditt flyt när du läser. Om du gör paus vid skiljetecken (punkt, kommatecken, frågetecken, utropstecken), läser om ord när du inte förstår, läser med inlevelse när det är en dialog och någon av karaktärerna pratar.

 Hur du förstår det du läser. Kan du koncentrera dig på det vi läser när du läser själv eller när du lyssnar på andra som läser. Får du inre bilder? Dyker det upp frågor du vill ha svar på? Ställer du frågor när det är något du undrar över? Kan du göra kopplingar till texten?

– Din delaktighet i boksamtalen och på lektionerna när vi samtalar om boken, både i arbetet med Bröderna Lejonhjärta.

– Bildtexten till din ”kolbild”

Allt som ligger i din Bröderna Lejonhjärta-mapp:

– Inre bilder

– Bilder från boken som du har färglagt

– Person, plats, problem och lösning – arbetsblad

– Sammanfattning av boken Bröderna Lejonhjärta

– Din karaktärskarta

– Sammanfattningar av innehållet

Maria Engmark och Carolina Öystilä

Sjuorna och ALMA

Vi läser Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren, men språket är svårt för vissa elever. En gång i veckan tittar vi på filmen, den del som skildrar det vi redan läst om.  

Vi diskuterar likheter och skillnader mellan boken och filmen, och funderar över varför filmskaparna valt att göra lite annorlunda. De elever som behöver får  extra stöd genom den visuella skildringen i filmen.

Eleverna har arbetat med olika uppgifter under läsningen. De har analyserat bilder med anknytning till Bröderna Lejonhjärta, sammanfattat delar av handlingen, övat ordförståelse och arbetat med synonymer. Det är framför allt äldre svenska ord som vi behövt arbeta med.

I början reagerade eleverna på filmen, den kändes annorlunda och gammal – de kritiserade karaktärernas utseende och klädsel. Men nu när det börjat bli spännande och intrigen har trappats upp så tycker de att den är riktigt bra. De tittar koncentrerat och fascinerat.

Parallellt arbetar vi med Astrid Lindgren som person. Eleverna gör författarporträtt i Power Point. Fokus ligger på designen: att det ska vara tydligt med rubriker, layout, bilder som matchar innehållet och att de tänker på helheten. Det är roligt för eleverna att få skapa något självständigt, de uppskattar att få arbeta lite mer fritt och inte så prestationsfokuserat.

Alexandra Holmgren Thidé, lärare i Sv/SvA på högstadiet

Filmer och TV-serier

Här är lite tips för er som vill närma er Astrid Lindgren och ALMA-pristagarna genom filmer eller TV-serier. När det står att filmerna finns i SLI gäller det oss som arbetar i Stockholms stad, jag tror att utbudet kan variera beroende på  den som beställer tjänsten. Åldersangivelserna är som alltid högst subjektiva:

Astrid. Dokumentärserien i tre delar om Astrid Lindgrens liv finns på SVT Play till i början av mars. Passar högstadiet.

Ronja rövardotter. Filmen finns att beställa på DVD från SLI. Passar alla.

Bröderna Lejonhjärta. Filmen finns att beställa på DVD från SLI. Lärarhandledning finns. Passar alla.

Vi på Saltkråkan. TV-serien finns på oppetarkiv.se. Passar f-5.

Madicken. TV-serien finns på oppetarkiv.se. Passar f-5.

Pippi Långstrump. TV-serien finns på oppetarkiv.se. Passar alla.

Till vildingarnas land Filmen som bygger på Maurice Sendaks bok finns att beställa på DVD från SLI. Passar f-5.

The lost thing Två korta filmer som Shaun Tan själv gjort av sin bilderbok finns på Youtube. De är på engelska och textade på franska. https://www.youtube.com/watch?v=4EMzzJhH1Ec&t=170s Passar 5-9.

Polleke Film som bygger på Guus Kuijers böcker finns att beställa som DVD från SLI. Passar mellanstadiet.

Loranga, Masarin och Dartanjang Film som bygger på Barbro Lindgrens bok finns att beställa som DVD från SLI. Passar f-3.

Tre filmer om Benny finns på att beställa på en DVD från SLI. Passar f-1.

Bron till Terabitia. Film som bygger på Katherine Patersons bok med samma namn. Lärarhandledning finns. Finns strömmande i SLI. Passar 5-9.

Ettorna och våren

Årskurs ett har jobbat med Barbro Lindgren och Astrid Lindgren. Vi har läst Barbro Lindgrens dikter och skrivit egna. Vi har också läst Vår i Bullerbyn av Astrid Lindgren. Vi valde boken och diktsamlingen för att de passade till vårt tema om våren.

Här är ett par av barnens dikter:

Gärna ville jag vara en häst

Ja gärna ville jag vara en häst

Jag skulle stå i sanden

Och tänka som hästar tänker

på mat.

 

Gärna ville jag vara en blomma

Ja gärna ville jag vara en blomma

Jag skulle stå i en vas hemma

Och tänka som blommor tänker

på varför man plockar blommor.

Vi gjorde också ett Venndiagram om Barbro Lindgren och Astrid Lindgren.

 

 

Sjuornas ALMA-arbete

I årskurs sju på vår skola går förstås elever som väl känner till ALMA-priset sedan tidigare år. Men vi får också många nya elever som börjar på hos oss först till högstadiet. Här berättar Pernilla Lagergren, lärare i Svenska och Svenska som andraspråk om vad sjuorna gjort inom ALMA-temat under vårterminen:

Sjuorna har under våren arbetat med Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta. Vi har läst, diskuterat, skrivit och målat. När vi fick reda på att Jaqueline Woodson får Almapriset i år fick vi även möjlighet att ta del av många av hennes böcker. Vi har läst delar ur Brown girl dreaming och kopplat detta till Boken om mig som eleverna arbetade med under höstterminen. I den skrev eleverna om sig själva och om människor och saker runtomkring dem.  I Brown girl dreaming fick vi ta del av en annan persons uppväxt och saker som har påverkat henne. Vi har även läst boken Show Way där vi istället för att sy ett lapptäcke tecknat olika saker som har haft betydelse för våra liv. Det är dessa illustrationer som fanns med på vår utställning tillsammans med elevernas faktatexter om Astrid Lindgren och Jaqueline Woodson. Och när Jacqueline Woodson hälsade på hos oss pratade hon med eleverna om deras bilder.

Fyrornas ALMA-arbete

Årskurs 4 har under vårterminen -18 tittat på TV-serien Vi på Saltkråkan. Eleverna reflekterade över hur det var förr och jämförde med hur det är nu. Miljöfrågor och kulturfrågor fördjupades under halvklasslektioner. Eleverna tyckte det var roligt och intressant och vill se flera filmade äventyr av Astrid Lindgren.

Astrid Lindgrens litteratur som åk 4 har tagit del av, dels genom egen läsning samt högläsning i hela klassen är:

  • Kajsa Kavat
  • Pelle flyttar till Komfusenbo
  • Albin och Stig
  • Allrakäraste syster

ALMA-pristagare som eleverna läste under påsklovet samt analyserade illustrationerna av var:

  • Shaun Tan
  • Wolf Erlbruch

Under engelska lektionerna har eleverna fått Jacqueline Woodsons böcker presenterade och upplästa.

Sammanfattningsvis har vi arbetat ämnesintegrerat med hela ALMA-projektet.

Svenska, bild, engelska, SO och NO.

Femmorna läser Sunnanäng

Det började med att vår lärare Kristina delade ut papper med gammeldags ord och vi skulle försöka förklara orden. Först jobbade vi två och två, sedan diskuterade vi tillsammans i en större grupp. När vi diskuterat fram vad ordet betydde så skrev vi det på pappret. Sedan lyfte vi det i hela klassen, vi pratade om betydelsen av orden men dessutom om hur vi kommit fram till vad vi trodde.

Sedan berättade Kristina att orden kommer från boken Sunnanäng av Astrid Lindgren. Hon berättade att den texten kanske på sätt och vis är mer för vuxna än för barn. Och så sa hon att om det var fler ord vi tyckte var svåra när vi läste så skulle vi säga till.

Kristina läste texten högt och visade med hjälp av dokumentkamera bilderna som Marit Törnqvist gjort. Efter ett tag vande vi oss vid språket, men det var många nya ord.

Här är några tankar om boken:

  • Den var helt okej.
  • Jag tyckte om den.
  • Jag tyckte inte om att de var så fattiga.
  • När hon upprepade några ord många gånger, jag gillade det.
  • Jag gillade att de kom till en värld där de fick pannkakor.
  • Jag gillade inte upprepningarna.
  • Det var härligt att känna att det inte är bara jag som fått välja mellan svåra saker.
  • Den var sorglig.
  • Den var lite långtråkig.
  • Jag tyckte om när de stängde dörren, så de fick stanna i Sunnanäng.

Det tog flera lektioner att läsa boken. Innan vi började läsa skrev vi kortskrivning om vad vi trodde skulle hända i boken den lektionen. När hela boken var färdigläst diskuterade vi alla tillsammans om den. Kristina antecknade på tavlan.

Klass 5A

Ronja Rövardotter med årskurs två

bokbild

I år har lärarna i årskurs två valt att läsa Ronja Rövadotter med sina elever. Här berättar Eva Larsson och Eva Bjuvén om sitt arbete.

– Varför valde ni att läsa Ronja Rövardotter med tvåorna i år?

– Vi tyckte att den boken, som handlar om att hålla sams, lösa konflikter och hålla fred passade väldigt bra i vårt pågående värdegrundsarbete Bra kan bli bättre.

– Hur introducerade ni boken för eleverna?

– Vi började med ett samtal om Astrid Lindgren och vilka böcker barnen kände till som hon skrivit. Och så redde vi ut att hon inte är Barbro Lindgren. Barnen kände till många böcker och hade sett en del på film.

– Sedan började vi läsa i Ronja. Vi lärare högläste i kortare och längre avsnitt och pratade mycket under läsningens gång. Det var många äldre svenska ord som vi fick lov att reda ut. De hade svårt att koncentrera sig den första tiden, men ju längre vi läste desto mer intresserade blev de. Flera lånade boken, några valde serie-versionen, och läste på egen hand också.

– Vi hade många textsamtal då vi pratade om varför personerna i boken gjorde som de gjorde, kunde någon ha gjort på ett annat sätt och så vidare. Detta blev ett tydligt värdegrundsarbete. Ett exempel är när Ronjas pappa sa att han inte har någon dotter längre. Där stannade vi länge och diskuterade hur pappan tänkte? Varför sa han på det viset? Varför sa han inte förlåt? Varför var han så stolt? Det blev många långa samtal.

– I textsamtalen kan frågan vara “Vad tyckte du om i texten?” och då flyter samtalet naturligt in på sådant som har med vänskap, alla människors lika värde och betydelsen av att vara snäll och vänlig. Eleverna tycker ju om att när Ronja sitter fast i rumpnissarnas tak i snön så kommer Birk och räddar henne. Han bryr sig, och barnen tycker verkligen att det är fint!

– Kärleken mellan Birk och Ronja gjorde först eleverna lite fnissiga, men efter ett tag tog barnen det som någon naturligt.

– En annan del i boken som skapade riktigt djupa värdegrundsdiskussioner var scenen när Ronja möter Birk under den hårda vintern, nere i källaren. Ronja hjälper Birk med mat; och var i världen idag finns det folk som kan behöva hjälp? Finns det de som är hungriga idag? Och var det rätt av Ronja att ta mat i smyg från Lovis för att ge till Birk?

– Eftersom det är en ganska tjock bok och det bara är några få bilder i den så skapar ju barnen många inre bilder. Vi har pratat ganska mycket om att de inre bilder som eleverna skapar kan aldrig vara fel. I början av boken var det någon som sa att den sett filmen, och det barnet sa att den VISSTE hur Ronja och Birk ser ut. Vi förklarade att i filmen är det en person som bestämt hur de ska se ut, men när vi läser så skapar vi våra egna bilder av deras utseende. Och de bilderna kan aldrig vara fel. Jag tror att det är utvecklande för barnen att få skapa sina egna bilder. Någon av gestalterna kanske ser ut som man själv eller som någon i klassen?

– Under hand har eleverna skrivit själva också. De fick i uppgift att med egna ord beskriva något avsnitt ur boken som de tyckte mycket om. De skulle också rita egna bilder till. Elevernas texter och bilder kommer vi att ställa ut på vår fest i nästa vecka.

 

 

 

 

Astrid Lindgren-utflykt med förskoleklass

Jag ville göra en Astrid Lindgren-utflykt med mina elever i förskoleklass.

Vi började med att läsa Peter och Petra av Astrid Lindgren med bilder av Kristina Digman. Först läste jag igenom hela sagan och visade bilderna, och sedan läste jag en gång till och stannade vid varje bild lite längre. Vi tittade noga på bilderna och pratade om dem. Barnen tyckte om boken, mer än vad jag kanske trodde innan.

Jag har ett bord med en duk med guldkronor på och på fredagar har jag gjort fint där. Den här gången hade jag lagt fram små dockor och frågade barnen vad de tänkte om ifall två såna där små barn skulle knacka på dörren till förskoleklassen och be att få vara med.

Vid ett senare tillfälle berättade jag om Astrid Lindgrens liv och hennes böcker. Jag utgick från två biografier vi har i vårt skolbibliotek. De flesta kände redan till Astrid Lindgren, det märks vilka barn som har gått i förskolan i vårt område.

Så sa jag till barnen att nu ska jag berätta en överraskning. Vi ska åka till Vasaparken och till till Dalagatan 46 där Astrid Lindgren bodde! Jag frågade om barnen trodde att vi kunde hitta Peter och Petras hus, men ett av barnen svarade att de har ju flyttat – det kom ett brev om det, det stod så i boken. Jag sa att vi får se, men det kändes ju skönt att eleverna inte hade för höga förväntningar. Men skridskobanan kan vi säkert hitta.

Jag hade gjort en enkel karta om hur vi skulle ta oss dit, med tunnelbanan, Odengatan, Dalagatan, Vasaparken och så vidare. Barnen fick färglägga den och rita till lite mer. De fick också i läxa att ta hem kartan och förklara för föräldrarna vad vi skulle göra.

När det var dags för utflykten hade vi tre föräldrar med oss, och så åkte vi med halva klassen i taget. Eftersom barnen hade gjort sin läxa visste föräldrarna också vad vi skulle göra.

När vi gick över Odengatan pratade vi om att det var precis som i boken. En av eleverna ställde sig till och med och stoppade bilarna på övergångsstället, precis som i boken om Peter och Petra.

Först stannade vi utanför Astrid Lindgrens port och eleverna tyckte det var märkvärdigt att hon hade bott just där. Det blev liksom på riktigt. Vi läste på guldskylten och fotograferade oss utanför porten.

Sedan blev det matsäcksdags i Vasaparken. Matsäck är viktigt! En av föräldrarna som var med bjöd på piroger och falafel. Efter att vi hade ätit tittade vi på var skridskobanan brukar vara på vintern och sedan skulle vi leta efter Peter och Petras hus. Vi hittade inte ens granen som det skulle vara under! Men kanske att vi såg spår av huset, det såg ut som om det hade legat ett litet hus under ett annat träd.

Därefter fick barnen leka i parkleken i Vasaparken, det var en överraskning. De tyckte så mycket om att leka där.

Efter parkleken gick vi till Gustav Vasa skola, och jag sa att där gick Peter och Petra i skolan. Jag pekade ut vilket klassrum de nog gick i.Sen var vi trötta och nöjda och åkte hem.

Nu håller vi på att efterarbeta utflykten. Vi gör kartan i storformat på en stor skärm till vår ALMA-utställning. Eleverna gör stora fina bilder som berättar om hela vår resa. Eleverna ska också få göra sin egen Peter eller Petra. Hur den skärmen kommer att se ut får ni veta senare.

Riitta Moitus, förskollärare.

UPPDATERING:

På vår stora ALMA-utställning kunde alla titta på den här fina skärmen där klassen tillsammans berättar om sin utflykt.