Vi har gjort böcker

Vi har gjort böcker med Astrid Lindgren-figurer, men vi har hittat på egna historier. Figurerna är inte på sina vanliga ställen, till exempel kan Madicken vara på Gröna Lund eller något annat som inte finns i böckerna.

Först frågade lärarna oss vad vi ville göra, det skulle vara något som hade med Astrid Lindgren och ALMA att göra. Vi kom med olika förslag och så funderade vi över helgen. På måndagen bestämde vi att vi ville göra egna böcker som handlade om Astrid Lindgrens figurer.

Vi började med att göra varsin tankekarta. Där skulle personen och beskrivningen av den, platsen, problemet och problemets lösning finnas med.

Först skrev vi en berättelse var för hand, sedan rättade lärarna dem. Sedan fick vi renskriva på datorer och när man var klar så skrev man ut texten. Vi gjorde den i två spalter för att kunna göra en bok av den sedan.

Sedan fick vi bilder som vi kunde skissa av om vi ville, och sedan färglade vi så att vi fick fina framsidor. På baksidan skrev vi lite kort om boken, precis som det brukar vara på riktiga böcker.

När texterna var utskrivna och fram- och baksidorna klara tog Bia och Lilian och skar till alla sidor så de var raka och snygga och sedan satte vi ihop varje bok med spiralmaskinen.

Lilian, Raua och Dina 4A

Crash course i ALMA

På vår skola känner alla elever till ALMA-priset och de som gått hos oss några år har goda kunskaper om tidigare ALMA-pristagare och om Astrid Lindgren själv. Vi måste så klart inkludera våra nyanlända elever i detta, och i veckan som gått har jag haft tre lektioner vardera med våra tre förberedelseklasser för nyanlända elever på högstadiet.

Återkommande under lektionerna har vi använt Googles bildsökning och translate. Några ord hade jag förberett innan att vi behövde på olika språk, och några ord dök upp under arbetets gång.

Död och begravning

Den första lektionen inledde jag genom att läsa ur kapitlet Död och begravning ur min och Annelie Drewsens lättlästa biografi Astrid Lindgren – ett liv.

Det fungerade som jag tänkt, det blev väldigt tydligt för eleverna hur viktig och omtyckt Astrid Lindgren är i Sverige. Vi talade också om hennes böcker och jag visade upp en massa översättningar till olika språk. Sedan fick eleverna läsa själva i vår biografi, den finns översatt till flera olika språk och jag och lärarna satt med Google Translate tillsammans med de nyaste ifall boken inte fanns på deras språk. Jag uppmanade eleverna att bläddra i boken och läsa där de blev nyfikna. De elever som varit i Sverige ett tag kände redan till en del om Astrid Lindgren. För andra var det mesta helt nytt.

Efter det samlade vi ihop vad eleverna lärt sig om Astrid Lindgren i ett gemensamt dokument. Vi skrev om hennes uppväxt på bondgården, om att hon var duktig i skolan, om tonårsgraviditeten, om översättningarna av hennes böcker till många språk och lite mer – det blev förstås olika i olika klasser.

Denna första lektion avslutade vi med att titta en liten stund på första avsnittet av Pippi Långstrump, teveserien finns på Öppet arkiv.

Källkritik

Jag tänker att grunden för källkritik är att veta att alla texter har en upphovsman och även att fundera över villkoren för hur kunskap skapas.

Den andra lektionen började jag med att visa att jag är en av författarna till den lättlästa biografin, det var nästan ingen elev som uppfattat detta under den första lektionen. Och så ställde jag frågan om hur Annelie och jag kunnat skriva en bok om Astrid Lindgren femton år efter hennes död.

Eleverna kom med bra förslag. De talade om att vi kanske läst Astrid böcker, talat med hennes släktingar, sökt på Internet och så vidare. Jag visade sedan upp tre av de böcker vi använt och talade om hur kunskapen i dem byggde på intervjuer med Astrid Lindgren, hennes dagböcker från andra världskriget och material från arkiv. Vi tittade på källförteckningen i vår biografi och diskuterade, med hjälp av Googles Bildsökning, ordet källa.

Efter det talade vi om vad som hände direkt efter Astrids död, nämligen att regeringen började förbereda skapandet av ALMA-priset. Vi läste inte kapitlet om ALMA-priset från vår bok, men jag byggde samtalet på det. Det är så fint att prata om ALMA-priset med elever, det blir samtal om barn, läskunnighet, litteratur och vikten av att ha ett bra språk för att kunna göra sin röst hörd. Vi talade extra mycket om de tre läsfrämjande organisationer (här behövdes Google Translate igen) som fått priset och varför de gör ett så fint arbete.

Bilderböcker

Den tredje lektionen träffades vi i biblioteket och satte oss framför vår stora ALMA-hylla. Jag visade ännu fler översättningar av Astrid Lindgrens böcker och den stora sektionen med hennes böcker på svenska. Och sedan visade jag bilderna från de tre besöken av ALMA-pristagare som vi haft på skolan.

Jag presenterade de olika ALMA-pristagarna, vi pratade om vilka länder de kom ifrån och vilka språk de talar där. Och så läste jag några bilderböcker högt för eleverna. Att läsa bilderböcker med ungdomar är så fantastiskt. Eleverna blir helt fascinerade och väldigt koncentrerade, och jag har så kul när jag försöker använda röst och mimik för att öka förståelsen.

Under de här lektionerna hade vi inte tid att samtala så mycket om böckerna, men eleverna njöt verkligen av läsningen. Kombinationen av ganska enkla texter och väldigt fina bilder gör att eleverna känner sig smarta. När vi läste Max kaka av Barbro Lindgren eller Är det dags? av Kitty Crowther är det ju tydligt att böckerna är för riktigt små barn, men de är ändå roliga för oss som är äldre. Shaun Tans Det röda trädet och Anden, Döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch är mer krävande, men eftersom mycket av böckernas mening visas i bilderna så kan våra nyanlända elever göra en väldigt kompetent läsning. I en av grupperna läste jag och en elev böcker på svenska och arabiska parallellt.

Och att få titta på en bild ur Isols Nocturne under en filt är en höjdare för alla!

Cilla Dalén, bibliotekarie

Kalle Blomkvist

Klass 4A läste en bok som heter Kalle Blomkvist. Det var Astrid Lindgren som skrev boken. Boken kom ut år 1946 men den lättlästa kom ut 2015. Boken är lättläst men det finns några svåra ord. Det är en barnbok. Den var en tråkig bok. Vi gillar inte den. Men vi läste den ändå. Huvudpersonerna är Eva-Lotta, Kalle Blomkvist, Anders och Einar.

Kalle Blomqvist är en privatdetektiv. Som vill lösta mysterier fast han bor i en lugn stad. Men en dag så kommer en skum man som heter Einar. Einar är Eva lottas morbror. Och han kommer från ingenstans.

  • Norfatma, Ayan, Diyora :DD!

Vi på Saltkråkan

Vi i klass 4A har hittat en bra serie som heter Vi på Saltkråkan som vi kollar på varje fredag. Saltkråkan är en ö och serien kom ut år 1963. Huvudpersonerna är Tjorven, Båtsman är en hund, Pelle, Teddy, Freddy, Johan och Nicklas. Det finns 13 avsnitt.

Serien handlar om Pelle, Nicklas, Johan, Malin och Farbror Melker som åker båt till Saltkråkan och det händer massor med roliga och knäppa saker.

Serien är kopplad till Almapriset på grund av att Astrid Lindgren har gjort den. Vi tycker att serien är jättebra och vi ger den betyg 10/10.

Av : Omar, Nishan och Bella

Hjulsta grundskola

Mio, min Mio

Blogginlägg av Ibrahim och Junior, åk.5

Vårt arbete med ”Mio, min Mio” började med att vår lärare Roberta läste boken och vi lyssnade när hon läste högt för oss.

När hon läste boken så gav hon oss en uppgift att göra inre bilder medan hon läste. Med inre bilder menas att vi skulle fantisera bilder i huvudet om texten. De inre bilderna vi fick var t.ex. Riddar Kato och Rosengården.

Vi gjorde sammankopplingar. När vi gjorde sammankopplingar så skulle vi koppla texten med en annan händelse. När Mio till exempel kände sig trygg med sin far så skulle vi tänka på om vi hade en koppling till det, att vi har känt oss trygga på det sättet som han kände sig. T.ex. när jag (Ibrahim) kollar på skräckfilm och är med mina föräldrar så känner jag mig trygg.

När vi läst ut boken så började vi med ett projekt. Projektet var att vi skulle göra en gemensam affisch med bilder ”från Mio, min Mio”. Både från den goda sidan (Landet i fjärran) och från den onda sidan (Landet utanför).

Vi är inte klara än med projektet. Om ni vill se den färdiga affischen måste ni komma till ALMA dagen på vår skola den 16 maj kl. 17:00.

Vi tyckte att boken är bra, den är en klassiker. Den har fina bilder. Astrid Lindgren har bra fantasi. Vi läste ”Mio, min Mio” för att den har en koppling till ALMA-priset som vi alltid firar på vår skola.

Personbeskrivning och miljöbeskrivning

Pippi i Hjulsta

En gång när jag hälsade på en skola i Danmark höll jag en lektion om Pippi Långstrump och eleverna fick skriva om hur det skulle kunna gå till om hon hälsade på i deras samhälle, Thyborön. Det tyckte eleverna var roligt och nu ville jag pröva något liknande på vår skola.

Vi har tidigare i årskurs fyra arbetat med berättande texter utifrån genrepedagogik, och nu var det dags att fördjupa sig i personbeskrivning och miljöbeskrivning.

Vi läste Pippi har julgransplundring tillsammans. Under läsningen stannade vi upp när jag tyckte att texten tydligt hade gestaltat ett karaktärsdrag. Vi diskuterade vilket karaktärsdrag som visats i texten och eleverna antecknade. Det blev tydligt hur Astrid Lindgren gestaltar hur en person är, utan att använda direkt beskrivande adjektiv. Eleverna fick alltså närma sig kunskapskravet att skriva berättande texter med gestaltande beskrivningar genom att först analysera sådana.

Personbeskrivning Pippi

Sedan skrev eleverna varsin personbeskrivning av Pippi Långstrump. Därefter berättade jag att eleverna skulle få skriva om när Pippi Långstrump kommer till vår förort. Vi diskuterade tillsammans i klassen vad hon skulle se, höra, känna för lukter med mera.

Pippi i Tensta omslag

Eleverna fick nu arbeta vid datorer och börja med att skriva in sina personbeskrivningar som en inledning på en berättande text. Därefter fortsatte de med att skriva om när Pippi kom till vår förort, och då göra en miljöbeskrivning av närområdet.

Vi repeterade strukturen i berättande texter och eleverna fortsatte sina texter med händelser, problem, lösning och avslutning. Eleverna har även bearbetat texterna efter respons från mig.

Här är början på Anastasias text, som vann pris i Hjulstas ALMA:

Pippi i Tensta text

Charlott Fahlström

Bilder till Mio min Mio

Klass 7-9B har läst och arbetat med Mio min Mio på SvA-lektionerna och i samarbete med bildämnet har eleverna gjort dessa bilder.

Vi läste Mio min Mio i klassen och när eleverna fick börja lära sig teckna med suddteknik passade det utmärkt för att illustrera boken. Tidigare hade eleverna i bildämnet arbetat med horisont och ljus, men nu fick de även arbeta med att teckna människor och hästar.

Miobilder 1 Miobilder 2 Miobilder 3 Miobilder 4 Miobilder 5

Dikter om hållbar utveckling och vår natur

Klass 6A hade jobbat med hållbar utveckling i NO under vintern och när det var dags att jobba med dikter i svenskan så passade det bra att ha naturen och hållbar utveckling som tema.

Vi ville också koppla ihop arbetet med ALMA. Kristina valde ut några dikter från 2014 års ALMA-pristagare Barbro Lindgren. Dikterna heter Någon gång ska vi dö och Tänk alla miljoner år… Dessa dikter finns i boken Gröngölingen på väg.

Eleverna fick blunda och lyssna på dikterna och berätta vad de kände och tänkte under uppläsningen. De fick även lyssna på en välkänd sång av Astrid Lindgren – fast läst som dikt i stället. Det var Idas sommarvisa. Eleverna analyserade dikterna och jämförde vad de hade gemensamt och vilka skillnader det fanns. Nu var alla inspirerade till att skriva dikter!

Sedan satte vi igång att skriva gemensamma dikter om naturen på olika sätt.

Dikter 6 gemensamma

Efter det fick eleverna själva skriva dikter. Under vår avslutningsfest fanns många dikter utställda så besökarna kunde läsa dem. Några elever läste även upp sina dikter vid några framträdanden. Här kan ni se några av dikterna:

Dikter 6 1

Dikter 6 2

Dikter 6 3

Dikter 6 4

Vi hoppas att ni också blir inspirerade till att skriva dikter om vår fina natur! Vi måste vara rädda om vår jord och tänka på hur vi behandlar den!

Klass 6A Hjulsta grundskola vt 2016

genom Kristina Eriksson

ALMA-pristagare i Wikimini

Wikipedia har en motsvarighet på internet som heter Wikimini. Det är ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar. Årskurs 5 på Hjulsta Grundskola har under vårterminen 2016 arbetat med att skriva in uppslagstexter om några Alma-pristagare och om några av deras mest kända böcker.

Så här gjorde vi:

  1. Vi läste och diskuterade böckerna i smågrupper.
  2. Lektion i helklass med hjälp av vår bibliotekarie Cilla då vi tittade närmare på hur Internet och Google fungerar. Vi gjorde då också några arbetsövningar kring detta.
  3. Cilla informerade även under en lektion mer om NE, Wikipedia och Wikimini. Vi tog då också upp hur viktigt det är med källor och hur man ska arbeta och skriva in det på rätt sätt m.m.
  4. Lektion i helklass då vi tittar närmare på texttypiska drag för uppslagsverksartiklar (det centrala först, objektivt språk, tempus, underrubriker m.m.)
  5. Eleverna började parvis därefter att söka fakta om författarna och böckerna på nätet. De skrev tankekartor om vad de sedan skulle ha med i sina uppslagstexter.
  6. Äntligen var det så dags för eleverna att skriva ned sina texter.
  7. När de var färdiga med sina texter fick klassen sedan hjälp av vår IT-pedagog Ulla. De la nu in sina texter på Wikimini under författarnamnen och boktitlarna. (De flesta har i sina texter lagt ut länkar mellan författare och bok också.)
  8. Vi tittade sedan på vad vi åstadkommit tillsammans och diskuterade detta i klassen.

Här kan du läsa elevernas artiklar:

Maurice Sendak: Till vildingarnas land

Kitty Crowther: Rotbarnet

Isol: Petit Monstret

Barbro Lindgren: Andrejs längtan

Shaun Tan: Borttappad

Astrid Lindgren: Sunnanäng          

I kursplanerna för åk 4-6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk så är syftet:

Genom undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

I det här arbetsområdet med Alma – Wikimini har vi arbetat med alla dessa punkter.

Tina Widell

Astrid Lindgren – Läs och berätta!

Inför stundande ALMA pris – Astrid Lindgren Memorial Award arbetar vi i förberedelseklass 7-9G med att läsa och tala om författaren och hennes böcker. Varje elev har läst en valfri Astrid Lindgren bok och med hjälp av stödfrågor av mig som lärare presenterade eleverna sina böcker inför klassen:

Vilken bok av Astrid Lindgren har du läst?

Vem är huvudpersonen? Hur ser hon/han ut?

Hur är personen? Vad gör personen?

Andra viktiga bipersoner?  Hur ser de ut?  Hur är de?

Är de vän eller inte med huvudpersonen?

Berätta lite vad boken handlar om.

Tyckte du boken var bra eller inte? Berätta!

Vi kommer även att delta i skolans tävling Hjulstas ALMA.

Klass 7-9 G:s bidrag 2016: Klassen har skrivit om vikten av att läsa mycket. Vi håller som bäst på med att arbeta och gestalta detta genom en hemlig installation som ska avtäckas till skolans ALMA-utställning.

Väl mött!

Maj-Len Öhberg – SVA-Lärare