Ettorna och våren

Årskurs ett har jobbat med Barbro Lindgren och Astrid Lindgren. Vi har läst Barbro Lindgrens dikter och skrivit egna. Vi har också läst Vår i Bullerbyn av Astrid Lindgren. Vi valde boken och diktsamlingen för att de passade till vårt tema om våren.

Här är ett par av barnens dikter:

Gärna ville jag vara en häst

Ja gärna ville jag vara en häst

Jag skulle stå i sanden

Och tänka som hästar tänker

på mat.

 

Gärna ville jag vara en blomma

Ja gärna ville jag vara en blomma

Jag skulle stå i en vas hemma

Och tänka som blommor tänker

på varför man plockar blommor.

Vi gjorde också ett Venndiagram om Barbro Lindgren och Astrid Lindgren.

 

 

Sjuornas ALMA-arbete

I årskurs sju på vår skola går förstås elever som väl känner till ALMA-priset sedan tidigare år. Men vi får också många nya elever som börjar på hos oss först till högstadiet. Här berättar Pernilla Lagergren, lärare i Svenska och Svenska som andraspråk om vad sjuorna gjort inom ALMA-temat under vårterminen:

Sjuorna har under våren arbetat med Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta. Vi har läst, diskuterat, skrivit och målat. När vi fick reda på att Jaqueline Woodson får Almapriset i år fick vi även möjlighet att ta del av många av hennes böcker. Vi har läst delar ur Brown girl dreaming och kopplat detta till Boken om mig som eleverna arbetade med under höstterminen. I den skrev eleverna om sig själva och om människor och saker runtomkring dem.  I Brown girl dreaming fick vi ta del av en annan persons uppväxt och saker som har påverkat henne. Vi har även läst boken Show Way där vi istället för att sy ett lapptäcke tecknat olika saker som har haft betydelse för våra liv. Det är dessa illustrationer som fanns med på vår utställning tillsammans med elevernas faktatexter om Astrid Lindgren och Jaqueline Woodson. Och när Jacqueline Woodson hälsade på hos oss pratade hon med eleverna om deras bilder.

Fyrornas ALMA-arbete

Årskurs 4 har under vårterminen -18 tittat på TV-serien Vi på Saltkråkan. Eleverna reflekterade över hur det var förr och jämförde med hur det är nu. Miljöfrågor och kulturfrågor fördjupades under halvklasslektioner. Eleverna tyckte det var roligt och intressant och vill se flera filmade äventyr av Astrid Lindgren.

Astrid Lindgrens litteratur som åk 4 har tagit del av, dels genom egen läsning samt högläsning i hela klassen är:

  • Kajsa Kavat
  • Pelle flyttar till Komfusenbo
  • Albin och Stig
  • Allrakäraste syster

ALMA-pristagare som eleverna läste under påsklovet samt analyserade illustrationerna av var:

  • Shaun Tan
  • Wolf Erlbruch

Under engelska lektionerna har eleverna fått Jacqueline Woodsons böcker presenterade och upplästa.

Sammanfattningsvis har vi arbetat ämnesintegrerat med hela ALMA-projektet.

Svenska, bild, engelska, SO och NO.

Femmorna läser Sunnanäng

Det började med att vår lärare Kristina delade ut papper med gammeldags ord och vi skulle försöka förklara orden. Först jobbade vi två och två, sedan diskuterade vi tillsammans i en större grupp. När vi diskuterat fram vad ordet betydde så skrev vi det på pappret. Sedan lyfte vi det i hela klassen, vi pratade om betydelsen av orden men dessutom om hur vi kommit fram till vad vi trodde.

Sedan berättade Kristina att orden kommer från boken Sunnanäng av Astrid Lindgren. Hon berättade att den texten kanske på sätt och vis är mer för vuxna än för barn. Och så sa hon att om det var fler ord vi tyckte var svåra när vi läste så skulle vi säga till.

Kristina läste texten högt och visade med hjälp av dokumentkamera bilderna som Marit Törnqvist gjort. Efter ett tag vande vi oss vid språket, men det var många nya ord.

Här är några tankar om boken:

  • Den var helt okej.
  • Jag tyckte om den.
  • Jag tyckte inte om att de var så fattiga.
  • När hon upprepade några ord många gånger, jag gillade det.
  • Jag gillade att de kom till en värld där de fick pannkakor.
  • Jag gillade inte upprepningarna.
  • Det var härligt att känna att det inte är bara jag som fått välja mellan svåra saker.
  • Den var sorglig.
  • Den var lite långtråkig.
  • Jag tyckte om när de stängde dörren, så de fick stanna i Sunnanäng.

Det tog flera lektioner att läsa boken. Innan vi började läsa skrev vi kortskrivning om vad vi trodde skulle hända i boken den lektionen. När hela boken var färdigläst diskuterade vi alla tillsammans om den. Kristina antecknade på tavlan.

Klass 5A

Ronja Rövardotter med årskurs två

bokbild

I år har lärarna i årskurs två valt att läsa Ronja Rövadotter med sina elever. Här berättar Eva Larsson och Eva Bjuvén om sitt arbete.

– Varför valde ni att läsa Ronja Rövardotter med tvåorna i år?

– Vi tyckte att den boken, som handlar om att hålla sams, lösa konflikter och hålla fred passade väldigt bra i vårt pågående värdegrundsarbete Bra kan bli bättre.

– Hur introducerade ni boken för eleverna?

– Vi började med ett samtal om Astrid Lindgren och vilka böcker barnen kände till som hon skrivit. Och så redde vi ut att hon inte är Barbro Lindgren. Barnen kände till många böcker och hade sett en del på film.

– Sedan började vi läsa i Ronja. Vi lärare högläste i kortare och längre avsnitt och pratade mycket under läsningens gång. Det var många äldre svenska ord som vi fick lov att reda ut. De hade svårt att koncentrera sig den första tiden, men ju längre vi läste desto mer intresserade blev de. Flera lånade boken, några valde serie-versionen, och läste på egen hand också.

– Vi hade många textsamtal då vi pratade om varför personerna i boken gjorde som de gjorde, kunde någon ha gjort på ett annat sätt och så vidare. Detta blev ett tydligt värdegrundsarbete. Ett exempel är när Ronjas pappa sa att han inte har någon dotter längre. Där stannade vi länge och diskuterade hur pappan tänkte? Varför sa han på det viset? Varför sa han inte förlåt? Varför var han så stolt? Det blev många långa samtal.

– I textsamtalen kan frågan vara “Vad tyckte du om i texten?” och då flyter samtalet naturligt in på sådant som har med vänskap, alla människors lika värde och betydelsen av att vara snäll och vänlig. Eleverna tycker ju om att när Ronja sitter fast i rumpnissarnas tak i snön så kommer Birk och räddar henne. Han bryr sig, och barnen tycker verkligen att det är fint!

– Kärleken mellan Birk och Ronja gjorde först eleverna lite fnissiga, men efter ett tag tog barnen det som någon naturligt.

– En annan del i boken som skapade riktigt djupa värdegrundsdiskussioner var scenen när Ronja möter Birk under den hårda vintern, nere i källaren. Ronja hjälper Birk med mat; och var i världen idag finns det folk som kan behöva hjälp? Finns det de som är hungriga idag? Och var det rätt av Ronja att ta mat i smyg från Lovis för att ge till Birk?

– Eftersom det är en ganska tjock bok och det bara är några få bilder i den så skapar ju barnen många inre bilder. Vi har pratat ganska mycket om att de inre bilder som eleverna skapar kan aldrig vara fel. I början av boken var det någon som sa att den sett filmen, och det barnet sa att den VISSTE hur Ronja och Birk ser ut. Vi förklarade att i filmen är det en person som bestämt hur de ska se ut, men när vi läser så skapar vi våra egna bilder av deras utseende. Och de bilderna kan aldrig vara fel. Jag tror att det är utvecklande för barnen att få skapa sina egna bilder. Någon av gestalterna kanske ser ut som man själv eller som någon i klassen?

– Under hand har eleverna skrivit själva också. De fick i uppgift att med egna ord beskriva något avsnitt ur boken som de tyckte mycket om. De skulle också rita egna bilder till. Elevernas texter och bilder kommer vi att ställa ut på vår fest i nästa vecka.

 

 

 

 

Astrid Lindgren-utflykt med förskoleklass

Jag ville göra en Astrid Lindgren-utflykt med mina elever i förskoleklass.

Vi började med att läsa Peter och Petra av Astrid Lindgren med bilder av Kristina Digman. Först läste jag igenom hela sagan och visade bilderna, och sedan läste jag en gång till och stannade vid varje bild lite längre. Vi tittade noga på bilderna och pratade om dem. Barnen tyckte om boken, mer än vad jag kanske trodde innan.

Jag har ett bord med en duk med guldkronor på och på fredagar har jag gjort fint där. Den här gången hade jag lagt fram små dockor och frågade barnen vad de tänkte om ifall två såna där små barn skulle knacka på dörren till förskoleklassen och be att få vara med.

Vid ett senare tillfälle berättade jag om Astrid Lindgrens liv och hennes böcker. Jag utgick från två biografier vi har i vårt skolbibliotek. De flesta kände redan till Astrid Lindgren, det märks vilka barn som har gått i förskolan i vårt område.

Så sa jag till barnen att nu ska jag berätta en överraskning. Vi ska åka till Vasaparken och till till Dalagatan 46 där Astrid Lindgren bodde! Jag frågade om barnen trodde att vi kunde hitta Peter och Petras hus, men ett av barnen svarade att de har ju flyttat – det kom ett brev om det, det stod så i boken. Jag sa att vi får se, men det kändes ju skönt att eleverna inte hade för höga förväntningar. Men skridskobanan kan vi säkert hitta.

Jag hade gjort en enkel karta om hur vi skulle ta oss dit, med tunnelbanan, Odengatan, Dalagatan, Vasaparken och så vidare. Barnen fick färglägga den och rita till lite mer. De fick också i läxa att ta hem kartan och förklara för föräldrarna vad vi skulle göra.

När det var dags för utflykten hade vi tre föräldrar med oss, och så åkte vi med halva klassen i taget. Eftersom barnen hade gjort sin läxa visste föräldrarna också vad vi skulle göra.

När vi gick över Odengatan pratade vi om att det var precis som i boken. En av eleverna ställde sig till och med och stoppade bilarna på övergångsstället, precis som i boken om Peter och Petra.

Först stannade vi utanför Astrid Lindgrens port och eleverna tyckte det var märkvärdigt att hon hade bott just där. Det blev liksom på riktigt. Vi läste på guldskylten och fotograferade oss utanför porten.

Sedan blev det matsäcksdags i Vasaparken. Matsäck är viktigt! En av föräldrarna som var med bjöd på piroger och falafel. Efter att vi hade ätit tittade vi på var skridskobanan brukar vara på vintern och sedan skulle vi leta efter Peter och Petras hus. Vi hittade inte ens granen som det skulle vara under! Men kanske att vi såg spår av huset, det såg ut som om det hade legat ett litet hus under ett annat träd.

Därefter fick barnen leka i parkleken i Vasaparken, det var en överraskning. De tyckte så mycket om att leka där.

Efter parkleken gick vi till Gustav Vasa skola, och jag sa att där gick Peter och Petra i skolan. Jag pekade ut vilket klassrum de nog gick i.Sen var vi trötta och nöjda och åkte hem.

Nu håller vi på att efterarbeta utflykten. Vi gör kartan i storformat på en stor skärm till vår ALMA-utställning. Eleverna gör stora fina bilder som berättar om hela vår resa. Eleverna ska också få göra sin egen Peter eller Petra. Hur den skärmen kommer att se ut får ni veta senare.

Riitta Moitus, förskollärare.

UPPDATERING:

På vår stora ALMA-utställning kunde alla titta på den här fina skärmen där klassen tillsammans berättar om sin utflykt.

Vi har gjort böcker

Vi har gjort böcker med Astrid Lindgren-figurer, men vi har hittat på egna historier. Figurerna är inte på sina vanliga ställen, till exempel kan Madicken vara på Gröna Lund eller något annat som inte finns i böckerna.

Först frågade lärarna oss vad vi ville göra, det skulle vara något som hade med Astrid Lindgren och ALMA att göra. Vi kom med olika förslag och så funderade vi över helgen. På måndagen bestämde vi att vi ville göra egna böcker som handlade om Astrid Lindgrens figurer.

Vi började med att göra varsin tankekarta. Där skulle personen och beskrivningen av den, platsen, problemet och problemets lösning finnas med.

Först skrev vi en berättelse var för hand, sedan rättade lärarna dem. Sedan fick vi renskriva på datorer och när man var klar så skrev man ut texten. Vi gjorde den i två spalter för att kunna göra en bok av den sedan.

Sedan fick vi bilder som vi kunde skissa av om vi ville, och sedan färglade vi så att vi fick fina framsidor. På baksidan skrev vi lite kort om boken, precis som det brukar vara på riktiga böcker.

När texterna var utskrivna och fram- och baksidorna klara tog Bia och Lilian och skar till alla sidor så de var raka och snygga och sedan satte vi ihop varje bok med spiralmaskinen.

Lilian, Raua och Dina 4A

Crash course i ALMA

På vår skola känner alla elever till ALMA-priset och de som gått hos oss några år har goda kunskaper om tidigare ALMA-pristagare och om Astrid Lindgren själv. Vi måste så klart inkludera våra nyanlända elever i detta, och i veckan som gått har jag haft tre lektioner vardera med våra tre förberedelseklasser för nyanlända elever på högstadiet.

Återkommande under lektionerna har vi använt Googles bildsökning och translate. Några ord hade jag förberett innan att vi behövde på olika språk, och några ord dök upp under arbetets gång.

Död och begravning

Den första lektionen inledde jag genom att läsa ur kapitlet Död och begravning ur min och Annelie Drewsens lättlästa biografi Astrid Lindgren – ett liv.

Det fungerade som jag tänkt, det blev väldigt tydligt för eleverna hur viktig och omtyckt Astrid Lindgren är i Sverige. Vi talade också om hennes böcker och jag visade upp en massa översättningar till olika språk. Sedan fick eleverna läsa själva i vår biografi, den finns översatt till flera olika språk och jag och lärarna satt med Google Translate tillsammans med de nyaste ifall boken inte fanns på deras språk. Jag uppmanade eleverna att bläddra i boken och läsa där de blev nyfikna. De elever som varit i Sverige ett tag kände redan till en del om Astrid Lindgren. För andra var det mesta helt nytt.

Efter det samlade vi ihop vad eleverna lärt sig om Astrid Lindgren i ett gemensamt dokument. Vi skrev om hennes uppväxt på bondgården, om att hon var duktig i skolan, om tonårsgraviditeten, om översättningarna av hennes böcker till många språk och lite mer – det blev förstås olika i olika klasser.

Denna första lektion avslutade vi med att titta en liten stund på första avsnittet av Pippi Långstrump, teveserien finns på Öppet arkiv.

Källkritik

Jag tänker att grunden för källkritik är att veta att alla texter har en upphovsman och även att fundera över villkoren för hur kunskap skapas.

Den andra lektionen började jag med att visa att jag är en av författarna till den lättlästa biografin, det var nästan ingen elev som uppfattat detta under den första lektionen. Och så ställde jag frågan om hur Annelie och jag kunnat skriva en bok om Astrid Lindgren femton år efter hennes död.

Eleverna kom med bra förslag. De talade om att vi kanske läst Astrid böcker, talat med hennes släktingar, sökt på Internet och så vidare. Jag visade sedan upp tre av de böcker vi använt och talade om hur kunskapen i dem byggde på intervjuer med Astrid Lindgren, hennes dagböcker från andra världskriget och material från arkiv. Vi tittade på källförteckningen i vår biografi och diskuterade, med hjälp av Googles Bildsökning, ordet källa.

Efter det talade vi om vad som hände direkt efter Astrids död, nämligen att regeringen började förbereda skapandet av ALMA-priset. Vi läste inte kapitlet om ALMA-priset från vår bok, men jag byggde samtalet på det. Det är så fint att prata om ALMA-priset med elever, det blir samtal om barn, läskunnighet, litteratur och vikten av att ha ett bra språk för att kunna göra sin röst hörd. Vi talade extra mycket om de tre läsfrämjande organisationer (här behövdes Google Translate igen) som fått priset och varför de gör ett så fint arbete.

Bilderböcker

Den tredje lektionen träffades vi i biblioteket och satte oss framför vår stora ALMA-hylla. Jag visade ännu fler översättningar av Astrid Lindgrens böcker och den stora sektionen med hennes böcker på svenska. Och sedan visade jag bilderna från de tre besöken av ALMA-pristagare som vi haft på skolan.

Jag presenterade de olika ALMA-pristagarna, vi pratade om vilka länder de kom ifrån och vilka språk de talar där. Och så läste jag några bilderböcker högt för eleverna. Att läsa bilderböcker med ungdomar är så fantastiskt. Eleverna blir helt fascinerade och väldigt koncentrerade, och jag har så kul när jag försöker använda röst och mimik för att öka förståelsen.

Under de här lektionerna hade vi inte tid att samtala så mycket om böckerna, men eleverna njöt verkligen av läsningen. Kombinationen av ganska enkla texter och väldigt fina bilder gör att eleverna känner sig smarta. När vi läste Max kaka av Barbro Lindgren eller Är det dags? av Kitty Crowther är det ju tydligt att böckerna är för riktigt små barn, men de är ändå roliga för oss som är äldre. Shaun Tans Det röda trädet och Anden, Döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch är mer krävande, men eftersom mycket av böckernas mening visas i bilderna så kan våra nyanlända elever göra en väldigt kompetent läsning. I en av grupperna läste jag och en elev böcker på svenska och arabiska parallellt.

Och att få titta på en bild ur Isols Nocturne under en filt är en höjdare för alla!

Cilla Dalén, bibliotekarie

Kalle Blomkvist

Klass 4A läste en bok som heter Kalle Blomkvist. Det var Astrid Lindgren som skrev boken. Boken kom ut år 1946 men den lättlästa kom ut 2015. Boken är lättläst men det finns några svåra ord. Det är en barnbok. Den var en tråkig bok. Vi gillar inte den. Men vi läste den ändå. Huvudpersonerna är Eva-Lotta, Kalle Blomkvist, Anders och Einar.

Kalle Blomqvist är en privatdetektiv. Som vill lösta mysterier fast han bor i en lugn stad. Men en dag så kommer en skum man som heter Einar. Einar är Eva lottas morbror. Och han kommer från ingenstans.

  • Norfatma, Ayan, Diyora :DD!

Vi på Saltkråkan

Vi i klass 4A har hittat en bra serie som heter Vi på Saltkråkan som vi kollar på varje fredag. Saltkråkan är en ö och serien kom ut år 1963. Huvudpersonerna är Tjorven, Båtsman är en hund, Pelle, Teddy, Freddy, Johan och Nicklas. Det finns 13 avsnitt.

Serien handlar om Pelle, Nicklas, Johan, Malin och Farbror Melker som åker båt till Saltkråkan och det händer massor med roliga och knäppa saker.

Serien är kopplad till Almapriset på grund av att Astrid Lindgren har gjort den. Vi tycker att serien är jättebra och vi ger den betyg 10/10.

Av : Omar, Nishan och Bella

Hjulsta grundskola