Under läsåret har vi i förberedelseklassen uppmärksammat Astrid Lindgren genom att samtala om henne som person och hennes berömda verk.
Vi har titttat på både serien ”Pippi Långstrump” och ”Emil i Lönneberga”. Eleverna har älskat att följa Pippi och Emil under seriernas gång och vi valde därför att ägna ALMA-arbetet åt dessa karaktärer.
Eleverna fick välja vilken av dessa två karaktärer de ville utforska mer och därefter skrivit en faktatext om den valda karaktären.
Några av eleverna har också valt att porträtttera karaktären.
I ett av sina arbeten till skolans ALMA-utställning har åk 6 valt den tidigare ALMA-pristagaren Shaun Tans bok ”Berättelser från yttre förorten”.
Berättelser från yttre förorten är en bok som får vuxna att ställa de frågor man bara ställer som barn och kliva in i den absurda världen där allt är möjligt. Boken består av femton häpnadsväckande historier som samspelar med en sagolik, varm och mystisk bildvärld. Det som förenar dem är en märklig situation eller händelse som inträffar i en annars helt vanlig förortsmiljö. En valnötsstor utbytesstudent anländer, en sjöko strandar på någons gräsmatta och ett hemligt rum fyllt med ljuvligt mörker upptäcks.
Klassen har gått igenom illustrationerna tillsammans och gjort bildanalyser. Vilka känslor bilderna väcker, vad föreställer bilderna och hur är de uppbyggda. De valde till slut ut tre bilder att jobba vidare på.
Varje elev valde en av de tre bilderna som underlag för att skriva en egen novell.
Läraren Beanka Öner berättar att den som läser novellen ska direkt kunna peka ut den bilden som ligger som underlag.
Kitty Crowthers (ALMA pristagare 2010) bok ”Sov gott lilla groda” är en mycket populär bok framför allt bland de yngre eleverna i skolan. Hennes bildspråk fångar elevernas känslor och skapar glädje och funderingar.
Skolans bibliotek har många av hennes böcker och som tidigare ALMA pristagare har hon en egen hylla i vårt skolbibliotek.
Elevcoachen/förskolläraren Riitta Moitus startade med högläsning av boken för klass FB. Klassen delades sen i två grupper vid arbetet.
Vid andra tillfället stannade Riitta upp i högläsningen och det blev bra diskussioner om innehållet i boken. Gruppen tittade närmare på bilderna för att reflektera. Många barn känner igen sig i grodan Jonas rädsla för mörker.
Varje elev fick välja en illustration ur boken för att måla av med oljekritor. Därefter målades ett lager med akvarellfärg.
Texten i boken som hörde till bilden skrev varje elev av på sin dator. Alla bilder tillsammans bildade sen en sammanfattning av hela berättelsen.
Äntligen var dagen inne för Hjulsta grundskolas vernissage för årets ALMA arbete. Alla klasser/grupper på F-6 fanns representerade i vernissagesalongen med text- och bildarbeten.
Skolans rektor Bassem Jerbi invigde utställningen under pompa och ståt och med sång av elever i åk 3. Han berättade att han som barn varit bosatt i Vimmerby och även träffat Astrid Lindgren. ALMA- kansliets chef Suzi Ersahin berättade mer om ALMA-priset och berömde elevernas arbeten.
Under dagen har klasser kommit på bestämda tider för att få en guidning om vad som finns med i utställningen. Alla är välkomna att besöka utställningen fler gånger för att studera det man är mer intresserad av lite närmare. Därför kommer utställningen finns kvar i två veckor. Då finns det också tillfälle för föräldrar/familjer att få ett coronasäkert besök.
På torsdag är utställningen öppen för förskolebarn i närområdet. Alla får en guidad visning.
Vem är han ALMA-pristagare Jean-Claude Mourlevat? Nyfikenheten hos eleverna i årskurs ett är stor. Vi måste ta reda på vem denna författare är!
Till att börja med målar eleverna porträtt för att upptäcka hur Jean-Claude Mourlevat ser ut. Det blir fortsättning på flaggmålningen och nu är det den franska flaggan som gäller.
Klassen söker efter fakta och skriver ner. Det blir en första presentation i klassen av årets ALMA-pristagare Jean-Claude Mourlevat.
Vi pratar om ALMA-utställningen och jag presenterar idéen om att eleverna ska utgå från den teknik Baek Heena använder sig utav i sin bok Molnbullar.
Vi pratar lite om bilderböcker och att Molnbullar är en bilderbok och jag visar på storbild den sida i Baek Heenas bok, där kattungarna står i regnkläder vid köksdörren och kattmamman möter dem.
Vi diskuterar kort vad berättelsen handlar om: En familj. Familjen i boken är en kattfamilj som beter sig precis som en människofamilj, de är påklädda, lagar mat vid spisen och går till jobbet. Vi gör en bildanalys och diskuterar hur Baek Heena arbetat med denna bild. Vi diskuterar ingående vad vi ser på bilden och hur Baek Heena gått tillväga för att bygga upp den.
Tekniken hon använt är kollage. Ett kollage är en bild som är sammansatt av flera olika beståndsdelar och vi ser att Baek Heena använt sig av flera olika tekniker i sina kollage. Vi diskuterar bakgrund och förgrund och hur Baek Heena kan tänkas ha gått tillväga för att skapa djup i bilden. Vi diskuterar vidare hur Baek Henna fått in ljus i bilden. Har hon fotograferat i omgångar? Har hon byggt en köksmiljö, fotograferat och sedan klippt och klistrat? Det finns frågor som vi inte kan hitta svar på.
Vi diskuterar vidare att Baek Heena använt olika material (foto, teckningar, målningar, tyg, plast bomull, mönster av olika slag med mera) och att hon sedan fotograferat och klippt och fotograferat igen och klippt och klistrat för allt på bilderna är endimensionellt och platt. Vi diskuterar allt detta ingående och eleverna är engagerade och observanta.
Meherun, Adriana och Iklhaas
Jag lägger fram boken så att alla kan bläddra och hämta inspiration från den.
Den första instruktionen är att eleverna ska låta sig inspireras av Baek Heenas bildvärld, metod och teknik, men att de inte ska tänka på bilderböcker för mindre barn utan att temat för deras egna bilder/kollage ska vara något som intresserar dem själva just nu, något som de tror att andra i deras ålder kan vara intresserade av.
Nadia M.
Dagens uppgift är att skissa och planera den bild de tänker sig att framställa. Eleverna ska också bestämma vilket format de vill arbeta med i sin bild. Om man hinner kan man också börja måla, rita, teckna några bakgrunder/kulisser som man skulle kunna har som bas i sin bild. Man kan också fotografera en bakgrund – eller en skoldörr eller något på skolgården/närmiljön som är lätt igenkännbart. Man kan arbeta ensam eller tillsammans med en klasskamrat.
Läxa till nästa gång är att ta med lite restbitar av tyg, veckotidningar, foliepapper, snören eller annat material som man skulle vilja använda i sitt bildskapande.
Paz och Cleo
Lektion 2
Jag lånar en svensklektion och eleverna får i uppgift att gå ut och fotografera skolan/skolgården/närmiljön. Jag ber dem ta tre foto var med sina iPads och maila bilderna till mig. Jag skriver ut bilderna i olika storlekar.
Adrian
Lektion 3
Dagens uppgift för eleverna är att tänka på bakgrund – förgrund – balans i bilderna som de arbetar med. Nu finns det utöver skolans bildmaterial (papper i olika storlekar, vattenfärg, tuschpennor etc.), utskrivna foton av skolan/närmiljön, tyg, olika typer av tidningar, reklamblad, olika sorters bomull, silkespapper, staniolpapper, tapeter, stenar, grenar och annat som vi tagit med oss.
Eleverna arbetar, målar, tecknar, klipper klistrar, lånar vid behov bilder av sina kamrater och jag stöttar.
Lektion 4
Eleverna arbetar självständigt med sina bilder och jag stöttar.
Kan man baka bullar av ett moln? Undrade vi… Molnbullar är en annorlunda bok som ger oss en underbar varm känsla.
Beak Heena blir tilldelad årets ALMA-pris (Astrid Lindgren Memorial Award) och fångar vårt intresse genast. Boken Molnbullar handlar om två små katter som en dag vaknar upp väldigt tidigt på morgonen för att se på regnet. De tar med sig moln hem till mamma som bakar bullar av det. Så fort de ätit en bit av bullen börjar de sväva iväg.
Vi har läst boken Molnbullar ett flertals gånger tillsammans med våra elever, de har älskat den och framförallt uppskattat de härliga bilderna.
Idén till vårt arbete väcktes upp efter att vi läst boken några gånger (högläsning, egen läsning & tittat på bilderna i storskärm). Eleverna ville själva äta en bit av molnbullen och sväva iväg för att utföra något betydelserikt. Vi kom därefter på att vi skulle kunna fotografera vår svävande kropp och rita kattansikten till, som vi sedan limmat fast på vårt huvud. Därefter fick eleverna själva välja olika miljöer och berättelser till sina bilder. Eleverna skrev sina korta texter och utgick från ett eget syfte om just vad deras molnbulle skall utföra/göra. Texterna/berättelserna skrevs för hand i ett moln.
Eleverna skrev texter b.la. om trygghet och att må bra, få mamma att bli gladare, besegra allt det onda, vill att pappa ska få sitt drömjobb & vill kunna leka hela dagarna långa med mera.
Vi ville även använda oss av digitala verktyg och medier för kommunikation. Därför bestämde vi oss för att göra en egen kort saga/berättelse på Ipad och använt oss av applikationen ”Book creators” och utgick från boken molnbullar. Fyra elever fick rita olika bilder till sagan, och formulerat en egen kort berättelse, och därefter spelade vi in ljudet på Ipaden.
Hur skulle Pippi se ut idag om hon skulle bo i Hjulsta/Tensta? Den frågan funderade några elever i åk 4 över. Skulle hon vara gammal? Skulle hon vara evigt ung? Hur skulle hon vara klädd?
Alla elever fick fantisera fritt om vad trodde.
Resultatet blev färgstarka teckningar med olika motiv.
ALMA-priset står för Astrid Lindgrens Memorial Award. När vi tänker på och minns Astrid Lindgren tänker vi ofta på Pippi. Vem var egentligen Pippi? Vad tänkte Astrid Lindgren om Pippiböckerna när hon skrev dem?
Klass 6A har fått jämföra Pippi med andra starka flickor i ett Venndiagram för att se om det finns likheter mellan Pippi förr och starka flickor/kvinnor idag. De har jämfört Malala Yousafzai, Greta Thunberg och Pippi Långstrump.
Varför är de starka?
Vad har de gemensamt?
Vilka skillnader ser vi?
Vi har också målat fina omslag där Pippi, Malala och Greta ibland ser ut som en person. Kan du se på bilden de olika inslagen från de tre starka flickorna?
En del omslag har symboler som står för Pippi, Malala och Greta.
På engelskan har vi också arbetat med starka kvinnor och läst boken ”Good night stories for rebel girls”.
Alla elever har valt en egen stark kvinna i boken och skapat konstverk baserat på henne. I presentationstexten till varje konstverk kan du på engelska läsa om varför just dessa kvinnor är starka.
”Starka kvinnor i historien” är förutom engelskan ett arbete med Historien och Svenska där de skriver och jämför starka flickor och kvinnor ur ett historiskt perspektiv och de skriver om en stark kvinna inom ramen av svenska
