Vem ska bli 2014 års ALMA pristagare?

Om ca. 17 timmar tillkännages vilken författare, illustratör, berättare eller läsfrämjande arbete som ska få årets ALMA-pris.

Vi har jobbat med ALMA pristagare i snart två månader i klassen och pratat och spekulerat mycket om vem som kan tänkas få årets pris.

Stämningen steg idag i klass 2B. Snart är det dags. Vi väntar med spänning på beskedet.

Vi tänker bänka oss framför vår interaktiva tavla imorgon strax före kl. 13 och följa webbsändningen via den officiella ALMA sajten http://www.alma.se/sv/Press/Aktuellt/Nyheter/Nyheter-2014/Folj-live/

Statistiskt är det väl så att priset går till en författare som vi inte känner till men vi skulle glädjas om någon av de svenska nominerade författarna eller illustratörerna vinner.

Vi har läst Eva Eriksson, Lennart Hellsing, Anna Höglund, Barbro Lindgren, Eva Lindström, Jan Lööf, Ulf Stark, Anna-Clara och Thomas Tidholm, Ilon Wikland och tycker om dem alla.

Vi känner också till Quentin Blake.

Men vi håller nog tummarna hårdast för Niki Daly. Böckerna om Kwela Jamela ligger oss varmt om hjärtat. De är härliga, befriande, roande, oroande, VARMA med fantastiska illustrationer som gör oss glada.

Imorgon får vi svaret.

 

Nu har vi läst klart Ankomsten av Shaun Tan!

En av våra förberedelsklasser med nyanlända elever har läst Ankomsten av Shaun Tan.

Den här sista lektionen repeterar klassen vad de läst tillsammans i förra veckan. De pratar om att det är många olika människors öden som skildras i boken. När en människa möter huvudpersonen och börjar berätta sin historia ändras färgen på bakgrunden.

Det är berättelser om människor som haft det svårt i sina hemländer. En kvinna berättar om ett slitsamt arbete i en fabrik och hur hon rymde. En man talar om ett kraftigt förtryck och hur han lyckats fly.

En lång sekvens visar en mans öde i ett krig – bara genom att man får följa hans fötter.

Och klassen avslutar med bokens underbara slut, när mannens familj äntligen återförenas.

Medan klassen samtalar om boken är det många språk i luften. De talar förstås svenska, men också en hel del somaliska och ibland engelska och arabiska. Eftersom eleverna varit kort tid i Sverige så hjälper de varandra att uttrycka sig så att alla tolkningar av boken kommer fram. Modersmålsläraren i somaliska är också med i samtalet.

Här kommer några tankar från eleverna om boken:

–        Boken är bra! Mannens resa var spännande, och det var härligt när mannen träffade sin familj igen på slutet.

–        Bilderna berättar historien bra. Mannen åker till grannlandet för att han sökte ett bättre liv. Mannen hade sitt lilla djur med sig från då han kom till det nya landet och ända till slutet. Bilderna visar också olika språk, och många olika saker mannen råkar på, till exempel konstig mat och annat som är nytt för mannen.

–        Jag tycker om att människorna hjälper varandra!

–        En man lämnar sin familj för att få en bra framtid. Det är rätt.

–        Den här boken är jättekonstig eftersom den inte har något skriftspråk. Det är bilder som berättar allting. Det är mycket som liknar Somalia – med krig och folk som flyr till andra länder. Som jag! Jag kanske kan göra en sådan bok sedan.

–        Det var bra att mannen skickade brev och pengar till sin familj för annars skulle de inte veta att han levde och hade det bra.

–        Man kan se att mannen saknade sin familj för han såg ledsen ut när han tittade på bilden.

–        Det gick flera årstider kunde man se på bilderna.

–        Boken är perfekt. Jag gillar djuret som följde med hela tiden. Jag tycker om när han gör i ordning brevet till familjen och skickar det.

–        Mannen som varit soldat kommer ihåg hur det var när han var militär och hur hemskt det var med kriget.

–        Det var roligt när han kom till hotellet och hittade djuret där.

–        Mannen saknade sin familj, men jag tycker att han gjorde rätt som åkte till ett nytt land.

–        Bilderna från Immigration är bra. Man ser hur mannen har svårt att förstå.

–        Det var lätt att förstå när mannen mötte en kvinna som berättade sin historia. Bilderna var bra.

–        En ny stad för att hitta mat, bostad, arbete och hopp.

–        Det är bra att det finns människor som kan rita bilder så att man förstår utan språk.

Arja och Råttiz – Sonya Hartnett

Arja och Råttiz, två händer som skapade diskussion om rättvisa, ärlighet, bus, fantasi och listighet i min årskurs tvåa i veckan.

Det var inte tänkt att vi skulle läsa hela boken på en lektion i läsgrupperna MEN boken var så underfundig, spännande, klurig, varm, oroande och med en överraskande upplösning så det gick inte att sluta.

Hannas händer, Arja och Råttiz, var ju egentligen väldigt snälla men plötsligt började det hända saker hemma som inte stämde. Hur kunde detta ske?

Eleverna i klassen blev lite oroade till en början. Ljög Hanna för sina föräldrar? Gjorde hon alla dessa förskräckliga saker.

Snart började det gå upp ett ljus hur det stod till. Ändå blev slutet en aning förvånande. Ilskan över lillebrors ganska elaka spratt försvann när Hanna själv hade en sådan förlåtande och positiv attityd när lösningen uppdagades.

Sonya Hartnetts bok ”Arja och Råttiz” var en fantastisk bok att läsa i läsgrupperna i årskurs två. Många frågor uppstod om moral, rättvisa och ärlighet.

Illustrationerna tilltalade eleverna. De skapade lite mystik och skapade spänning i boken. Språket flöt bra och jag tyckte att jag hade en klass superläsare!

En anka och en pojke bra att ha

Isols bok ”En anka bra att ha” blev en klar succé för några veckor sedan vid ett bokprat med vår bibliotekarie Ulrika. Flera elever påbörjade liknande böcker på temat. Först ut med sin bok blev Shadan som skrev sin egen version av en anka och en pojke bra att ha.[vsw id=”Vujxd-XDzps” source=”youtube” width=”425″ height=”344″ autoplay=”no”]

Nu är det inte långt kvar…

…till tisdag och tillkännagivandet av årets ALMA pristagare. Under tiden har vi en utställning med de nominerades verk som finns i biblioteket. Kim Fupz Aakeson, Eva Eriksson, Lene Kaaberböl, Jan Lööf, Quentin Blake och Lennart Hellsing är några. I 2B är Niki Daly klar favorit, ettorna gillar Barbro Lindgren och äldre elever håller tummarna för Monica Zak. Ganska så spännande!

DSC_0010

Vi läser vidare i Mio

och det är så härligt.

Min lilla grupp med högstadieelever som varit cirka ett år i Sverige gillar verkligen läsningen. Lite för mycket nästan, när jag försöker avbryta för att göra någon mer eller mindre pedagogisk övning så blir de rätt sura. De vill läsa vidare!

Och jag tänker att det är ju fantastiskt underbart! Vi njuter tillsammans av boken.

Och visst talar vi en del också: vi sammanfattar, förutspår, reder ut svåra ord och så. Men inte så mycket som vi kanske borde?

När jag läser tillsammans med de här eleverna upptäcker jag saker i texten som jag inte lagt märke till när jag läst den hemma med mina egna barn. Till exempel hur otroligt fint Astrid Lindgren förklarar allting. Samma sak sägs på flera sätt, och det varierade språket förstärker samtidigt stämningen i boken.

Miramis stegrade sig vilt. Han reste sig på bakbenen och gnäggade så att man inte kunde stå ut med att höra det. Det lät så förskräckligt, och det var det enda man hörde. För mörkret bakom porten var så tyst. Det var tyst och liksom lurade på oss. Det bara väntade på att vi skulle gå över gränsen.

Den här boken är inte så svår för eleverna, tack vare det där. Men vi behöver förstås stanna upp vid en del ord ändå. ”Klippväggar” talade vi om idag, i samband med att vi tittade på sammansatta ord. ”Vägg” var inget problem men vad hade det med att klippa att göra?

Och Astrid Lindgren hittar på många egna sammansatta ord, men de här eleverna vet nog inte vilka som är hennes egna. Vi talade idag om rosengård, fölunge, äppelträd, svärdsmidare, äppelblommor, pilträd, månskensskog, klippväggar och hungerstigar.

Astrid Lindgrens språk blir vackrare för mig när jag ser det med mina elevers ögon.

Cilla

 

Titel: Burkpojken Författare: Christine Nöstlinger

En dag satt fru Bartolotti i gungstolen och rökte en cigarr och drack en kopp kaffe. Det ringde på dörren och det stod en konservburk utanför.

I konservburken fanns det en burkpojke, burkpojken heter Konrad. Konrad var en sjuåring pojke. Han var en väluppfostrad pojke och det gjorde fru Bartolloti galen. Fru Bartolotti tyckte om att köpa kuponger och beställa saker på katalog, men hon mindes inte att hon hade beställt en pojke på burk!

Jag tycker att fru Bartolotti är knasig för att hon alltid gör knasiga grejer. T.ex. äter hon lakrits med bröd och tonfisk. Hon sa alltid till sig själv ”Kära barn ” och hon sa till Konrad att han skulle äta choklad innan han ska lägga sig.

Jag tycker att Konrad är för väl uppfostrad så att jag bli galen faktiskt. Men jag tycker också att det är bra att han är väl uppfostrad. Det är roligt och jobbigt på samma gång.

Recension av Hoda årskurs 4

Burkpojken av Christine Nöstlinger

En dag satt fru Bartolotti och åt frukost. Hon älskade att beställa saker ifrån kataloger och hon älskade också rabattkuponger. Fru Bartolotti sa alltid till sig själv ”kära barn”. En dag kom det ett stort paket till henne. Det var en konservburk som var jätte stor. Inne i burken fanns det en pojke som hette Konrad. Han var superuppfostrad. Fru Bartolotti var inte alls som pojken.  Fru Bartolotti hade en kompis som hette Egon. Han och Konrad hade bestämt att herr Egon skulle vara hans far.

När jag läste boken kunde jag få bilder i huvudet. Jag kunde se att fru Bartolotti fick en pojke. Och när herr Egon kom till fru Bartolotti då kunde man föreställa sig ungefär hur det såg ut. När Konrad gick i skolan retade alla barn honom, men det fanns en flicka som hette Kitty, hon var inte alls som alla andra barn. Boken gör så att man kan se bilden i sig, och känna känslorna när någon slår Konrad i mage eller sparkar honom på smalbenen. Det är bra träning för huvudet tycker jag.

Den här boken är jätte rolig och bra. Det är lätt att komma in i berättelsen och läsa den med inlevelse.

Jag tror att författaren har skrivit boken för att hon tyckte att det var en rolig idé och att barn skulle vilja läsa en sådan bok.

Recension av Ismail årskurs 4