Crash course i ALMA

På vår skola känner alla elever till ALMA-priset och de som gått hos oss några år har goda kunskaper om tidigare ALMA-pristagare och om Astrid Lindgren själv. Vi måste så klart inkludera våra nyanlända elever i detta, och i veckan som gått har jag haft tre lektioner vardera med våra tre förberedelseklasser för nyanlända elever på högstadiet.

Återkommande under lektionerna har vi använt Googles bildsökning och translate. Några ord hade jag förberett innan att vi behövde på olika språk, och några ord dök upp under arbetets gång.

Död och begravning

Den första lektionen inledde jag genom att läsa ur kapitlet Död och begravning ur min och Annelie Drewsens lättlästa biografi Astrid Lindgren – ett liv.

Det fungerade som jag tänkt, det blev väldigt tydligt för eleverna hur viktig och omtyckt Astrid Lindgren är i Sverige. Vi talade också om hennes böcker och jag visade upp en massa översättningar till olika språk. Sedan fick eleverna läsa själva i vår biografi, den finns översatt till flera olika språk och jag och lärarna satt med Google Translate tillsammans med de nyaste ifall boken inte fanns på deras språk. Jag uppmanade eleverna att bläddra i boken och läsa där de blev nyfikna. De elever som varit i Sverige ett tag kände redan till en del om Astrid Lindgren. För andra var det mesta helt nytt.

Efter det samlade vi ihop vad eleverna lärt sig om Astrid Lindgren i ett gemensamt dokument. Vi skrev om hennes uppväxt på bondgården, om att hon var duktig i skolan, om tonårsgraviditeten, om översättningarna av hennes böcker till många språk och lite mer – det blev förstås olika i olika klasser.

Denna första lektion avslutade vi med att titta en liten stund på första avsnittet av Pippi Långstrump, teveserien finns på Öppet arkiv.

Källkritik

Jag tänker att grunden för källkritik är att veta att alla texter har en upphovsman och även att fundera över villkoren för hur kunskap skapas.

Den andra lektionen började jag med att visa att jag är en av författarna till den lättlästa biografin, det var nästan ingen elev som uppfattat detta under den första lektionen. Och så ställde jag frågan om hur Annelie och jag kunnat skriva en bok om Astrid Lindgren femton år efter hennes död.

Eleverna kom med bra förslag. De talade om att vi kanske läst Astrid böcker, talat med hennes släktingar, sökt på Internet och så vidare. Jag visade sedan upp tre av de böcker vi använt och talade om hur kunskapen i dem byggde på intervjuer med Astrid Lindgren, hennes dagböcker från andra världskriget och material från arkiv. Vi tittade på källförteckningen i vår biografi och diskuterade, med hjälp av Googles Bildsökning, ordet källa.

Efter det talade vi om vad som hände direkt efter Astrids död, nämligen att regeringen började förbereda skapandet av ALMA-priset. Vi läste inte kapitlet om ALMA-priset från vår bok, men jag byggde samtalet på det. Det är så fint att prata om ALMA-priset med elever, det blir samtal om barn, läskunnighet, litteratur och vikten av att ha ett bra språk för att kunna göra sin röst hörd. Vi talade extra mycket om de tre läsfrämjande organisationer (här behövdes Google Translate igen) som fått priset och varför de gör ett så fint arbete.

Bilderböcker

Den tredje lektionen träffades vi i biblioteket och satte oss framför vår stora ALMA-hylla. Jag visade ännu fler översättningar av Astrid Lindgrens böcker och den stora sektionen med hennes böcker på svenska. Och sedan visade jag bilderna från de tre besöken av ALMA-pristagare som vi haft på skolan.

Jag presenterade de olika ALMA-pristagarna, vi pratade om vilka länder de kom ifrån och vilka språk de talar där. Och så läste jag några bilderböcker högt för eleverna. Att läsa bilderböcker med ungdomar är så fantastiskt. Eleverna blir helt fascinerade och väldigt koncentrerade, och jag har så kul när jag försöker använda röst och mimik för att öka förståelsen.

Under de här lektionerna hade vi inte tid att samtala så mycket om böckerna, men eleverna njöt verkligen av läsningen. Kombinationen av ganska enkla texter och väldigt fina bilder gör att eleverna känner sig smarta. När vi läste Max kaka av Barbro Lindgren eller Är det dags? av Kitty Crowther är det ju tydligt att böckerna är för riktigt små barn, men de är ändå roliga för oss som är äldre. Shaun Tans Det röda trädet och Anden, Döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch är mer krävande, men eftersom mycket av böckernas mening visas i bilderna så kan våra nyanlända elever göra en väldigt kompetent läsning. I en av grupperna läste jag och en elev böcker på svenska och arabiska parallellt.

Och att få titta på en bild ur Isols Nocturne under en filt är en höjdare för alla!

Cilla Dalén, bibliotekarie

Förra året finns kvar

Nu börjar vi prata med eleverna om ALMA-priset, Astrid Lindgren och vad vi gjort tidigare år. En pojke i första klass berättade så fint om att han är snäll ibland och elak ibland, precis som Petit monstret (av Isol), att han förut var rädd för hundar, som Leonard (av Wolf Erlbruch), och att han inte fått en bajskorv på huvudet som mullvaden i Det var det fräckaste (av Wolf Erlbruch) men faktiskt fått fågelbajs på ryggen en gång. Han mindes böckerna och de tankar de väckt så väl.

Förra årets läsningar och goda samtal lever kvar i eleverna, det är fina minnen av litteraturen och det arbete lärarna gjort när de fört djupa samtal med eleverna – böckerna har verkligen berört!

ALMA-pristagare i Wikimini

Wikipedia har en motsvarighet på internet som heter Wikimini. Det är ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar. Årskurs 5 på Hjulsta Grundskola har under vårterminen 2016 arbetat med att skriva in uppslagstexter om några Alma-pristagare och om några av deras mest kända böcker.

Så här gjorde vi:

  1. Vi läste och diskuterade böckerna i smågrupper.
  2. Lektion i helklass med hjälp av vår bibliotekarie Cilla då vi tittade närmare på hur Internet och Google fungerar. Vi gjorde då också några arbetsövningar kring detta.
  3. Cilla informerade även under en lektion mer om NE, Wikipedia och Wikimini. Vi tog då också upp hur viktigt det är med källor och hur man ska arbeta och skriva in det på rätt sätt m.m.
  4. Lektion i helklass då vi tittar närmare på texttypiska drag för uppslagsverksartiklar (det centrala först, objektivt språk, tempus, underrubriker m.m.)
  5. Eleverna började parvis därefter att söka fakta om författarna och böckerna på nätet. De skrev tankekartor om vad de sedan skulle ha med i sina uppslagstexter.
  6. Äntligen var det så dags för eleverna att skriva ned sina texter.
  7. När de var färdiga med sina texter fick klassen sedan hjälp av vår IT-pedagog Ulla. De la nu in sina texter på Wikimini under författarnamnen och boktitlarna. (De flesta har i sina texter lagt ut länkar mellan författare och bok också.)
  8. Vi tittade sedan på vad vi åstadkommit tillsammans och diskuterade detta i klassen.

Här kan du läsa elevernas artiklar:

Maurice Sendak: Till vildingarnas land

Kitty Crowther: Rotbarnet

Isol: Petit Monstret

Barbro Lindgren: Andrejs längtan

Shaun Tan: Borttappad

Astrid Lindgren: Sunnanäng          

I kursplanerna för åk 4-6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk så är syftet:

Genom undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

I det här arbetsområdet med Alma – Wikimini har vi arbetat med alla dessa punkter.

Tina Widell

ISOLs Petit, monstret

är en bilderbok som tar upp detta att vi är snälla ibland och dumma ibland. Petit funderar över sig själv, och också lite över sin mamma. Bilderna är kluriga, med skuggor som visar Petits olika sidor. Det har nyligen publicerats en Läsnyckel på ALMA-prisets hemsida som man kan använda för att fördjupa sin egen läsning inför arbetet med eleverna.

Petit, monstret

Idag läste jag boken tillsammans med några killar ur en av våra särskilda undervisningsgrupper. De hade många fina reflektioner om hur de själva och vi vuxna kan agera mer eller mindre vänligt i olika situationer. Eleverna var mycket kloka, och en kille sa ”- Ibland blir jag arg för lätt. Jag tränar!”

Fina elever – och träna kan vi nog behöva allihop!

Cilla

Numeralia av Isol

Bibliotekarie Cilla läste halva boken för eleverna i min förskoleklass i biblioteket. Vi tittade tillsammans på bilderna, räknade och letade siffror. Sedan fortsatte jag genom att läsa andra halvan av boken på en samling, även då letade vi efter siffror och räknade detaljer på bilderna.

Efter det fick eleverna själva välja vilken siffra de ville illustrera. Många valde samma men det gör ju ingenting. De målade med kladdkrita och sedan vattenfärg som bakgrund. Eleverna gjorde som Isol att de använde både siffran och dess form, och antalet som siffran representerar. De var mycket nöjda och glada, speciellt när de lyckades använda siffrans form till något nytt.

–          Heidi, kan jag också bli författare nu?

De har även efteråt verkligen studerat varandras bilder, och tycker att tillsammans har de gjort något lika fint som Isol.

Heidi Gavelfält

Nyfikna ettor

Tänk vilken skillnad bra exponering kan göra! Bibliotekets ALMA-hylla, där böckerna skuffades om det trånga utrymmet, är nu två luftiga sektioner med väl synliga exemplar. Här har också har varje författare försetts med stora, tydliga namn- och bildskyltar.

Det här uppmärksammades direkt av 1A vid det senaste biblioteksbesöket. De drogs till hyllorna och valde bland böckerna. Mest lockade den långa listan med årets alla nominerade. Nyfiket kollade de in vilka länder som är representerade.
”Hoppas någon från mitt land vinner” , ”Niki Daly” finns med” , ”Ja, Kwela Jamela!”.

Ettorna fick sedan titta i Isols ”Nocturne”, boken med lite bleka uppslag som lyser i mörkret. (Obs! Måste förberedas med lampa några minuter!) Tre i taget kröp ihop under en filt: ”Wow” ”Magiskt!”. Alla klarade av att hålla tyst om vad de såg, för att inte förstöra för kompisarna.

Jag har läst många olika böcker av ALMA-pristagare för klassen. Nu har de valt att jobba vidare med ”Till vildingarnas land”, främst bildmässigt. Det blir nog hög wow-effekt!

Isol fortsätter att inspirera

Isols bok ”En anka är bra att ha” läser mina elever i 2B fortfarande flera gånger i veckan. Den finns alltid i min bokhylla. Där kan man hämta den när man bara vill sitta och njuta av en bok en stund. De vänder och vrider och läser den om och om igen.

Att tillverka böcker inspirerad av denna bok kräver sina bilder. Nu är Gizems och Sesinas version klar – Tre ankungar är bra att ha/Tre flickor är bra att ha. [vsw id=”Zks3Lse35j8″ source=”youtube” width=”425″ height=”344″ autoplay=”no”]

Vill du se Shadans bok i filmad version så finns den här[vsw id=”eVO8b3IkDVw” source=”youtube” width=”425″ height=”344″ autoplay=”no”]