ALMA-pristagare i Wikimini

Wikipedia har en motsvarighet på internet som heter Wikimini. Det är ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar. Årskurs 5 på Hjulsta Grundskola har under vårterminen 2016 arbetat med att skriva in uppslagstexter om några Alma-pristagare och om några av deras mest kända böcker.

Så här gjorde vi:

  1. Vi läste och diskuterade böckerna i smågrupper.
  2. Lektion i helklass med hjälp av vår bibliotekarie Cilla då vi tittade närmare på hur Internet och Google fungerar. Vi gjorde då också några arbetsövningar kring detta.
  3. Cilla informerade även under en lektion mer om NE, Wikipedia och Wikimini. Vi tog då också upp hur viktigt det är med källor och hur man ska arbeta och skriva in det på rätt sätt m.m.
  4. Lektion i helklass då vi tittar närmare på texttypiska drag för uppslagsverksartiklar (det centrala först, objektivt språk, tempus, underrubriker m.m.)
  5. Eleverna började parvis därefter att söka fakta om författarna och böckerna på nätet. De skrev tankekartor om vad de sedan skulle ha med i sina uppslagstexter.
  6. Äntligen var det så dags för eleverna att skriva ned sina texter.
  7. När de var färdiga med sina texter fick klassen sedan hjälp av vår IT-pedagog Ulla. De la nu in sina texter på Wikimini under författarnamnen och boktitlarna. (De flesta har i sina texter lagt ut länkar mellan författare och bok också.)
  8. Vi tittade sedan på vad vi åstadkommit tillsammans och diskuterade detta i klassen.

Här kan du läsa elevernas artiklar:

Maurice Sendak: Till vildingarnas land

Kitty Crowther: Rotbarnet

Isol: Petit Monstret

Barbro Lindgren: Andrejs längtan

Shaun Tan: Borttappad

Astrid Lindgren: Sunnanäng          

I kursplanerna för åk 4-6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk så är syftet:

Genom undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

I det här arbetsområdet med Alma – Wikimini har vi arbetat med alla dessa punkter.

Tina Widell

Ettor tolkar vildingar

I 1A har alla lånat, lyssnat till och bläddrat i Till vildingarnas land så ofta att de kan den nästan utantill. Dags att göra egna tolkningar! Jag bad eleverna fundera på vilken bild eller del de gillade mest och sedan rita eller skriva fritt.
Det var jättesvårt att komma igång. Många ville rita av boken. Många sneglade på kompisen. Många suddade. När jag betonade att det varken finns rätt eller fel i skapande, och att man inte får kritisera andra gick det bättre. När lektionen var slut hade alla producerat jättefina alster! Nu får de vila en vecka. Kanske vill någon fortsätta/ändra/tillägga då.

Nyfikna ettor

Tänk vilken skillnad bra exponering kan göra! Bibliotekets ALMA-hylla, där böckerna skuffades om det trånga utrymmet, är nu två luftiga sektioner med väl synliga exemplar. Här har också har varje författare försetts med stora, tydliga namn- och bildskyltar.

Det här uppmärksammades direkt av 1A vid det senaste biblioteksbesöket. De drogs till hyllorna och valde bland böckerna. Mest lockade den långa listan med årets alla nominerade. Nyfiket kollade de in vilka länder som är representerade.
”Hoppas någon från mitt land vinner” , ”Niki Daly” finns med” , ”Ja, Kwela Jamela!”.

Ettorna fick sedan titta i Isols ”Nocturne”, boken med lite bleka uppslag som lyser i mörkret. (Obs! Måste förberedas med lampa några minuter!) Tre i taget kröp ihop under en filt: ”Wow” ”Magiskt!”. Alla klarade av att hålla tyst om vad de såg, för att inte förstöra för kompisarna.

Jag har läst många olika böcker av ALMA-pristagare för klassen. Nu har de valt att jobba vidare med ”Till vildingarnas land”, främst bildmässigt. Det blir nog hög wow-effekt!

Till vildingarnas land

av Maurice Sendak hade jag med mig när jag skulle introducera lässtrategin Spågumman för tvåorna på skolan. De är alldeles i starten på att börja jobba med lässtrategier och lärarna har bestämt sig för att använda det fina materialet från En läsande klass (kommer mer på den webbplatsen i slutet av april).

Spågumman handlar om att aktivera förförståelse och att utifrån information man får av att överblicka boken/texten göra förutsägelser av vad man tror att en text ska handla om. Det jag gjorde på lektionen var det allra första steget i reciprok läsundervisning: jag förebildade för eleverna hur man kan göra när man använder lässtrategin.

Jag visade upp framsidan och baksidan på Till vildingarnas land och tänkte högt:

  • Det ser ut att vara en bilderbok, jag tror att det kommer finnas både bilder och text på varje uppslag för så brukar det vara.

  • Vildingar – det är inget jag känner till. Låter lite som Vild, kanske är ett påhittat djur, antagligen det där som syns på framsidan.

  • Till vildingarnas land. Kanske någon ska ut och resa? Det är en liten båt på framsidan, jag tror någon ska resa med båten. Men jag får ingen ledtråd till vem som ska åka i båten.

  • Jag vet inte om vildingar är läskiga? Den på framsidan ser ganska hemsk ut, med horn och så, men samtidigt verkar den lugn och nästan lite gullig.

Sedan uppmanade jag eleverna att följa med när jag läste högt, och efter läsningen pratade vi om vilka av mina förutsägelser som stämde in.

Till vildingarnas land är en underbar bok med mycket att prata om. I Aiden Chambers Böcker inom oss använder han flera gånger just Till vildingarnas land för att visa hur boksamtal kan gå till.

Lärarna i de båda tvåorna kommer förstås att fortsätta jobba såväl med boken som med Spågumman.

 Cilla, Hjulsta grundskola

Sendak TIll vildingarnas land tr