Nu har vi läst klart Ankomsten av Shaun Tan!

En av våra förberedelsklasser med nyanlända elever har läst Ankomsten av Shaun Tan.

Den här sista lektionen repeterar klassen vad de läst tillsammans i förra veckan. De pratar om att det är många olika människors öden som skildras i boken. När en människa möter huvudpersonen och börjar berätta sin historia ändras färgen på bakgrunden.

Det är berättelser om människor som haft det svårt i sina hemländer. En kvinna berättar om ett slitsamt arbete i en fabrik och hur hon rymde. En man talar om ett kraftigt förtryck och hur han lyckats fly.

En lång sekvens visar en mans öde i ett krig – bara genom att man får följa hans fötter.

Och klassen avslutar med bokens underbara slut, när mannens familj äntligen återförenas.

Medan klassen samtalar om boken är det många språk i luften. De talar förstås svenska, men också en hel del somaliska och ibland engelska och arabiska. Eftersom eleverna varit kort tid i Sverige så hjälper de varandra att uttrycka sig så att alla tolkningar av boken kommer fram. Modersmålsläraren i somaliska är också med i samtalet.

Här kommer några tankar från eleverna om boken:

–        Boken är bra! Mannens resa var spännande, och det var härligt när mannen träffade sin familj igen på slutet.

–        Bilderna berättar historien bra. Mannen åker till grannlandet för att han sökte ett bättre liv. Mannen hade sitt lilla djur med sig från då han kom till det nya landet och ända till slutet. Bilderna visar också olika språk, och många olika saker mannen råkar på, till exempel konstig mat och annat som är nytt för mannen.

–        Jag tycker om att människorna hjälper varandra!

–        En man lämnar sin familj för att få en bra framtid. Det är rätt.

–        Den här boken är jättekonstig eftersom den inte har något skriftspråk. Det är bilder som berättar allting. Det är mycket som liknar Somalia – med krig och folk som flyr till andra länder. Som jag! Jag kanske kan göra en sådan bok sedan.

–        Det var bra att mannen skickade brev och pengar till sin familj för annars skulle de inte veta att han levde och hade det bra.

–        Man kan se att mannen saknade sin familj för han såg ledsen ut när han tittade på bilden.

–        Det gick flera årstider kunde man se på bilderna.

–        Boken är perfekt. Jag gillar djuret som följde med hela tiden. Jag tycker om när han gör i ordning brevet till familjen och skickar det.

–        Mannen som varit soldat kommer ihåg hur det var när han var militär och hur hemskt det var med kriget.

–        Det var roligt när han kom till hotellet och hittade djuret där.

–        Mannen saknade sin familj, men jag tycker att han gjorde rätt som åkte till ett nytt land.

–        Bilderna från Immigration är bra. Man ser hur mannen har svårt att förstå.

–        Det var lätt att förstå när mannen mötte en kvinna som berättade sin historia. Bilderna var bra.

–        En ny stad för att hitta mat, bostad, arbete och hopp.

–        Det är bra att det finns människor som kan rita bilder så att man förstår utan språk.

Att ta ett steg bort från texten

och diskutera den är inte så lätt. Att jämföra två texter med varandra tycker jag gör att det blir lite lättare – och då är ett Venn-diagram ett bra sätt att åskådliggöra arbetet.

Jag läste förra veckan Shaun Tans bok Det röda trädet tillsammans med ett rätt motvilligt gäng från en av högstadiets särskilda undervisningsgrupper. Jag har aldrig tidigare varit med om att få så liten respons när jag läst den boken  – den brukar gå rätt in i hjärtat på människor i alla åldrar.  Men ett litet samtal blev det i alla fall, och vi tittade också noga på bilderna, bland annat kollade vi efter alla små gömda röda löv.

Den här veckan prövade jag att läsa en novell ur Shaun Tans bok Berättelser från yttre förorten. Novellen heter Eric och jag tycker att den har flera likheter med Det röda trädet. Efter att ha samtalat lite om novellen och kollat noga på bilderna så försökte vi oss på att jämföra den med Det röda trädet. Det var svårt! Vi vuxna fick ge exempel och så småningom sa eleverna litegrann också. Bäst gick det när jag frågade vad som bara finns i den ena boken och inte i den andra.

Här ser ni vårt Venn-diagram:

Venndiagram Shaun Tan klar

Cilla

I min förberedelseklass på högstadiet

har vi börjat jobba med ALMA-priset. Eleverna har varit i Sverige mellan en månad och 1 1/2 år. Majoriteten kommer från Somalia.

Först tog vi upp Astrid Lindgren som de flesta eleverna inte alls hade hört talas om tidigare. Vi såg en film om henne som fanns i SLI. Jag läste högt en bit ur Pippi Långstrump och vi såg en filmsnutt ur en film.

Sedan talade vi om ALMA-priset och begreppen författare, illustratör och läsfrämjare.

Vi har precis påbörjat ett större arbete med Ankomsten av Shaun Tan. En helt ordlös bildroman om att lämna sin familj och flytta till ett nytt land. Vi har lånat den i klassuppsättning från Cirkulationsbiblioteket.

Vi började med att bläddra lite, men nu har vi satt igång mer systematiskt. På lektionen idag tittade vi på och använde begreppen dedikation, bibliografisk information och andra tjusiga ord.

Precis i början finns en ruta där det står Inspektion och där det ser ut ungefär som om det vore ett papper från Migrationsverket. När jag gjorde den jämförelsen var det flera elever som genast reagerade och sa ”I hate the Migrationsverk”. De talade om att de inte har några personnummer och inte får några personnummer – så ser verkligheten ut i min klass.

Vi tittade på sammanfattningen och hittade flera intressanta begrepp till exempel ordlös, grafisk och roman.

Vi såg att boken är delad i fem delar och tittade på den första delen som visar huvudpersonens hem, föremål i hemmet och någon såg att det låg en båtbiljett bredvid kaffekoppen. Vi såg en öppnad resväska och hur familjeporträttet försiktigt slås in i papper och packas i väskan.

Ankomsten

Eleverna tyckte att bilden av staden kändes hotfull, och de såg hur familjen delades när mamman och barnen tog farväl av pappan som åkte iväg.

Under lektionen talade vi tillsammans i helklass och hjälptes åt att hitta ord för att benämna föremålen på bilderna. Vi kom även in en del på känslor, de fantastiska bilderna inbjuder ju även till att samtala om det. Eleverna i klassen är duktiga på att hjälpa varandra att hitta de svenska orden – de tolkar och använder mobilernas översättningstjänster. Vi använder även engelska ibland eftersom en del av eleverna kan litegrann.

Annika Renberg

Vill du läsa mer om vad vi gör i vår klass? Här är vår blogg.