Att ta ett steg bort från texten

och diskutera den är inte så lätt. Att jämföra två texter med varandra tycker jag gör att det blir lite lättare – och då är ett Venn-diagram ett bra sätt att åskådliggöra arbetet.

Jag läste förra veckan Shaun Tans bok Det röda trädet tillsammans med ett rätt motvilligt gäng från en av högstadiets särskilda undervisningsgrupper. Jag har aldrig tidigare varit med om att få så liten respons när jag läst den boken  – den brukar gå rätt in i hjärtat på människor i alla åldrar.  Men ett litet samtal blev det i alla fall, och vi tittade också noga på bilderna, bland annat kollade vi efter alla små gömda röda löv.

Den här veckan prövade jag att läsa en novell ur Shaun Tans bok Berättelser från yttre förorten. Novellen heter Eric och jag tycker att den har flera likheter med Det röda trädet. Efter att ha samtalat lite om novellen och kollat noga på bilderna så försökte vi oss på att jämföra den med Det röda trädet. Det var svårt! Vi vuxna fick ge exempel och så småningom sa eleverna litegrann också. Bäst gick det när jag frågade vad som bara finns i den ena boken och inte i den andra.

Här ser ni vårt Venn-diagram:

Venndiagram Shaun Tan klar

Cilla

I min förberedelseklass på högstadiet

har vi börjat jobba med ALMA-priset. Eleverna har varit i Sverige mellan en månad och 1 1/2 år. Majoriteten kommer från Somalia.

Först tog vi upp Astrid Lindgren som de flesta eleverna inte alls hade hört talas om tidigare. Vi såg en film om henne som fanns i SLI. Jag läste högt en bit ur Pippi Långstrump och vi såg en filmsnutt ur en film.

Sedan talade vi om ALMA-priset och begreppen författare, illustratör och läsfrämjare.

Vi har precis påbörjat ett större arbete med Ankomsten av Shaun Tan. En helt ordlös bildroman om att lämna sin familj och flytta till ett nytt land. Vi har lånat den i klassuppsättning från Cirkulationsbiblioteket.

Vi började med att bläddra lite, men nu har vi satt igång mer systematiskt. På lektionen idag tittade vi på och använde begreppen dedikation, bibliografisk information och andra tjusiga ord.

Precis i början finns en ruta där det står Inspektion och där det ser ut ungefär som om det vore ett papper från Migrationsverket. När jag gjorde den jämförelsen var det flera elever som genast reagerade och sa ”I hate the Migrationsverk”. De talade om att de inte har några personnummer och inte får några personnummer – så ser verkligheten ut i min klass.

Vi tittade på sammanfattningen och hittade flera intressanta begrepp till exempel ordlös, grafisk och roman.

Vi såg att boken är delad i fem delar och tittade på den första delen som visar huvudpersonens hem, föremål i hemmet och någon såg att det låg en båtbiljett bredvid kaffekoppen. Vi såg en öppnad resväska och hur familjeporträttet försiktigt slås in i papper och packas i väskan.

Ankomsten

Eleverna tyckte att bilden av staden kändes hotfull, och de såg hur familjen delades när mamman och barnen tog farväl av pappan som åkte iväg.

Under lektionen talade vi tillsammans i helklass och hjälptes åt att hitta ord för att benämna föremålen på bilderna. Vi kom även in en del på känslor, de fantastiska bilderna inbjuder ju även till att samtala om det. Eleverna i klassen är duktiga på att hjälpa varandra att hitta de svenska orden – de tolkar och använder mobilernas översättningstjänster. Vi använder även engelska ibland eftersom en del av eleverna kan litegrann.

Annika Renberg

Vill du läsa mer om vad vi gör i vår klass? Här är vår blogg.