Flap books och bilderböcker

Av våra sjuor har knappt hälften gått hos oss i f-6. De känner förstås väl till ALMA-priset och en hel del om pristagarna också. Men de elever som tidigare gått i andra skolor visste inte så mycket om detta.

Men nu är de också på banan!

Tillsammans med sin lärare i Sv/SvA har de läst och samtalat om bilderböcker av Astrid Lindgren och några av pristagarna, och sedan har de gjort flap books där de valt bilder ur böckerna och skrivit om författarna.

[slideshow_deploy id=’803′]

 

Här berättar läraren Birgitta Andersén om arbetet:

Under tre veckor arbetade vi med ALMA-pristagare och deras bilderböcker i Sv/SvA årskurs 7. Jag presenterade de olika författarna genom att använda material från ALMA, artiklar ur NE och tidningsartiklar från när pristagarna fick sina priser. Sedan läste vi böckerna. Vi satt i en ring och jag läste högt, ibland ville eleverna läsa. Vi hade bara ett exemplar på cirka tjugo elever så vi fick hålla upp boken för varandra så alla kunde se bilderna. Vi diskuterade mycket kring bildspråket och vad bilderna gav eleverna. Hur kändes det när man tittade på bilderna? Vi gjorde paus i läsningen flera gånger just för att diskutera.

Till vildingarnas land av Maurice Sendak var en bok som vi pratade mycket om. Vi talade om vildingarnas utseende, att de såg så hemska ut men ändå var snälla. Tiden diskuterades också, detta att han säger sig vara borta länge men i själva verket är det bara en dagdröm. Isols Nocturne som är så enkel i sin layout och nästan inte har några ord blev de också fascinerade av. Den har fluorescerande bilder som lyser i mörkret, bilderna måste belysas en stund innan man ser dem, så den kunde vi inte läsa i ett sammanhang.

Eleverna uppskattade också Sunnanäng väldigt mycket, lugnet i texten och de fantastiska bilderna av Marit Törnqvist. Vi pratade mycket om Astrid Lindgren, hennes liv och Sverige förr i tiden. Shaun Tans Det röda trädet läste vi noggrant och tittade på varenda bild som är ett konstverk i sig. På Youtube finns The Lost Thing av Shaun Tan som film. Det är 15 minuter mycket långsam film, men eleverna blev fascinerade av den och hade inte svårt att följa det lugna tempot. Andrejs längtan av Barbro Lindgren illustrerad av Eva Eriksson tyckte de också om.

Efter den här perioden med skönlitterär läsning började eleverna arbeta gruppvis med att göra flapbooks om författarna. De fick välja själva vilka författare de ville arbeta med. Eleverna fick många bilder kopierade kopierade ur böcker och broschyrer från ALMA som de använde för att komponera sina flapbooks. De fick instruktioner att skriva om vem personen var och biografiska uppgifter. Jag uppmanade eleverna att fundera över om författarna hade något budskap med sina texter, men det var nog ganska svårt för många.

En pojke skrev om Shaun Tans Det röda trädet:

Han är en man som vill visa oss att allt är möjligt att ändra. Här är ett exempel på att allt kan ändras. Ibland börjar dagen utan någonting att se fram emot. Under tiden så ändras det och hon befinner sig i olika världar. Och när dagen verkar slut, så plötsligt står det ett träd alldeles framför henne lysande och levande. Till slut blir hon glad.

Ett mejl till PRAESA

sändes iväg från klass 7-9B när de hade engelsklektion.

Dear Mr Malusi Ntoyapi and other friends at PRAESA,

We have a suggestion that we want to share with you.

We are students in grade 7-9B in Hjulsta grundskola in Stockholm. We all come from Somalia and recently we started a project to contribute to develop Wikipedia in Somali.

We wrote three articles about:

  • Astrid Lindgren
  • Astrid Lindgren Memorial Award
  • PRAESA

During the work we discovered that PRAESA is not to be found in English Wikipedia – only in Swedish, Finnish and Somali. Therefore we suggest that you create your own account in Wikipedia and release an article about your excellent organisation.

Best regards from all of us,

through

Annika Renberg (teacher)

We add the link to PRAESA in Somali so that you can see what we have done:

https://so.wikipedia.org/wiki/PRAESA

Hope to hear from you.

Vi sprider information om ALMA!

Och just nu på ett alldeles speciellt sätt…

så….NU FINNS Astrid Lindgren, ALMA-priset och PRAESA i somaliska Wikipedia!
Det är tack vare klass 7-9B med lärarna Annika och Yosuf – de har sökt information och skrivit texter och igår publicerade klassen artiklarna på somaliska Wikipedia.

Här är en text om början av arbetet.

Igår när texterna skulle publiceras hade vi hjälp av Sara Mörtsell från Wikimedia Commons, och eleverna fick fina tröjor som tack för sitt arbete! Det bjöds också på salta pinnar och dricka – det var de värda!

7-9B wikipedia credda på wikimedia commons

Och idag, precis efter att årets pristagare Meg Rosoff tillkännagivits, så uppdaterade eleverna texten i somaliska Wikipedia.

Bild: Av Ealex39 [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Astrid Lindgren – Läs och berätta!

Inför stundande ALMA pris – Astrid Lindgren Memorial Award arbetar vi i förberedelseklass 7-9G med att läsa och tala om författaren och hennes böcker. Varje elev har läst en valfri Astrid Lindgren bok och med hjälp av stödfrågor av mig som lärare presenterade eleverna sina böcker inför klassen:

Vilken bok av Astrid Lindgren har du läst?

Vem är huvudpersonen? Hur ser hon/han ut?

Hur är personen? Vad gör personen?

Andra viktiga bipersoner?  Hur ser de ut?  Hur är de?

Är de vän eller inte med huvudpersonen?

Berätta lite vad boken handlar om.

Tyckte du boken var bra eller inte? Berätta!

Vi kommer även att delta i skolans tävling Hjulstas ALMA.

Klass 7-9 G:s bidrag 2016: Klassen har skrivit om vikten av att läsa mycket. Vi håller som bäst på med att arbeta och gestalta detta genom en hemlig installation som ska avtäckas till skolans ALMA-utställning.

Väl mött!

Maj-Len Öhberg – SVA-Lärare

Intervju

med Niosha Panjsotoni i sjuan som lämnar tillbaka Berättelser från Yttre förorten av Shaun Tan till mig i biblioteket.

berattelser-fran-yttre-fororten

–          Kan du berätta om boken

–          Det är korta noveller med många bilder. De är väldigt speciella och man kan tolka dem hur man vill.

–          Berätta om något du tyckte om!

–          Många saker, berättelserna handlade mycket om känslor. Det är jätteroliga karaktärer, de är intressanta och man vill veta vad de har för personlighet och så.

–          Tyckte du inte att det var jobbigt att läsa en så konstig bok?

–          Det var det faktiskt inte. För det fanns bilder och texten var inte så svår, man behöver bara använda sin fantasi.

–          Har du läst något annat av Shaun Tan?

–          Ja, Det röda trädet som vi läste tillsammans i klassen. Den var också bra. Jag läste om att Det röda trädet handlade om Shaun Tan som barn, att han kände sig isolerad.

Cilla

Vi älskar Astrid Lindgren!

Vi i förberedelseklass 7-9G har börjat läsa Astrid Lindgren-böcker inför stundande Alma-priset 2015.

Eleverna har lånat och läst olika böcker av Astrid Lindgren hemma. Sedan har de var och en presenterat sin bok muntligt inför klassen .

Vi har gått igenom vad man ska tänka på när man gör en muntlig presentation. Hur börjar man? Hur berättar man vidare om boken, hur avslutar man och vad ska man tänka på angående röst och kroppsspråk. Här är en lathund för arbetet.

Några av eleverna har spelat in sina presentationer på film. Det är tre tjejer som har gått i svensk skola fem månader. Här är filmerna

Maj-Len Öhberg

Sagan om den lilla farbrorn

Jag valde att läsa Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren och med bilder av Eva Eriksson när jag skulle introducera ett arbete på temat vänskap i Sv/SvA i årskurs 7. Anledningen att jag valde den boken var att förutom att Barbro Lindgren fått ALMA-priset så passar den alla åldrar. Budskapet är så bra, oavsett om läsaren är fem år eller 15 (eller äldre) så når det fram och eleverna känner sympati för den lilla farbrorn.

Jag läste boken högt för eleverna, visade några av bilderna och sedan fick eleverna gissa vad vårt tema skulle handla om. De förstod väldigt snabbt att temat var vänskap.

Våra trettonåringar tyckte boken var bra, det var ingen som ifrågasatte texten för att det var en barnbok. Det visar bokens kvalitéer!

Sagan om den lilla farbrorn

Boken finns också på SVT:s Öppet arkiv med uppläsning av Jan Nygren.

Cecilia Pertlwieser

Niornas romanläsning

som jag berättat om tidigare är nu nästan slut.

Det har gått så där…

Många elever har helt enkelt inte läst, eller läst väldigt lite. Och inte heller skrivit läsloggar som de skulle. Och då blir det ju inte så lätt att samtala om boken.

Men de som läst och använt läsloggarna till att reflektera över frågetecken och kopplingar verkar alla ha haft bra utbyte av böckerna. Vi har haft fina samtal om olika tolkningar, och både jag och eleverna har lärt oss av varandra.

När jag träffade eleverna gruppvis efter att de individuellt läst en bit i boken så förklarade jag att den lektionens upplägg var exakt det samma som den avslutande lektionen skulle ha – på den avslutande lektionen var betygssättande lärare med. Lektionerna gick till så att först fick eleverna individuellt skriva en sammanfattning av det de läst, sedan läste de upp sammanfattningarna för varandra och därefter tog vi upp frågetecken och kopplingar från deras läsloggar.

Jag tror att titlarna var utmärkta för sitt syfte.

Guldkompassen av Philip Pullman är ju rätt känd, flera av eleverna hade sett filmen. Den är ganska lätt att läsa som ett spännande äventyr och eleverna gjorde kopplingar till bland annat Harry Potter, där trollkarlsvärldens gammaldags engelska verklighet är ganska lik den som finns i Guldkompassen. Det fungerade också bra att formulera frågetecken när de läste. Pullman målar upp en värld som är självklar för berättarrösten men inte för oss som läser. Det är en hel del att undra över, och delvis förklaras det senare i boken.

Torsdagsbarn av Sonya Hartnett har flera elever läst från början till slut och det fanns mycket att samtala om i den. Eleverna gjorde spännande kopplingar, många var väldigt personliga och således även olika. Och frågetecken saknas verkligen inte i boken! Det är en på ett sätt mycket realistisk beskrivning av fattigdom, men handlingen kretsar runt ett barn som väljer att leva under jorden – rätt konstigt…

Boken om allting av Guus Kuijer var också bra; lite tunnare och mer snabbläst men med en hel del att diskutera. Berättelsen är helt och hållet skrivet ur en liten pojkes synvinkel och frågetecknen handlade mycket om vad som är ”på riktigt” och vad som sker i hans fantasi. Det blev en del kopplingar till Bibeln och Koranen eftersom berättelser från dessa förekommer i boken.

Maria på slak lina av Lygia Bojunga kan jag inte säga så mycket om. Det var ingen elev som läst ut den och samtalen kom bara att handla om början av boken. Synd, den boken får jag nog ge en ny chans en annan gång. De som läste Maria på slak lina missade det samtal som vi skulle ha mitt i läsningen på grund av att lektionen utgick. Kanske hade det gått bättre om vi fullföljt planeringen även med dem?

Ja, för min del var det lärorikt och roligt! Det ÄR så spännande att samtala om böcker, och jag vill gärna göra om det här med andra elever men samma titlar. Det finns så många möjliga läsningar och tolkningar av ALMA-litteraturen så det tar nog många år innan jag fått nog!

Cilla

Vänskap ensamhet konstig änglavakt

Nu har vi börjat läsa och samtala om Shaun Tans bok Det röda trädet. I mindre grupper läser och pratar vi om boken. Vilka tankar väcker boken, vad säger bilderna – absolut mer än tusen ord, enligt många av eleverna. Eleverna skriver sedan ner tankar som dyker upp under läsningen och samtalet, vilket blir en början till ett Venn-diagram. Senare kommer vi att göra en jämförelse med en novell ur Berättelser från yttre förorten av Shaun Tan.

Jobbande killar klar

Elever i 9:a skriver ner sina tankar och reflektioner kring boken Det röda trädet.

Eleverna samtalade länge om varför det står ”regret” på ett litet hänglås? Har huvudpersonen valt att låsa in sig själv? Kanske själv valt att inte delta där allt händer? Eller får hon inte? Tänk vad många tankar och funderingar som kan komma upp kring ett ord på ett litet hänglås.

Fisken

Hon lever under ett moln av ensamhet. Mohammed Addow 9:a

ÄNTLIGEN – elever som oftast inte är så pratsamma vid litteratursamtal i klassrummet har nu börjat dela med sig av sina tankar kring de fantastiska bilderna i Shaun Tans böcker: Det röda trädet och Berättelser från yttre förorten. Böcker som väcker tankar och känslor vilket leder till trevliga samtal.

Cecilia Pertlwieser

 

Vad händer efter döden?

Jag läste boken Bröderna Lejonhjärta som är skriven av författaren Astrid Lindgren. Boken berättar en historia om två killar som dör. Skorpan som är lillebror dör för han var jätte sjuk och hostade hela tiden. Hans storebror heter Jonatan han sa till skorpan gråt inte du kommer till Nangijala. Jag tror att Jonatan vill bara skydda sin lillebror och han berättar om Nagiala för att han inte ska vara så rädd för att dö. Nangiajla är en plats som paradiset tror jag. Människor som är goda kommer dit. Till sist kommer båda två killarna till Nangijala. Nangijala har två gröna dalar men det finns också en ond man Tengil som har tagit över den ena dalen.

I Nagiala är Skorpan som vanligt han är frisk och han hostar inte längre och han kan gå som en vanlig människa han kan simma fast han inte kunde det förut. Jag tror att alla människor som var handikappade när dom levde men sedan när dom kommer till Nagiala som Paradiset då blir dom friska. Jag tror att gud vill alla goda människor ska vara friska, ha mat, inga fattiga eller rika finns där man kommer efter döden. Man gör vanliga grejer men de är skönare än på jorden allt är bättre det finns ingen orättvisa alla är lika värda alla får mat och man kan äta vad man vill allt det som man önskade när man var på jorden. De är chill man jobbar inte mycket man tar det soft och får träffa sina släktingar som redan har dött. Men i boken är de onda människor och goda människor blandat och så tror jag inte att det är för i paradiset och helvete är det annorlunda. Dom som är onda hamnar i helvete och dom som är goda hamnar i paradiset de är stort skillnad för att Gud vill ha inte problem för dom onda vill alltid starta problem.

Boken var ganska okej och om man ska berätta för ett barn om döden så kan man läsa den. Boken lär barnen om hur dom onda och dom goda människorna är dom som bor i dom olika dalarna. Då lär dom sig att alla inte är snälla och det kan vara bra att veta. I boken har de goda människorna allt men de onda tar dom till slavar. Boken kan lära barn vad som är rätt att göra.

// Sakariyas 7-9C

Läs mer om vårt arbete här!