Ettorna och våren

Årskurs ett har jobbat med Barbro Lindgren och Astrid Lindgren. Vi har läst Barbro Lindgrens dikter och skrivit egna. Vi har också läst Vår i Bullerbyn av Astrid Lindgren. Vi valde boken och diktsamlingen för att de passade till vårt tema om våren.

Här är ett par av barnens dikter:

Gärna ville jag vara en häst

Ja gärna ville jag vara en häst

Jag skulle stå i sanden

Och tänka som hästar tänker

på mat.

 

Gärna ville jag vara en blomma

Ja gärna ville jag vara en blomma

Jag skulle stå i en vas hemma

Och tänka som blommor tänker

på varför man plockar blommor.

Vi gjorde också ett Venndiagram om Barbro Lindgren och Astrid Lindgren.

 

 

The other side och Show way

I min klass 2A har vi arbetat med två av Jaqculine Woodsons bilderböcker. Vi brukar använda bilderböcker i engelskundervisningen så det föll sig naturligt att nu ta ALMA-pristagarens böcker.

Vi hade redan talat en del Jacqueline Woodson, eleverna följde när det tillkännagavs att hon skulle få priset, och de visste också att vi ska få besök av henne.

Vi började med boken The other side som jag introducerade genom att berätta på engelska det som står i förordet, jag översatte en del till svenska också. Jag berättade att hon vill visa på unga människor som gör motstånd mot det som är fel och att det finns hopp för framtiden.

Sedan delade jag in eleverna i tre grupper eftersom vi hade tre exemplar av varje bok, och i varje grupp såg jag till att en av våra elever som är väldigt bra på att läsa på engelska fanns med. Jag lät den eleven läsa högt för de andra i gruppen och för varje uppslag skulle gruppen stanna upp och prata om bilden och innehållet. Den elev som läste högt ställde också frågor till sina kamrater, jag hade förberett dem genom att tipsa om frågor av typen “Tell me something about the picture”.

Det här arbetet tog många lektioner, och eleverna tyckte mycket om det. Jag tror att ämnet, alla människors lika värde, är väldigt engagerande. Frågor om rasism är ju alltid aktuella.

På skolan förbereder vi oss att sjunga Wade in the water när Jacqueline Woodson kommer på besök. Jag pratade med barnen om att boken Show way och sången hänger ihop, båda knyter an till flykten från slaveriet i Sydstaterna till friheten i norr. När vi sedan skulle ta oss an läsningen gjorde vi ungefär som med den första boken.. Eleverna jobbade i grupper och vi lät det ta flera lektioner.

Show way är en betydligt mer komplex bok än The other side. Men barnen greppade det där med flykten, och de var väldigt engagerande även av denna bok. De mindes bibliotekslektionen där de fått lära sig om slaveriet och att fly.

Jag rekommenderar andra lärare att läsa och jobba med de här böckerna, innehållets budskap är dagsaktuellt, när vi hjälps åt så klarar barnen mycket svårare texter än man kan tro och svåra ämnen engagerar även de yngre eleverna.

Eva Larsson

Ronja Rövardotter med årskurs två

bokbild

I år har lärarna i årskurs två valt att läsa Ronja Rövadotter med sina elever. Här berättar Eva Larsson och Eva Bjuvén om sitt arbete.

– Varför valde ni att läsa Ronja Rövardotter med tvåorna i år?

– Vi tyckte att den boken, som handlar om att hålla sams, lösa konflikter och hålla fred passade väldigt bra i vårt pågående värdegrundsarbete Bra kan bli bättre.

– Hur introducerade ni boken för eleverna?

– Vi började med ett samtal om Astrid Lindgren och vilka böcker barnen kände till som hon skrivit. Och så redde vi ut att hon inte är Barbro Lindgren. Barnen kände till många böcker och hade sett en del på film.

– Sedan började vi läsa i Ronja. Vi lärare högläste i kortare och längre avsnitt och pratade mycket under läsningens gång. Det var många äldre svenska ord som vi fick lov att reda ut. De hade svårt att koncentrera sig den första tiden, men ju längre vi läste desto mer intresserade blev de. Flera lånade boken, några valde serie-versionen, och läste på egen hand också.

– Vi hade många textsamtal då vi pratade om varför personerna i boken gjorde som de gjorde, kunde någon ha gjort på ett annat sätt och så vidare. Detta blev ett tydligt värdegrundsarbete. Ett exempel är när Ronjas pappa sa att han inte har någon dotter längre. Där stannade vi länge och diskuterade hur pappan tänkte? Varför sa han på det viset? Varför sa han inte förlåt? Varför var han så stolt? Det blev många långa samtal.

– I textsamtalen kan frågan vara “Vad tyckte du om i texten?” och då flyter samtalet naturligt in på sådant som har med vänskap, alla människors lika värde och betydelsen av att vara snäll och vänlig. Eleverna tycker ju om att när Ronja sitter fast i rumpnissarnas tak i snön så kommer Birk och räddar henne. Han bryr sig, och barnen tycker verkligen att det är fint!

– Kärleken mellan Birk och Ronja gjorde först eleverna lite fnissiga, men efter ett tag tog barnen det som någon naturligt.

– En annan del i boken som skapade riktigt djupa värdegrundsdiskussioner var scenen när Ronja möter Birk under den hårda vintern, nere i källaren. Ronja hjälper Birk med mat; och var i världen idag finns det folk som kan behöva hjälp? Finns det de som är hungriga idag? Och var det rätt av Ronja att ta mat i smyg från Lovis för att ge till Birk?

– Eftersom det är en ganska tjock bok och det bara är några få bilder i den så skapar ju barnen många inre bilder. Vi har pratat ganska mycket om att de inre bilder som eleverna skapar kan aldrig vara fel. I början av boken var det någon som sa att den sett filmen, och det barnet sa att den VISSTE hur Ronja och Birk ser ut. Vi förklarade att i filmen är det en person som bestämt hur de ska se ut, men när vi läser så skapar vi våra egna bilder av deras utseende. Och de bilderna kan aldrig vara fel. Jag tror att det är utvecklande för barnen att få skapa sina egna bilder. Någon av gestalterna kanske ser ut som man själv eller som någon i klassen?

– Under hand har eleverna skrivit själva också. De fick i uppgift att med egna ord beskriva något avsnitt ur boken som de tyckte mycket om. De skulle också rita egna bilder till. Elevernas texter och bilder kommer vi att ställa ut på vår fest i nästa vecka.

 

 

 

 

Astrid Lindgren-utflykt med förskoleklass

Jag ville göra en Astrid Lindgren-utflykt med mina elever i förskoleklass.

Vi började med att läsa Peter och Petra av Astrid Lindgren med bilder av Kristina Digman. Först läste jag igenom hela sagan och visade bilderna, och sedan läste jag en gång till och stannade vid varje bild lite längre. Vi tittade noga på bilderna och pratade om dem. Barnen tyckte om boken, mer än vad jag kanske trodde innan.

Jag har ett bord med en duk med guldkronor på och på fredagar har jag gjort fint där. Den här gången hade jag lagt fram små dockor och frågade barnen vad de tänkte om ifall två såna där små barn skulle knacka på dörren till förskoleklassen och be att få vara med.

Vid ett senare tillfälle berättade jag om Astrid Lindgrens liv och hennes böcker. Jag utgick från två biografier vi har i vårt skolbibliotek. De flesta kände redan till Astrid Lindgren, det märks vilka barn som har gått i förskolan i vårt område.

Så sa jag till barnen att nu ska jag berätta en överraskning. Vi ska åka till Vasaparken och till till Dalagatan 46 där Astrid Lindgren bodde! Jag frågade om barnen trodde att vi kunde hitta Peter och Petras hus, men ett av barnen svarade att de har ju flyttat – det kom ett brev om det, det stod så i boken. Jag sa att vi får se, men det kändes ju skönt att eleverna inte hade för höga förväntningar. Men skridskobanan kan vi säkert hitta.

Jag hade gjort en enkel karta om hur vi skulle ta oss dit, med tunnelbanan, Odengatan, Dalagatan, Vasaparken och så vidare. Barnen fick färglägga den och rita till lite mer. De fick också i läxa att ta hem kartan och förklara för föräldrarna vad vi skulle göra.

När det var dags för utflykten hade vi tre föräldrar med oss, och så åkte vi med halva klassen i taget. Eftersom barnen hade gjort sin läxa visste föräldrarna också vad vi skulle göra.

När vi gick över Odengatan pratade vi om att det var precis som i boken. En av eleverna ställde sig till och med och stoppade bilarna på övergångsstället, precis som i boken om Peter och Petra.

Först stannade vi utanför Astrid Lindgrens port och eleverna tyckte det var märkvärdigt att hon hade bott just där. Det blev liksom på riktigt. Vi läste på guldskylten och fotograferade oss utanför porten.

Sedan blev det matsäcksdags i Vasaparken. Matsäck är viktigt! En av föräldrarna som var med bjöd på piroger och falafel. Efter att vi hade ätit tittade vi på var skridskobanan brukar vara på vintern och sedan skulle vi leta efter Peter och Petras hus. Vi hittade inte ens granen som det skulle vara under! Men kanske att vi såg spår av huset, det såg ut som om det hade legat ett litet hus under ett annat träd.

Därefter fick barnen leka i parkleken i Vasaparken, det var en överraskning. De tyckte så mycket om att leka där.

Efter parkleken gick vi till Gustav Vasa skola, och jag sa att där gick Peter och Petra i skolan. Jag pekade ut vilket klassrum de nog gick i.Sen var vi trötta och nöjda och åkte hem.

Nu håller vi på att efterarbeta utflykten. Vi gör kartan i storformat på en stor skärm till vår ALMA-utställning. Eleverna gör stora fina bilder som berättar om hela vår resa. Eleverna ska också få göra sin egen Peter eller Petra. Hur den skärmen kommer att se ut får ni veta senare.

Riitta Moitus, förskollärare.

UPPDATERING:

På vår stora ALMA-utställning kunde alla titta på den här fina skärmen där klassen tillsammans berättar om sin utflykt.

Stora ämnen med unga elever

På lågstadiet arbetar lärarna nu på olika sätt med Jacqueline Woodsons bilderböcker. Vi förbereder oss också för att ta emot henne när hon kommer att hälsa på oss under pristagarveckan – vi är så stolta och glada att få ta emot ALMA-pristagaren för fjärde året i följd.

Den här veckan har vi på bibliotekslektionerna med förskoleklasser-årskurs tre pratat om slaveriet i sydstaterna, att fly norrut och att det också fanns bra människor som hjälpte slavarna när de ville fly. Det har varit väldigt laddade lektioner, eleverna upplever verkligen hur hemskt det var med slaveriet. Det är stora ämnen med unga elever, men det känns fint att prata med eleverna och höra deras reflektioner.

Slaveriet och flykten från sydstaterna är viktig att känna till för läsningen av boken Show way. Det är också en viktig bakgrund till rasismen som ju The other side handlar om.

Vi har också sjungit på bibliotekslektionerna, Wade in the water kan tolkas som ett råd som är viktigt att känna till om man ska fly och den ska vi kanske sjunga tillsammans när Jacqueline Woodson hälsar på.

Cilla, bibliotekarie

Avslutning på årets ALMA-arbete

hade vi med en fest tisdagen den 16/5.

Vi samlades på skolgården där det blev sång av årskurs tre och prisutdelning i vår egen tävling Hjulstas ALMA. Biträdande rektor Gabriella delade ut många priser till våra duktiga elever. Här är några av dem:

Årets tävlingsjury bestod av författaren Bengt-Erik Engholm och gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter. De hade noga läst och beundrat alla tävlingsbidrag. Vinnarna fick fina motiveringar till sina vinster:

Vinsterna var böcker, presentkort på kalas och:

Sedan öppnades vår stora utställning där elever, föräldrar och andra gäster kunde titta på MÅNGA arbeten som våra elever gjort under våren.

I ett rum visade årskurs fem upp sina arbeten utifrån läsningen av Guus Kuijers böcker om Polleke och av Mio min Mio av Astrid Lindgren.

Sexorna visade hur framtidens ALMA-pristagares böcker kommer att se ut:

De båda förskoleklasserna visade arbeten runt varsin bilderbok.

FB hade läst Petit, monstret av Isol:

och FA hade arbetat med Kitty Crowthers Sov gott, lilla groda:

Årskurs 7 visade upp arbeten från bildämnet, de hade skapat egna bilder inspirerade av årets ALMA-pristagare Wolf Erlbruch och hans bok Anden, Döden och Tulpanen:

Ett helt rum var fullt med texter och bilder skapade av lågstadieelever. De arbetade under tre elevens-val-dagar med värdegrunden utifrån tre böcker av Barbro Lindgren.

Våra nyanlända elever i FK3-6 har under vårterminen ägnat sig åt Emil i Lönneberga. Så här berättar de:

Och här är själva Katthult:

Ett helt rum var fullt med alla tävlingsbidrag till vår tävling Hjulstas ALMA. Här är bara några exempel.

Där fanns texter på olika språk:

Ett fint läsfrämjande projekt från 4A:

Ettorna hade skrivit många fina texter:

Även årskurs 8 hade gjort en läsfrämjande insats med en stor utställning med boktips på engelska:

O

Och ett gäng med tvåor jobbade stenhårt sista veckan, på lektioner och på raster, för att få färdigt sina bidrag:

Några tog sig också tid att titta på vårt lilla minibibliotek med ALMA-litteratur:

Men sedan var vi alla nöjda och trötta.

Dagen efter var det bara att börja och ladda inför att ta emot Wolf Erlbruch när han skulle besöka vår skola. Men det ska få bli ett eget inlägg.

Cilla, bibliotekarie

 

Förskoleklass B läser och inspireras av Petit, monstret av Isol

Här kommer bilder som berättar om vad eleverna i en av våra förskoleklasser gjorde under vårterminen 2017. Bilderna är från den utställning de gjorde till vår ALMA-fest. Missa inte elevernas kloka reflektioner på slutet!

Mamma Medusa

Nu på vårt fjärde ALMA-år har många av oss på skolan skaffat oss favoritböcker som vi gärna återkommer till. Och ibland även arbetssätt som vi återvinner och utvecklar. Det är bra, sånt som varit lyckosamt ska man återanvända.

Men det är också roligt att pröva någon ny bok eller nytt arbetssätt. I år har jag för första gången läst Mamma Medusa av Kitty Crowther för några klasser på lågstadiet. Boken handlar om en mamma som vill ha sitt barn så nära sig hela tiden, hon gömmer det i håret. De båda blir isolerade från omvärlden men när barnet växer så vill det möta andra barn.

Några av oss vuxna blev väldigt tagna av boken, den är en stark skildring av det svåra att som förälder släppa kontrollen över sina barn och lita till deras egen styrka. Men hur uppfattade barnen boken?

Som vanligt… de var så kloka! Eleverna förstod barnets längtan efter lekkamrater, och de kunde också sätta ord på att mamman både ville ha barnet för sig själv och att hon var orolig för att släppa iväg det ut i stora världen. Så fint att höra att lågstadiebarn förstår oss vuxna så väl och att de kan se våra fel och brister med förstående blickar.

Cilla, bibliotekarie

Elevens val på lågstadiet

Alla klasser på vår skola arbetar mycket med värdegrunden. Årskurs 1-3 har under året haft temat “Bra kan bli bättre” och diskuterat mycket om hur vi människor är och hur vi ska vara tillsammans med varandra.

Under några dagar med elevens val arbetar eleverna i åldersblandade grupper med detta tema. Lärarna har bestämt sig för att utgå från litteratur och efter lite funderande valt tre bilderböcker av Barbro Lindgren: Sagan om den lilla farbrorn, Sagan om Karlknut och Stora syster Lille bror. Alla de tre böckerna innehåller mycket att prata om som passar in i värdegrundstemat.

Dagen börjar med att lärarna läser och samtalar om en av böckerna med gruppen. De använder lässtrategier, diskuterar teman och låter eleverna fundera och analysera tillsammans. Sedan ägnas dagen åt att eleverna får välja mellan olika sätt att fördjupa sig i temat från boken. De målar, skriver, klipper, arbetar med lera…

Här är några bilder från den första dagen:

Gemensamt skapande i förskoleklass

Vi läste bilderboken Sov gott, lilla groda av Kitty Crowther förra veckan i min förskoleklass. Alla 22 eleverna satt i en ring när jag läste boken rakt igenom och visade bilderna allteftersom.

Sedan tittade vi på varje uppslag för sig, noggrannare, och pratade om hur grodan känner sig. Jag tycker att boken är bra för att den får in många känslor som barnen kan identifiera sig med. Jag såg på barnens ansikten att barnen kände igen sig i känslorna redan innan vi började prata om dem. Många berättade sedan att de är mörkrädda precis som grodan i boken.

Några barn berättade att mamma eller pappa läser en saga hemma på kvällen, precis som grodans pappa gör, och några sa att de själva tittar i böcker från skolbiblioteket innan de ska sova.

Nästa dag berättade några elever att de varit mörkrädda på kvällen innan. Vi pratade om vad man kan göra när man är mörkrädd. Man kan gå till mamma eller pappa som grodan, och vi samtalade om hur man kan göra om föräldrarna skilt sig och inte båda finns till hands.

Dagen efter berättade jag om vår ALMA-utställning som vi ska ha i maj och att vi ska göra något fint om den här boken till utställningen. Jag sa att jag ville testa något som vi inte prövat på den här skolan förut, att skapa konstverk gemensamt på stora spännpapper. Först prövade vi med en annan bok. Och sedan var det dags att tillsammans göra bilder till Sov gott, lilla groda.

Jag rullade ut stora spännpapper på två bord och så fick barnen börja illustrera en scen ur boken var, på en bit av pappret. Framför dem ställde jag material att inspireras av: näckrosblad, en liten docksäng med en groda, material från naturen och så själva boken fint uppställd på ett litet staffli. Barnen var glada och satte igång att rita med oljekritor och pratade med varandra medan de skapade. Efter en liten stund bytte barnen plats med varandra och fortsatte genom att rita vidare på ett annat barns teckning. Och så bytte vi flera gånger. En del barn frågade varandra vad de ritat för att kunna rita vidare på rätt sätt.

Så – eleverna samarbetar fint med varandra och tycker att det är roligt att jobba med den fina boken. Vi kommer att fortsätta ett par veckor till – fina böcker kan man jobba länge med.

 

Riitta Moitus