Vi läser på fritids!

På fritidshemmet Snurran har vi läst Kompisarna av Lygia Bojunga. Först läste jag boken själv för att kolla att den var bra för oss.

Kompisarna bokomslag

Det är en kapitelbok så läste jag en bit i taget för barnen. Eftersom alla inte var med varje gång fick jag återberätta vad vi läst när alla var med. Eleverna brukar tycka om när jag berättar, jag tror faktiskt att de uppskattade mitt berättande mer än själva läsningen. När jag berättar involverar jag eleverna mer, de deltar i berättandet och kommer med tankar och förslag.

Det var spännande och lite ovanligt för barnen att det var djur som var huvudpersoner. Det märkes på barnens lekar att de var engagerade i berättelsen. De tog olika roller och funderade över hur de skulle gjort om de var till exempel hunden i boken. Det blev mycket diskussioner om varför björnen blev kär i giraffen och annat som de funderade över.

Efteråt gjorde vi en bild tillsammans och barnen var noga med att detaljer ur boken skulle stämma.

Kompisarna fritids

Malak Chahrestan

Astrid Lindgren med ettorna 2

Före jul genomförde vi lärare och fritidspersonal som arbetar med årskurs 1 tre temadagar om Astrid Lindgren. Innan temadagarna hade vi läst en del av hennes böcker, framför allt bilderböcker om Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Lotta på Bråkmakargatan.

Pippiteckning 3 klar

På temadagarna var eleverna indelade i grupper med ungefär 10 elever i varje. De fick baka pepparkakor i Pippis anda (dock inte på golvet). De byggde de Villa Villekulla och Mattisborgen av toalettpappersrullar och tränade på en teaterpjäs med roller ur Pippi Långstrump. Eleverna fick rita och måla valfri Astrid Lindgren-figur och några gjorde en dockteater med egna dockor av papper. Några började också skriva egna påhittade sagor om Astrid Lindgrens figurer, till exempel om när Emil kom till Tensta. Vi tittade också på filmen Astrid Lindgrens jul där några nya figurer dök upp. Kajsa Kavat fick vi återkomma till senare eftersom det var en helt ny berättelse och filmen var gammal och lite annorlunda. Vi såg också en snutt från en inspelad teaterinspelning om Karlsson på taket.

De här tre dagarna gav eleverna en stor dos med Astrid Lindgren som blir ett bra avstamp inför elevernas arbete med Astrid Lindgren Memorial Award under vårterminen.

Pippiteckning 2 klar

Ulla Sporrner

Astrid Lindgren med ettorna 1

Före jul satte jag och mina kollegor som arbetar i årskurs ett igång med att läsa och prata om Astrid Lindgren och hennes mest kända barnboksfigurer. För några år sedan tyckte jag att det kunde kännas svårt att använda Astrid Lindgrens texter med våra elever, men nu när vi har möjlighet att projicera upp bilder och jag har lärt mig att utnyttja bilderna som språkstöd så fungerar hennes bilderböcker väldigt bra. Bra bilder kan visa miljöer och detaljer, men också förstärka känslor och visa rörelse och händelser på ett sätt som gör det lättare att förstå texten.

Astrid Lindgrens böcker ska förstås alla barn känna till! Förutom att de är en viktig del av vårt kulturarv så får man genom hennes berättelser insikt i svenska traditioner och en god bild av hur livet kunde te sig i Sverige förr i tiden. Böckerna väcker också fantasin och nyfikenheten och upptäckarlustan, och många berättelser ställer saker och ting på sin spets. Får man göra så här? Är detta möjligt? Kan det här ha hänt på riktigt?

Vi har roligt när vi läser och pratar!

Böckerna ställer frågor om barns situation och utsatthet, om deras levnadsförhållanden, om barns drömmar och önskningar, och det blir många viktiga diskussioner. Elevernas engagemang ger mig energi; deras reflektioner utvecklar mina tankar om hur man kan gå vidare och arbeta mer böckerna.

När vi ska börja med en ny bok läser jag den helst först rakt igenom, med bilderna synliga, och därefter går vi tillbaka till sådant jag tror behöver förklaras eller som eleverna direkt tar upp. Vi pratar om nya ord, förklarar miljöer och funderar över hur det var förr i tiden, men också hur det kan kännas för personerna och vi jämför med våra egna erfarenheter.

Jag läser ofta samma bok flera gånger, ju mer den engagerar desto fler gånger blir det. Innan varje omläsning sammanfattar vi och återkopplar till det vi sagt tidigare, det ger mig koll på hur eleverna uppfattat det och vad vi behöver förklara mer. Och sedan ger varje ny läsning av boken nya frågor.

Pippiteckning klar

Ulla Sporrner

Sov gott, lilla groda av Kitty Crowther

Vackra bilder som just nu svajar på en utställning i Kungsträdgården

4

1

2

3

7

5

I min förskoleklass har vi använt Sov gott, lilla groda av Kitty Crowther.

Jag började med att läsa boken själv och tänkte att den skulle passa oss bra. Vi hade pratat om hur det kan kännas på rasterna om man inte har någon att leka med, och att det kan göra att man känner sig rädd.

När jag introducerade boken för barnen började jag med att läsa den rakt igenom och visa bilderna. Det är viktigt att eleverna får läsupplevelsen först, att inte störa den genom en massa avbrott för samtal. Eleverna var mycket engagerade så vi fortsatte direkt med att gå tillbaka och titta på varje bild en gång till och prata om det eleverna kom ihåg. Det blev mycket samtal och reflektioner, eleverna berättade för varandra om att de är också rädda för mörkret.

Bilderna är väldigt bra, de bidrog mycket till diskussionerna. De har en fin känsla, de är enkla men det finns ändå mycket ömhet i dem.

Samtalet fortsatte nästa dag, eleverna fick återberätta boken först, och den här känslan i gruppen kom tillbaka. Sedan sa jag till barnen att de skulle göra bilder två och två. Jag delade upp barnen i par och så fick barnen välja vilken händelse i boken de ville göra en bild till. Jag styrde lite så att det skulle bli lite olika. De fick fint papper och eftersom eleverna redan var bekanta med tekniken var det bara att sätta igång. De skissade med blyerts, ritade sedan med oljekritor och målade med vattenfärg. Alla paren blev nöjda med sina målningar!

Sedan klistrade jag fast målningarna på en fin bakgrund och skrev de textrader som inspirerat barnen till målningarna.

Nästa morgon samlades vi runt målningarna och tittade på varandras – alla tyckte det var jättefint. Och så läste vi upp textraderna och eleverna förklarde mer noggrant för varandra vad det var de hade målat.

Hela arbetet var väldigt fint, det kändes nästan högtidligt när vi pratade om elevernas bilder. Vi gjorde också lite extra fint runt målningarna inför ett föräldramöte.

Riitta Moitus

 

Ettor tolkar vildingar

I 1A har alla lånat, lyssnat till och bläddrat i Till vildingarnas land så ofta att de kan den nästan utantill. Dags att göra egna tolkningar! Jag bad eleverna fundera på vilken bild eller del de gillade mest och sedan rita eller skriva fritt.
Det var jättesvårt att komma igång. Många ville rita av boken. Många sneglade på kompisen. Många suddade. När jag betonade att det varken finns rätt eller fel i skapande, och att man inte får kritisera andra gick det bättre. När lektionen var slut hade alla producerat jättefina alster! Nu får de vila en vecka. Kanske vill någon fortsätta/ändra/tillägga då.

ISOLs Petit, monstret

är en bilderbok som tar upp detta att vi är snälla ibland och dumma ibland. Petit funderar över sig själv, och också lite över sin mamma. Bilderna är kluriga, med skuggor som visar Petits olika sidor. Det har nyligen publicerats en Läsnyckel på ALMA-prisets hemsida som man kan använda för att fördjupa sin egen läsning inför arbetet med eleverna.

Petit, monstret

Idag läste jag boken tillsammans med några killar ur en av våra särskilda undervisningsgrupper. De hade många fina reflektioner om hur de själva och vi vuxna kan agera mer eller mindre vänligt i olika situationer. Eleverna var mycket kloka, och en kille sa ”- Ibland blir jag arg för lätt. Jag tränar!”

Fina elever – och träna kan vi nog behöva allihop!

Cilla

Numeralia av Isol

Bibliotekarie Cilla läste halva boken för eleverna i min förskoleklass i biblioteket. Vi tittade tillsammans på bilderna, räknade och letade siffror. Sedan fortsatte jag genom att läsa andra halvan av boken på en samling, även då letade vi efter siffror och räknade detaljer på bilderna.

Efter det fick eleverna själva välja vilken siffra de ville illustrera. Många valde samma men det gör ju ingenting. De målade med kladdkrita och sedan vattenfärg som bakgrund. Eleverna gjorde som Isol att de använde både siffran och dess form, och antalet som siffran representerar. De var mycket nöjda och glada, speciellt när de lyckades använda siffrans form till något nytt.

–          Heidi, kan jag också bli författare nu?

De har även efteråt verkligen studerat varandras bilder, och tycker att tillsammans har de gjort något lika fint som Isol.

Heidi Gavelfält

Nyfikna ettor

Tänk vilken skillnad bra exponering kan göra! Bibliotekets ALMA-hylla, där böckerna skuffades om det trånga utrymmet, är nu två luftiga sektioner med väl synliga exemplar. Här har också har varje författare försetts med stora, tydliga namn- och bildskyltar.

Det här uppmärksammades direkt av 1A vid det senaste biblioteksbesöket. De drogs till hyllorna och valde bland böckerna. Mest lockade den långa listan med årets alla nominerade. Nyfiket kollade de in vilka länder som är representerade.
”Hoppas någon från mitt land vinner” , ”Niki Daly” finns med” , ”Ja, Kwela Jamela!”.

Ettorna fick sedan titta i Isols ”Nocturne”, boken med lite bleka uppslag som lyser i mörkret. (Obs! Måste förberedas med lampa några minuter!) Tre i taget kröp ihop under en filt: ”Wow” ”Magiskt!”. Alla klarade av att hålla tyst om vad de såg, för att inte förstöra för kompisarna.

Jag har läst många olika böcker av ALMA-pristagare för klassen. Nu har de valt att jobba vidare med ”Till vildingarnas land”, främst bildmässigt. Det blir nog hög wow-effekt!

Ännu mer fakta om Barbro Lindgren

Det var en gång en kvinna som hette Barbro.

Hon vann ALMA-priset en gång. Hon fick fem miljoner kronor. Barn har vuxit upp i 50 år med hennes böcker.

Hon har skrivit mer än hundra böcker. Hon är 77 år gammal och bor på Öland i Glömminge.

När Barbro skrev sin första bok fick hon ett brev från Astrid Lindgren. Då stod det hur hon skulle förbättra sin bok. Då följde Barbro hennes råd.

Då vann Barbro Lindgren ALMA-priset.

Barbro blev jättekänd. Hon ger pengar till de hemlösa och till sina barn, de jobbar med text och musik. Jag gillar Mamman och den vilda bebin.

Jag gillar den därför den är jätterolig.

Och jag gillar Ängeln Gunnar dimper ner.

Omslagsbild för Ängeln Gunnar dimper ner

Därför den är sorglig och rolig och har ett lyckligt slut men mest när han ramlar är det roligt. Och Barbro är jättebra på att skriva böcker. Hon är den bästa författaren någonsin tycker jag.

Mustafa i årskurs 2

Källor:

Vann största priset, intervju med Barbro Lindgren i Kamratposten nr 6 2014

Hon tar det finaste priset, av Bengt Fredriksson, 8 sidor 2014-04-01

Barbros bästa, av Barbro Lindgren, Rabén & Sjögren

Det finns mer att läsa skolbibliotekets blogg.