ISOLs Petit, monstret

är en bilderbok som tar upp detta att vi är snälla ibland och dumma ibland. Petit funderar över sig själv, och också lite över sin mamma. Bilderna är kluriga, med skuggor som visar Petits olika sidor. Det har nyligen publicerats en Läsnyckel på ALMA-prisets hemsida som man kan använda för att fördjupa sin egen läsning inför arbetet med eleverna.

Petit, monstret

Idag läste jag boken tillsammans med några killar ur en av våra särskilda undervisningsgrupper. De hade många fina reflektioner om hur de själva och vi vuxna kan agera mer eller mindre vänligt i olika situationer. Eleverna var mycket kloka, och en kille sa ”- Ibland blir jag arg för lätt. Jag tränar!”

Fina elever – och träna kan vi nog behöva allihop!

Cilla

Numeralia av Isol

Bibliotekarie Cilla läste halva boken för eleverna i min förskoleklass i biblioteket. Vi tittade tillsammans på bilderna, räknade och letade siffror. Sedan fortsatte jag genom att läsa andra halvan av boken på en samling, även då letade vi efter siffror och räknade detaljer på bilderna.

Efter det fick eleverna själva välja vilken siffra de ville illustrera. Många valde samma men det gör ju ingenting. De målade med kladdkrita och sedan vattenfärg som bakgrund. Eleverna gjorde som Isol att de använde både siffran och dess form, och antalet som siffran representerar. De var mycket nöjda och glada, speciellt när de lyckades använda siffrans form till något nytt.

–          Heidi, kan jag också bli författare nu?

De har även efteråt verkligen studerat varandras bilder, och tycker att tillsammans har de gjort något lika fint som Isol.

Heidi Gavelfält

Nyfikna ettor

Tänk vilken skillnad bra exponering kan göra! Bibliotekets ALMA-hylla, där böckerna skuffades om det trånga utrymmet, är nu två luftiga sektioner med väl synliga exemplar. Här har också har varje författare försetts med stora, tydliga namn- och bildskyltar.

Det här uppmärksammades direkt av 1A vid det senaste biblioteksbesöket. De drogs till hyllorna och valde bland böckerna. Mest lockade den långa listan med årets alla nominerade. Nyfiket kollade de in vilka länder som är representerade.
”Hoppas någon från mitt land vinner” , ”Niki Daly” finns med” , ”Ja, Kwela Jamela!”.

Ettorna fick sedan titta i Isols ”Nocturne”, boken med lite bleka uppslag som lyser i mörkret. (Obs! Måste förberedas med lampa några minuter!) Tre i taget kröp ihop under en filt: ”Wow” ”Magiskt!”. Alla klarade av att hålla tyst om vad de såg, för att inte förstöra för kompisarna.

Jag har läst många olika böcker av ALMA-pristagare för klassen. Nu har de valt att jobba vidare med ”Till vildingarnas land”, främst bildmässigt. Det blir nog hög wow-effekt!

Ännu mer fakta om Barbro Lindgren

Det var en gång en kvinna som hette Barbro.

Hon vann ALMA-priset en gång. Hon fick fem miljoner kronor. Barn har vuxit upp i 50 år med hennes böcker.

Hon har skrivit mer än hundra böcker. Hon är 77 år gammal och bor på Öland i Glömminge.

När Barbro skrev sin första bok fick hon ett brev från Astrid Lindgren. Då stod det hur hon skulle förbättra sin bok. Då följde Barbro hennes råd.

Då vann Barbro Lindgren ALMA-priset.

Barbro blev jättekänd. Hon ger pengar till de hemlösa och till sina barn, de jobbar med text och musik. Jag gillar Mamman och den vilda bebin.

Jag gillar den därför den är jätterolig.

Och jag gillar Ängeln Gunnar dimper ner.

Omslagsbild för Ängeln Gunnar dimper ner

Därför den är sorglig och rolig och har ett lyckligt slut men mest när han ramlar är det roligt. Och Barbro är jättebra på att skriva böcker. Hon är den bästa författaren någonsin tycker jag.

Mustafa i årskurs 2

Källor:

Vann största priset, intervju med Barbro Lindgren i Kamratposten nr 6 2014

Hon tar det finaste priset, av Bengt Fredriksson, 8 sidor 2014-04-01

Barbros bästa, av Barbro Lindgren, Rabén & Sjögren

Det finns mer att läsa skolbibliotekets blogg.

Tvåorna har skrivit faktatexter om Barbro Lindgren

Så här jobbade vi:

Bibliotekarie Cilla hade letat reda på två texter från när det precis hade tillkännagivits att Barbro Lindgren skulle få ALMA-priset, förra året. Det var en artikel ur 8 sidor och en ur Kamratposten, båda artiklarna fanns i fulltext i Mediearkivet. Texterna var ganska svåra för mina elever i årskurs 2.

Vi började med att eleverna fick höra texterna upplästa ett par gånger, samtidigt som de följde med i texten på ett papper. Sedan gick vi in på djupet i ett stycke i taget. Vad handlade det om? Vad var viktigt? Vi diskuterade tillsammans och alla elever strök under på sina papper.

Sedan gick vi igenom alla understrykningar igen och satte rubriker i marginalen för varje stycke. Efter det ställde jag frågor till eleverna, till exempel om var i texten det stod något om hur författaren skriver. Understrykningarna och rubrikerna gjorde det lätt för eleverna att hitta informationen även om den fanns på fler ställen.

Sedan skrev eleverna individuella sammanfattningar där de integrerade information från båda texterna. De valde också att berätta om olika texter av Barbro Lindgren som de gillade.

Eleverna tyckte att det här var ett roligt arbete, de uppskattar också att vi publicerar deras texter på webben, här på Världens ALMA och på skolbibliotekets blogg.

De var mycket förtjusta i hennes böcker och nu håller vi på med Loranga – och klassen bubblar av skratt!

Eva Bjuvén

Fakta om Barbro Lindgren

Eleverna i årskurs 2 har skrivit texter om Barbro Lindgren. De har läst två artiklar tillsammans i klassen, övat sig på att stryka under intressanta saker och sedan skrivit sina texter. Här är några, fler kommer att publiceras på skolbibliotekets blogg:

Barbro Lindgren

Barbro Lindgren är 77 år. Hon har vitt hår och glasögon. Hon är en författare.

Barbro Lindgren har skrivit många böcker. Många gillar hennes böcker. Hon har fått största priset en författare kan få. Barbro Lindgren är den första svensk som får ALMA-priset. Jag har läst en saga som jag gillade. Den har Barbro Lindgren skrivit. Den heter Ängeln Gunnar dimper ner. Jag gillar den för att den började sorgligt sen slutade den lyckligt. Den var spännande.

Nimo

Barbro Lindgren

Barbro Lindgren vann ALMA-priset. Barbro Lindgren har en vallhund som heter Mimmi och 2 katter som heter Elsa, Musse. Hon skriver ofta böcker till barn.

Vilken är min favoritbok?

Min favoritbok är Nöff nöff Benny, men jag gillar alla hennes böcker för att hon har mycket fantasi och man blir glad av hennes böcker.

Leial

Barbro Lindgren

Barbro Lindgren har vunnit ALMA-priset och hon har fått 5 miljoner kronor. Hon bor på Öland. Hon är en gammal tant nu. Hon har skrivit 101 eller 102 böcker. Jag gillar Mamman och den vilda bebin. Hela dagen försvinner bebin och mamman tror att bebin har dött. Hennes böcker har gjort att barn läser böcker och växer upp med böcker.

Nishan

Omslagsbild: Barbros bästa

Källor:

Vann största priset, intervju med Barbro Lindgren i Kamratposten nr 6 2014

Hon tar det finaste priset, av Bengt Fredriksson, 8 sidor 2014-04-01

Barbros bästa, av Barbro Lindgren, Rabén & Sjögren

När kommer bussen?

av Ryôji Arai är en fin och ganska snabbläst bilderbok. Arai har själv sagt att han gärna gör bilder som inte är så avancerade och perfekta – han vill att barnen ska tänka att de också skulle kunna skapa något liknande.

När kommer bussen

Idag läste jag boken tillsammans med en förskoleklass. Barnen har varit hos mig i biblioteket några gånger tidigare, men vi har inte hunnit göra riktiga boksamtal. Eleverna är intresserade och samtalssugna men orken är inte så lång. Tyvärr har jag ingen projektor i biblioteket, så det är också lite svårt att koncentrera sig på de ganska små bilderna i boken.

När jag läser och samtalar med barnen försöker jag ha både Chambers och hans boksamtal samt de reciproka lässtrategierna i bakhuvudet. Även om vi inte talar om det tydligt. Chamberska boksamtal är toppen, men med små barn tycker jag det är svårt att få orken att räcka till. Det kan vara tillräckligt att samtala om någon aspekt av boken.

Den här gången läste jag först boken en gång rakt igenom. Och sedan en gång till medan barnen fick säga om det var något de tyckte var konstigt med boken – och även diskutera frågorna som kom upp.

Flera av barnen tyckte att mannen som väntar på bussen borde trängt sig på i smyg när den fulla bussen stannade vid hållplatsen. Han kanske kunde satt sig på taket eller gömt sig i något hörn. Jag föreslog att barnen kan rita en bild själva där det syns hur han gömmer sig på bussen.

Några reagerade också på det återkommande Kadång kadång kångkadång. Vad var det?

Först tolkade eleverna det som att ljudet kom från olika personer i boken. Men så småningom föreslog någon att det kanske var radion som lät så. Och ja… det verkar stämma. Orken räckte inte riktigt till att återkomma till den stora bilden på sidan 7, där jag tror att man kanske ska tänka sig att alltihop bara förmedlas av musiken.

Nu har eleverna med sig boken till sin klass. Det är viktigt att fördjupa sig i en bok, men lite svårt för mig att jobba vidare när jag bara träffar dem en gång i veckan.

Cilla Dalén, bibliotekarie

Isol fortsätter att inspirera

Isols bok ”En anka är bra att ha” läser mina elever i 2B fortfarande flera gånger i veckan. Den finns alltid i min bokhylla. Där kan man hämta den när man bara vill sitta och njuta av en bok en stund. De vänder och vrider och läser den om och om igen.

Att tillverka böcker inspirerad av denna bok kräver sina bilder. Nu är Gizems och Sesinas version klar – Tre ankungar är bra att ha/Tre flickor är bra att ha. [vsw id=”Zks3Lse35j8″ source=”youtube” width=”425″ height=”344″ autoplay=”no”]

Vill du se Shadans bok i filmad version så finns den här[vsw id=”eVO8b3IkDVw” source=”youtube” width=”425″ height=”344″ autoplay=”no”]