Boksamtal i personalgruppen

I kväll har vi haft en liten Bok After Work på Hjulsta grundskola.

Ett gäng lärare, skolsekreterare, husmor, rektorer och bibliotekarie åt soppa och läste böcker av Kitty Crowther.

Crowther Annie från sjön

Vi högläste bilderböckerna i två grupper, och konstaterade att vi vuxna också tycker om att lyssna på högläsning! Efteråt samtalade vi om böckerna enligt Chambers modell för boksamtal.

I samtalet om Annie från sjön pratade vi bland annat om hur den anknyter till olika folksagor vi läst eller hört berättas för oss när vi var barn. Några tyckte inte om boken, språket var ointressant och bilderna platta. Andra uppskattade den mer och talade om det sagoaktiga, om Annies självkänsla som verkade skadad och om vattnets betydelse.

Crowther Rotbarnet

I diskussionen om Rotbarnet blev det mycket tolkande, den är mer underlig än Annie från sjön. Kolla på sammanställningen i Chambersprotokollet:

ChambersCilla

En hälsning från årskurs 4

En morgon när fru Bartolotti äter frukost kommer ett paketbud med ett jättestort paket. Vad kan det vara i paketet? …

Burkpojken

Flera elever i klassen har tackat JA till utmaningen att läsa Burkpojken av Christine Nöstlinger, på egen hand. De flesta har redan börjat och är ”taggade”. Vi lyssnar också på Sebastian Höglund som läser ur boken i en URs inspelning i 15 delar. Ljudprogrammet finns att lyssna på genom SLI.

ChristineNostlinger

Christine Nöstlinger, By Empúries1 (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Roberta Johansson

Att ta ett steg bort från texten

och diskutera den är inte så lätt. Att jämföra två texter med varandra tycker jag gör att det blir lite lättare – och då är ett Venn-diagram ett bra sätt att åskådliggöra arbetet.

Jag läste förra veckan Shaun Tans bok Det röda trädet tillsammans med ett rätt motvilligt gäng från en av högstadiets särskilda undervisningsgrupper. Jag har aldrig tidigare varit med om att få så liten respons när jag läst den boken  – den brukar gå rätt in i hjärtat på människor i alla åldrar.  Men ett litet samtal blev det i alla fall, och vi tittade också noga på bilderna, bland annat kollade vi efter alla små gömda röda löv.

Den här veckan prövade jag att läsa en novell ur Shaun Tans bok Berättelser från yttre förorten. Novellen heter Eric och jag tycker att den har flera likheter med Det röda trädet. Efter att ha samtalat lite om novellen och kollat noga på bilderna så försökte vi oss på att jämföra den med Det röda trädet. Det var svårt! Vi vuxna fick ge exempel och så småningom sa eleverna litegrann också. Bäst gick det när jag frågade vad som bara finns i den ena boken och inte i den andra.

Här ser ni vårt Venn-diagram:

Venndiagram Shaun Tan klar

Cilla

Gymnasielärarens tankar om Sonya Hartnett

Efter att ha läst två romaner av Sonya Hartnett är jag… golvad. Hon når rakt in i smärtpunkterna, de där som jag gissar är mycket mindre åldersbestämda än artbestämda; de hör till att vara människa.

I en av mina svenskklasser håller eleverna på att undersöka om några av deras bokval, litteratur skriven under 2000-talet, skulle kunna förtjäna epitetet ”modern klassiker”. Vad jag förstår är det ganska få som tycker att deras bokval i slutänden platsar. Men jag, som valde att läsa Pojken i soffan, jag är helt säker på att detta är en modern klassiker.  För att visa eleverna hur man kan disponera en argumenterande text har jag skrivit en text som argumenterar för detta. Kanske kan den också vara en ingång för någon till läsningen av romanen? Här är den i så fall.

/Katarina ,Östra Real

Gymnasisterna laddar bokhyllan…

Så har också gymnasisterna på Östra Real satt i gång med ALMA-projektet. I alla fall har tankar satts i gång, och förhoppningsvis har lånekorts letats fram ur bortglömda vrår eller nyinförskaffats av dem om inte var lyckliga innehavare… här ska läsas barn- och ungdomslitteratur!

Den allra första lektionen kan ni läsa om på vår klassblogg, där en elev alltid har i uppgift att skriva om vad lektionen innehöll. Så läs här om ALMA-starten!

Isol inspirerar

Glada i hågen beger vi oss till biblioteket, min årskurs tvåa och jag. För att möta vår bibliotekarie Ulrikas härliga bokprat.

Idag skulle vi åter igen få lyssna till en ALMA-pristagare-Isol!

Boken ”En anka är bra att ha” såg lite speciell ut fast lite intressant också tyckte eleverna. Bilderböcker är BRA anser vi i klassen. Alla lyssnade intresserat och visst var den lite kul MEN vad händer! När boken är slut (tror vi) vänder Ulrika på den och där finns en annan bok – ”En pojke är bra att ha”.

Stor förtjusning, förvirring och fnissighet infann sig. Boken blev snabbt en favorit hos många elever plus mig själv. Jag och några elever fick samma idé när boken tog slut!

En sån bok måste vi skapa! Vilken bokidé! Flera förslag kom direkt. Här ska skapas böcker inom kort.

Vi tågade tillbaka till klassrummet boklyckliga och inspirerade. Tack till Ulrika för ännu ett härligt biblioteksbesök.

Vi kommer att skriva om detta på vår klassblogg: http://hjulstagrundskola2.se/

I min förberedelseklass på högstadiet

har vi börjat jobba med ALMA-priset. Eleverna har varit i Sverige mellan en månad och 1 1/2 år. Majoriteten kommer från Somalia.

Först tog vi upp Astrid Lindgren som de flesta eleverna inte alls hade hört talas om tidigare. Vi såg en film om henne som fanns i SLI. Jag läste högt en bit ur Pippi Långstrump och vi såg en filmsnutt ur en film.

Sedan talade vi om ALMA-priset och begreppen författare, illustratör och läsfrämjare.

Vi har precis påbörjat ett större arbete med Ankomsten av Shaun Tan. En helt ordlös bildroman om att lämna sin familj och flytta till ett nytt land. Vi har lånat den i klassuppsättning från Cirkulationsbiblioteket.

Vi började med att bläddra lite, men nu har vi satt igång mer systematiskt. På lektionen idag tittade vi på och använde begreppen dedikation, bibliografisk information och andra tjusiga ord.

Precis i början finns en ruta där det står Inspektion och där det ser ut ungefär som om det vore ett papper från Migrationsverket. När jag gjorde den jämförelsen var det flera elever som genast reagerade och sa ”I hate the Migrationsverk”. De talade om att de inte har några personnummer och inte får några personnummer – så ser verkligheten ut i min klass.

Vi tittade på sammanfattningen och hittade flera intressanta begrepp till exempel ordlös, grafisk och roman.

Vi såg att boken är delad i fem delar och tittade på den första delen som visar huvudpersonens hem, föremål i hemmet och någon såg att det låg en båtbiljett bredvid kaffekoppen. Vi såg en öppnad resväska och hur familjeporträttet försiktigt slås in i papper och packas i väskan.

Ankomsten

Eleverna tyckte att bilden av staden kändes hotfull, och de såg hur familjen delades när mamman och barnen tog farväl av pappan som åkte iväg.

Under lektionen talade vi tillsammans i helklass och hjälptes åt att hitta ord för att benämna föremålen på bilderna. Vi kom även in en del på känslor, de fantastiska bilderna inbjuder ju även till att samtala om det. Eleverna i klassen är duktiga på att hjälpa varandra att hitta de svenska orden – de tolkar och använder mobilernas översättningstjänster. Vi använder även engelska ibland eftersom en del av eleverna kan litegrann.

Annika Renberg

Vill du läsa mer om vad vi gör i vår klass? Här är vår blogg.