Månad: mars 2017

Mio, min Mio

Blogginlägg av Ibrahim och Junior, åk.5

Vårt arbete med ”Mio, min Mio” började med att vår lärare Roberta läste boken och vi lyssnade när hon läste högt för oss.

När hon läste boken så gav hon oss en uppgift att göra inre bilder medan hon läste. Med inre bilder menas att vi skulle fantisera bilder i huvudet om texten. De inre bilderna vi fick var t.ex. Riddar Kato och Rosengården.

Vi gjorde sammankopplingar. När vi gjorde sammankopplingar så skulle vi koppla texten med en annan händelse. När Mio till exempel kände sig trygg med sin far så skulle vi tänka på om vi hade en koppling till det, att vi har känt oss trygga på det sättet som han kände sig. T.ex. när jag (Ibrahim) kollar på skräckfilm och är med mina föräldrar så känner jag mig trygg.

När vi läst ut boken så började vi med ett projekt. Projektet var att vi skulle göra en gemensam affisch med bilder ”från Mio, min Mio”. Både från den goda sidan (Landet i fjärran) och från den onda sidan (Landet utanför).

Vi är inte klara än med projektet. Om ni vill se den färdiga affischen måste ni komma till ALMA dagen på vår skola den 16 maj kl. 17:00.

Vi tyckte att boken är bra, den är en klassiker. Den har fina bilder. Astrid Lindgren har bra fantasi. Vi läste ”Mio, min Mio” för att den har en koppling till ALMA-priset som vi alltid firar på vår skola.

Vårt arbete med Polleke

Ett blogginlägg av Nor och Sesina i åk.5

Vi började arbeta med boken om Polleke, för att lära oss att resonera mera.

Polleke är en bokserie men finns även som film.

Boken vi läste heter ”Jag är Polleke ska du veta”. Författaren heter Guus Kuijer och kommer ifrån Holland.

Bild: CC BY 3.0 Stefan Tell

Vår lärare valde just den boken för att författaren har vunnit ALMA priset (2012).

Vi började läsa boken som läsläxa varje vecka. När vi hade läst ut boken tittade vi på filmen. Skillnaden mellan boken och filmen var att i filmen levde Pollekes farfar. Men han var död när vi läste boken.

Varje elev valde en dikt ur boken som vi arbetade med. Polleke skrev många roliga dikter. Vi fick motivera varför vi valde den dikten. Vi fick också skriva en egen dikt som har koppling med den dikten vi valde ur boken.

Här är några av våra egna dikter. De kommer att ställas ut på vår skolas ALMA fest den 16 maj.

Mamma Medusa

Nu på vårt fjärde ALMA-år har många av oss på skolan skaffat oss favoritböcker som vi gärna återkommer till. Och ibland även arbetssätt som vi återvinner och utvecklar. Det är bra, sånt som varit lyckosamt ska man återanvända.

Men det är också roligt att pröva någon ny bok eller nytt arbetssätt. I år har jag för första gången läst Mamma Medusa av Kitty Crowther för några klasser på lågstadiet. Boken handlar om en mamma som vill ha sitt barn så nära sig hela tiden, hon gömmer det i håret. De båda blir isolerade från omvärlden men när barnet växer så vill det möta andra barn.

Några av oss vuxna blev väldigt tagna av boken, den är en stark skildring av det svåra att som förälder släppa kontrollen över sina barn och lita till deras egen styrka. Men hur uppfattade barnen boken?

Som vanligt… de var så kloka! Eleverna förstod barnets längtan efter lekkamrater, och de kunde också sätta ord på att mamman både ville ha barnet för sig själv och att hon var orolig för att släppa iväg det ut i stora världen. Så fint att höra att lågstadiebarn förstår oss vuxna så väl och att de kan se våra fel och brister med förstående blickar.

Cilla, bibliotekarie

Elevens val på lågstadiet

Alla klasser på vår skola arbetar mycket med värdegrunden. Årskurs 1-3 har under året haft temat “Bra kan bli bättre” och diskuterat mycket om hur vi människor är och hur vi ska vara tillsammans med varandra.

Under några dagar med elevens val arbetar eleverna i åldersblandade grupper med detta tema. Lärarna har bestämt sig för att utgå från litteratur och efter lite funderande valt tre bilderböcker av Barbro Lindgren: Sagan om den lilla farbrorn, Sagan om Karlknut och Stora syster Lille bror. Alla de tre böckerna innehåller mycket att prata om som passar in i värdegrundstemat.

Dagen börjar med att lärarna läser och samtalar om en av böckerna med gruppen. De använder lässtrategier, diskuterar teman och låter eleverna fundera och analysera tillsammans. Sedan ägnas dagen åt att eleverna får välja mellan olika sätt att fördjupa sig i temat från boken. De målar, skriver, klipper, arbetar med lera…

Här är några bilder från den första dagen:

Gemensamt skapande i förskoleklass

Vi läste bilderboken Sov gott, lilla groda av Kitty Crowther förra veckan i min förskoleklass. Alla 22 eleverna satt i en ring när jag läste boken rakt igenom och visade bilderna allteftersom.

Sedan tittade vi på varje uppslag för sig, noggrannare, och pratade om hur grodan känner sig. Jag tycker att boken är bra för att den får in många känslor som barnen kan identifiera sig med. Jag såg på barnens ansikten att barnen kände igen sig i känslorna redan innan vi började prata om dem. Många berättade sedan att de är mörkrädda precis som grodan i boken.

Några barn berättade att mamma eller pappa läser en saga hemma på kvällen, precis som grodans pappa gör, och några sa att de själva tittar i böcker från skolbiblioteket innan de ska sova.

Nästa dag berättade några elever att de varit mörkrädda på kvällen innan. Vi pratade om vad man kan göra när man är mörkrädd. Man kan gå till mamma eller pappa som grodan, och vi samtalade om hur man kan göra om föräldrarna skilt sig och inte båda finns till hands.

Dagen efter berättade jag om vår ALMA-utställning som vi ska ha i maj och att vi ska göra något fint om den här boken till utställningen. Jag sa att jag ville testa något som vi inte prövat på den här skolan förut, att skapa konstverk gemensamt på stora spännpapper. Först prövade vi med en annan bok. Och sedan var det dags att tillsammans göra bilder till Sov gott, lilla groda.

Jag rullade ut stora spännpapper på två bord och så fick barnen börja illustrera en scen ur boken var, på en bit av pappret. Framför dem ställde jag material att inspireras av: näckrosblad, en liten docksäng med en groda, material från naturen och så själva boken fint uppställd på ett litet staffli. Barnen var glada och satte igång att rita med oljekritor och pratade med varandra medan de skapade. Efter en liten stund bytte barnen plats med varandra och fortsatte genom att rita vidare på ett annat barns teckning. Och så bytte vi flera gånger. En del barn frågade varandra vad de ritat för att kunna rita vidare på rätt sätt.

Så – eleverna samarbetar fint med varandra och tycker att det är roligt att jobba med den fina boken. Vi kommer att fortsätta ett par veckor till – fina böcker kan man jobba länge med.

 

Riitta Moitus