Nu är en del av våra elevers arbeten utställda på Tensta bibliotek. De kommer finnas där hela sommaren, så gå gärna dit och titta. De finns både i entrén och inne i ett rum till vänster.
Här är några exempel:
Hjulsta grundskola och ALMA-priset
Nu är en del av våra elevers arbeten utställda på Tensta bibliotek. De kommer finnas där hela sommaren, så gå gärna dit och titta. De finns både i entrén och inne i ett rum till vänster.
Här är några exempel:
Annelie Drewsen har skrivit ett fint reportage i tidningen Lära om vårt ALMA-arbete. Läs vad Kristina Eriksson och Heidi Gavelfält som varit med i alla år berättar!
För femte gången fick vi njuta av ett pristagarbesök – i onsdags tillbringade Bart Moeyaert förmiddagen på Hjulsta grundskola. Här får ni se vad vi gjorde:
Zaraah och Manpreet ur årskurs 7 mötte Bart när han kom med bil.
En grupp sjuor mötte Bart i biblioteket och han berättade om sin barndom och sitt skrivande, och så svarade han på elevernas frågor.
Vi fick också en geografilektion, när Bart beskriver Belgien och de olika språken står han helst på en stol. Benen är nära Frankrike så där pratar de franska. Överkroppen är nära Nederländerna så där pratar de flamländska. och hm hm hm, där bor det en liten grupp som pratar tyska…
I idrottshallen satt hela f-6 och väntade. Ett jubel utbröt när Bart kom in.
Carl ledde allsång och så sjöng treorna ett Astrid Lindgren-medley.
Kawthar berättade Tikki Tikki Tembo, och Cilla var med på ett hörn.
Bart skrattade och alla andra också…
Eleverna hade förberett några frågor till Bart. Nuriman översatte allting till engelska.
Ett par elever ur årskurs ett överlämnade blommor och fina teckningar.
Sedan var vårt program slut. Sådär hundra elever highfivade med Bart och efter det fick vi vuxna bjuda på fika. En mycket trevlig förmiddag, den lägger vi till samlingen av riktigt fina ALMA-minnen.
Ulla Sporrner fotade.
I förskoleklassen har vi högläsning varje dag så vi har läst väldigt många böcker under läsåret. Under vårterminen började vi läsa böcker från olika Almapristagare eftersom vår bibliotekarie Cilla och jag började berätta om Almapriset och allt vad det innebär att få det.
Då vi använder digital teknik och medier i undervisningen nästan dagligen ville eleverna göra korta filmer på Ipaden. Eleverna behövde träna på att berätta och på att återberätta texter så vi valde tillsammans att eleverna skulle få göra filmer där de läste och berättade om en bok av en Almapristagare. Ulla vår IT-pedagog hjälpte oss och var ett gott stöd.
Vi upplevde som pedagoger att eleverna var stolta över sina inspelningar fast de till en början var blyga. Eleverna ville efter ett tag gärna visa filmerna för klassen och andra. Det gjorde också att de blev väldigt engagerade i Almatemat under läsåret och de såg fram emot utställningen och Almafesten.
Vi kom också på längre fram under vårterminen att vi ville lära oss lite mera om de länder och kontinenter som pristagarna kom ifrån. Det dokumenterade vi genom att placera ut författarna på världskartan som vi själva skapade med målarfärg i smågrupper.
Vi använde Google maps för att se hur länderna ser ut och var de ligger. Vi kopplade sedan det till var vi bor och ritade våra finaste teckningar om Mitt Hjulsta.
Fatma Ayranci
Riktiga ALMA-priset kan delas ut till någon som ägnar sig åt muntligt berättande, men det har aldrig skett.
Däremot fick vi på Hjulsta grundskola ett tävlingsbidrag i år från elever i årskurs 4. De hade fått gå två berättarworkshops med Ida Junker och Peter Hagberg från Fabula berättarkompani (ett projekt som finansierades av Skapande skola) och lärt sig att själva stå framför en grupp och berätta en historia. Elva elever ur klassen berättade sedan sina historier vid flera tillfällen för yngre elever – de små satt helt trollbundna.
Gruppen fick förstås pris i Hjulstas ALMA för denna fina prestation och en av eleverna, Kawthar, berättade dessutom sin historia när vi hade storsamling för Bart Moeyaert som var på besök igår. Ett strålande framförande, lyssna till de förtjusta skratten från publiken! Bart skrattade så han höll på att ramla av stolen.
När vår bibliotekarie läste boken När kommer bussen? av Ryôji Arai för min klass märkte jag direkt att våra elever blev väldigt fascinerade. Vi lånade boken från skolbiblioteket och eleverna tittade vidare i den.
Jag och min kollega Dilan pratade med barnen om bussar och frågade om de brukar få stå och vänta någon gång. Ja, de brukar åka 517 till Kista och ibland får de stå och vänta berättade de.
Vi läste boken flera gånger och funderade tillsammans med eleverna på hur vi skulle arbeta med den. Sedan tittade vi på bilderna i boken en gång till, och eleverna valde bilder som de själva var intresserade av och ville måla egna versioner av.
Men ingen elev ville göra den bild som det händer mest på, den som föreställer en marknad. Så vi pratade om ifall vi skulle göra en egen bild som det händer massor på, och det blev till slut ett fint collage av foton där barnen leker på vår skolgård. Vi tog också med bilder av sådant som eleverna tycker är vackert: det gröna på skolgården, påskliljor och blommande körsbärsträd.
Vi gjorde fler bilder där vi använde både foton och elevernas eget tecknande. Det är ett kul sätt att jobba, att blanda digitala medier med eget tecknande. Eleverna ville också använda glitter så solstrålar och stjärnor blev mycket vackra. Ofta så samarbetade flera elever om en bild, det är en bra övning i att lyssna på varandra och förklara hur man tänker.
Vi tog bilder på alla barnen från sidan och så hjälptes vi åt att klippa ut dem och klistra in i en stor buss som eleverna målade tillsammans med Dilan. Jag fick vara chaufför! Eleverna tyckte det var mycket roligt, de har samtalat väldigt mycket om den bilden och de uppskattade särskilt att vi vuxna var med.
När vi hade vår stora avslutningsfest så var föräldrarna mycket imponerade. De var särskilt förtjusta i att se sina egna barn – förstås!
Heidi Gavelfält, lärare i förskoleklass
Klass 4A och Pernilla Rosendahl
Vi i klass 3-6FK älskar att läsa böcker och tycker att det är jätteviktigt. Vi vill att alla elever ska läsa böcker för att det är roligt och för att man lär sig nya saker.
Vi har under vårterminen läst olika böcker på våra modersmål. Vi har sedan valt ut en eller flera böcker som vi vill tipsa om till andra elever med samma modersmål.
Vi har skrivit en kort sammanfattning om böckerna och vilka vi rekommenderar dem till i små häften. På framsidan av häftena hittar du en bild på boken och vilket språk den är skriven på, så att du enkelt kan se om det är en bok för just dig!
Trevlig läsning önskar vi i 3-6FK!
Vi arbetade en hel vecka med ALMA-arbetet. Vi började med att tillsammans i helklass läsa boken Allrakäraste syster av Astrid Lindgren. Alla elever fick följa med i läsningen på storbild i klassrummet. Vi stannade i berättelsen och diskuterade bilder, svåra ord och uttryck. Vi diskuterade tillsammans om vilka som var med i boken, om handlingen och de miljöer som historien utspelar sig i.
Klassens första uppdrag blev att i grupper arbeta med miljöerna i boken. Varje grupp fick en miljö (gyllene salen, den mörka skogen osv) som de fick svara på frågor om med hjälp av boken. När de hade svarat på frågorna fick de skriva en text med hjälp av svaren, skriva rent och måla bild till.
Klassens andra uppdrag blev att på samma sätt som med miljöbeskrivningarna arbeta med karaktärerna i boken och göra personporträtt. De arbetade i nya grupper men med samma upplägg.
Bokens handling utspelar sig bakom Barbros rosenbuske där hon kryper ner i ett hål och hamnar i en annan värld där hon träffar sin syster. Som tredje och avslutande uppgift fick eleverna i uppgift att fundera över vad som skulle finnas bakom deras egen rosenbuske, i deras egna fantasivärldar. Denna uppgift gjorde de enskilt och skrev en text och målade bild till. Vi avslutade arbetet med att eleverna fick läsa upp sin text för resten av klassen.
Amanda Kempe
I vårt arbete med Bröderna Lejonhjärta har vi integrerat ämnena svenska och bild. Vi har tränat på läsning och lässtrategier, att samtala och lyssna samtidigt som vi har använt innehållet till att skapa bilder. Eleverna fick arbeta med akvarell för att skapa porträtt av Skorpan och Jonathan, de använde sig av akrylfärg och öronpinnar för att skapa vackra körsbärsträd från Körsbärsdalen och använde kolkritor för att skapa dramatiska bergsbilder med Katla lurandes bakom bergen.
Planeringen som eleverna fick:
Det här kommer vi att göra på lektionerna:
Bröderna Lejonhjärta:
– Träna på flyt i läsningen
– Träna på olika läsförståelsestrategier
– Träna på att skriva sammanfattningar
– Ha boksamtal där vi pratar om det vi läser
– Högläsning / ljudbok / titta på filmen
Det här kommer vi att bedöma:
– Ditt flyt när du läser. Om du gör paus vid skiljetecken (punkt, kommatecken, frågetecken, utropstecken), läser om ord när du inte förstår, läser med inlevelse när det är en dialog och någon av karaktärerna pratar.
– Hur du förstår det du läser. Kan du koncentrera dig på det vi läser när du läser själv eller när du lyssnar på andra som läser. Får du inre bilder? Dyker det upp frågor du vill ha svar på? Ställer du frågor när det är något du undrar över? Kan du göra kopplingar till texten?
– Din delaktighet i boksamtalen och på lektionerna när vi samtalar om boken, både i arbetet med Bröderna Lejonhjärta.
– Bildtexten till din ”kolbild”
Allt som ligger i din Bröderna Lejonhjärta-mapp:
– Inre bilder
– Bilder från boken som du har färglagt
– Person, plats, problem och lösning – arbetsblad
– Sammanfattning av boken Bröderna Lejonhjärta
– Din karaktärskarta
– Sammanfattningar av innehållet
Maria Engmark och Carolina Öystilä