Tanken är att eleverna i årets åk 3-elever ska bli skolans ALMA-ambassadörer kommande läsår. Det fick bli deras ALMA-arbete under denna vårtermin.
Alla elever i klassen har gjort varsin faktabok om alla ALMA-pristagare sen starten av prisutdelningen 2003.
Klassen fick en introduktion av skolans elevcoach/förskollärare Riitta Moitus om Astrid Lindgren och hennes författarskap. Eleverna sökte vidare kunskap för att skriva egna texter. Det fick bli inledningen på elevernas egna faktaböcker.
Eleverna har sökt och skrivit fakta om alla pristagare och lagt till ALMA-juryns motivering varför jujst de har fått det näst största litteraturpriset i världen.
Faktaboken kan fyllas på med nya pristagare för att vara ständigt aktuell. Tanken är att eleverna ska kunna ge skolans övriga elever information om pristagare för att entusiasmera kommande arbete inför skolans arbete med Världens ALMA.
Vi pratar om ALMA-utställningen och jag presenterar idéen om att eleverna ska utgå från den teknik Baek Heena använder sig utav i sin bok Molnbullar.
Vi pratar lite om bilderböcker och att Molnbullar är en bilderbok och jag visar på storbild den sida i Baek Heenas bok, där kattungarna står i regnkläder vid köksdörren och kattmamman möter dem.
Vi diskuterar kort vad berättelsen handlar om: En familj. Familjen i boken är en kattfamilj som beter sig precis som en människofamilj, de är påklädda, lagar mat vid spisen och går till jobbet. Vi gör en bildanalys och diskuterar hur Baek Heena arbetat med denna bild. Vi diskuterar ingående vad vi ser på bilden och hur Baek Heena gått tillväga för att bygga upp den.
Tekniken hon använt är kollage. Ett kollage är en bild som är sammansatt av flera olika beståndsdelar och vi ser att Baek Heena använt sig av flera olika tekniker i sina kollage. Vi diskuterar bakgrund och förgrund och hur Baek Heena kan tänkas ha gått tillväga för att skapa djup i bilden. Vi diskuterar vidare hur Baek Henna fått in ljus i bilden. Har hon fotograferat i omgångar? Har hon byggt en köksmiljö, fotograferat och sedan klippt och klistrat? Det finns frågor som vi inte kan hitta svar på.
Vi diskuterar vidare att Baek Heena använt olika material (foto, teckningar, målningar, tyg, plast bomull, mönster av olika slag med mera) och att hon sedan fotograferat och klippt och fotograferat igen och klippt och klistrat för allt på bilderna är endimensionellt och platt. Vi diskuterar allt detta ingående och eleverna är engagerade och observanta.
Meherun, Adriana och Iklhaas
Jag lägger fram boken så att alla kan bläddra och hämta inspiration från den.
Den första instruktionen är att eleverna ska låta sig inspireras av Baek Heenas bildvärld, metod och teknik, men att de inte ska tänka på bilderböcker för mindre barn utan att temat för deras egna bilder/kollage ska vara något som intresserar dem själva just nu, något som de tror att andra i deras ålder kan vara intresserade av.
Nadia M.
Dagens uppgift är att skissa och planera den bild de tänker sig att framställa. Eleverna ska också bestämma vilket format de vill arbeta med i sin bild. Om man hinner kan man också börja måla, rita, teckna några bakgrunder/kulisser som man skulle kunna har som bas i sin bild. Man kan också fotografera en bakgrund – eller en skoldörr eller något på skolgården/närmiljön som är lätt igenkännbart. Man kan arbeta ensam eller tillsammans med en klasskamrat.
Läxa till nästa gång är att ta med lite restbitar av tyg, veckotidningar, foliepapper, snören eller annat material som man skulle vilja använda i sitt bildskapande.
Paz och Cleo
Lektion 2
Jag lånar en svensklektion och eleverna får i uppgift att gå ut och fotografera skolan/skolgården/närmiljön. Jag ber dem ta tre foto var med sina iPads och maila bilderna till mig. Jag skriver ut bilderna i olika storlekar.
Adrian
Lektion 3
Dagens uppgift för eleverna är att tänka på bakgrund – förgrund – balans i bilderna som de arbetar med. Nu finns det utöver skolans bildmaterial (papper i olika storlekar, vattenfärg, tuschpennor etc.), utskrivna foton av skolan/närmiljön, tyg, olika typer av tidningar, reklamblad, olika sorters bomull, silkespapper, staniolpapper, tapeter, stenar, grenar och annat som vi tagit med oss.
Eleverna arbetar, målar, tecknar, klipper klistrar, lånar vid behov bilder av sina kamrater och jag stöttar.
Lektion 4
Eleverna arbetar självständigt med sina bilder och jag stöttar.
De böcker vi möter när vi jobbar med ALMA-priset är inte vilka böcker som helst. Pristagarna har fått priset för att deras verk är av allra högsta konstnärliga värde och för att de präglas av den djupt humanistiska anda som Astrid Lindgren förknippas med.
Det här är en viktig anledning till att vi nu är inne på vår fjärde vårtermin med ALMA som gemensamt tema i f-9 på vår skola. Böckerna är så bra att vi hela tiden blir positivt överraskade av vad som händer när vi läser och samtalar om dem.
Alla lärare och fritidspersonal som vill och som tycker att det passar i undervisningen deltar i vårt ALMA-projekt. Litteraturen som finns att fördjupa sig i, pristagarnas verk och Astrid Lindgrens egna, är verkligen värda den tid vi ägnar åt dem. Och jag tror att det har att göra både med det konstnärliga värdet och med Astrid Lindgrens anda.
Det konstnärliga värdet märks förstås på ett fint språk och på uttrycksfulla bilder. Men också i att litteraturen lämpar sig väl för att läsa många gånger och diskutera tillsammans. Det är mycket som är konstigt i många böcker! Och när vi tänker och samtalar om olika möjliga tolkningar så blir vi klokare tillsammans. Den processen är lustfylld, det är härligt att få känna hur viktiga våra tankar är och hur smarta vi faktiskt är när vi anstränger oss.
Att pristagarna drivs av humanism och visar ett stort engagemang för barns villkor och rätt till kultur påverkar också vårt arbete. Det kommer ständigt in viktiga frågor när vi samtalar om litteraturen. Och när vi lärde känna PRAESA och deras arbete i Sydafrika väcktes många kloka tankar om litteraturens och läsningens betydelse och om barns villkor i olika delar av världen.
Nu är vi alltså igång för fjärde året. Vi har börjat gotta oss i bra böcker och planera vad vi ska fördjupa oss i och hur. Lågstadiet kommer att använda några av alla fina bilderböcker i ett värdegrundsprojekt; god litteratur i Astrid Lindgrens anda kommer säkert bli ett av de bästa sätten att ägna sig åt vår värdegrund!
Som vi har väntat på att få träffa årets ALMA pristagare Barbro Lindgren. Det har varit förväntningar ändå sen vi fick besked att just vår klass 2B skulle få delta i Kulturhusets arrangemang med Barbro Lindgren.
Det var pirrigt tyckte många elever i klassen. Men väl på plats i Studion på Kulturhuset kändes det bara fantastiskt.
Bandet Bröderna Lindgren tillsammans med Nina Ramsby fick igång alla att sjunga med.
Katti Hoflin interjuvade och ställde frågor som elever hade skickat in i förväg. Barbro tog god tid på sig att svara på alla frågor. Hennes berättande gjorde oss varma inombords
När elever själva fick ställa frågor tyckte Barbro att den tiden var alldeles för kort. Hon skulle kunnat svara på barnfrågor hur länge som helst kändes det.
Vi fick några goda råd av Barbro Lindgren i vårt fortsatta skrivande:
inte för många personer i handlingen
ta bort Karl-Herman
inte skämt som bara vuxna förstår
skriv vad man upplever
lyssna till vad folk säger
titta dig omkring
skriv dagbok
När allt var över fick vi ett mycket fint bokpaket.
Mina elever frågade genast när vi kom tillbaka till skolan:
– Ulla visst ska du läsa alla böckerna för oss?
SJÄLVKLART! I höst blir det mycket språkutveckling i Barbro Lindgrens anda.
Webbstjärnan berättar att man i till exempel bloggar som den här får använda bilder från ett stort arkiv som heter Getty Images. Bilderna bäddas in och så här kan det se ut om man väljer en bild på Katherine Paterson:
När man sökt fram bilder i databasen ska man klicka på någon man vill använda. Om den lilla symbolen med pilar här ovanför till höger dyker upp under eller bredvid bilden så är den okej att använda. Och man behöver inte ens bekymra sig om källhänvisning, den kommer med av sig själv.
