Isols pekbok i gymnasieundervisningen

Det låter kanske väldigt besynnerligt att läsa en pekbok på gymnasiet – riktigt SÅ illa är det väl ändå inte med läsningen i Sverige ändå? Det är dock inte så konstigt som det låter; Isols pekbok är en underfundig gestaltning av vad berättarperspektivet betyder, och som därför lämpar sig väl för att tydliggöra för elever värdet (och nödvändigheten) av att undersöka just detta.

I höstas skrev jag en krönika för LÄRA där jag lyfte möjligheterna att använda Isols ”En anka är bra att ha” i undervisningen, för att diskutera och förstå just berättarperspektivets betydelse. I dagens DN (11 jan 2014)recenserar Lotta Olsson boken, och hon lyfter fram många kvaliteter i den som återigen får mig att glädjas över hur bra den kan illustrera olika aspekter av det tänkande läsandet. Bland annat skriver Olsson om förförståelsens betydelse: ”Intressant nog betyder den kortfattade texten och berättarperspektivet mycket för tolkningen av bilderna. När pojken talar om att rida på sin anka ser jag bara hans förnöjda flin (och ser inte ankan lite tyngd ut?), men när ankan talar o att få ryggmassage ser jag en mycket nöjd anka. Till slut måste jag jämföra: Jo, det är samma bild, men förförståelsen styr intrycket.”

Tyvärr finns inte Lotta Olssons recension tillgänglig på webben, så ut och hugg en papperstidning och riv ut artikeln, för det är den värd. Jag har påmints om att man också kan använda denna genialiska pekbok för att diskutera förförståelsens betydelse för vår tolkning av text och bild. Så bra!

Och boken står ju redan i bokhyllan på skrivbordet.

/Katarina, Östra Real

Pippi, Emil, Ronja, Madicken, Tjorven, Karlsson och Mio

– det är väl figurer som alla barn känner till? För att inte tala om deras upphovskvinna, självaste Astrid Lindgren?!

Man ska inte ta sådant för självklart. I Hjulsta grundskola f-9 upptäckte pedagogerna att eleverna minsann inte alls var särskilt bekanta med vare sig Lindgren eller hennes böcker. Några kände kanske till Pippi…

Det var ju bara tvunget att rådas bot på!

Vad göra – om inte ägna två hela temadagar åt Sveriges mest älskade barnboksförfattare! Precis före jullovet 2013 satte vi igång:

Alla i f-6 gick med liv och lust in för att aktualisera Astrid Lindgren för eleverna. Det målades, spelades teater, bakades, gjordes tittskåp, höglästes, sågs på film och musicerades. Inte minst uppmärksammades mångfalden i utgivningen. Böckerna har översatts till 95 olika språk. Tensta bibliotek och Cirkulationsbiblioteket försåg skolbiblioteket med många översättningar. De och bibliotekets egna exemplar var ständigt utlånade.

Nu vet alla elever vem Astrid Lindgren är!

Det vill vi hålla fast vid. Nästan alla klasser fortsätter att läsa hennes böcker. Att delta i ALMA projektet blir en naturlig – och rolig – fortsättning på höstens temadagar, vare sig man väljer att jobba lite grann eller mycket, vara med från början eller ansluta senare.

– Jag visste inte att Astrid var känd, så andra får hennes pris, sa en flicka i fyran. Snart vet hon dessutom namnen på pristagarna och deras verk och ännu mer om ALMA.

Ulrika, Hjulsta grundskola