Emil och Pippi – favoriterna i förberedelseklassen

Under läsåret har vi i förberedelseklassen uppmärksammat Astrid Lindgren genom att samtala om henne som person och hennes berömda verk.

Vi har titttat på både serien ”Pippi Långstrump” och ”Emil i Lönneberga”. Eleverna har älskat att följa Pippi och Emil under seriernas gång och vi valde därför att ägna ALMA-arbetet åt dessa karaktärer.

Eleverna fick välja vilken av dessa två karaktärer de ville utforska mer och därefter skrivit en faktatext om den valda karaktären.

 

Några av eleverna har också valt att porträtttera karaktären.

 

Maria Kalantzidou lärare i förberedelseklass

Förkoleklassen tar med Alfons i ALMA-arbetet

PÅ Hjulsta grundskola har vi varje år i ca 7 år uppmärksammat ALMA-priset och jobbat på olika sätt med pristagarna. Klasserna har också jobbat läsfrämjande på något sätt t.ex. genom att öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för eleverna i alla åldrar och ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur.

Vi har alltid avslutat arbetet med en stor och festlig utställning för skolan och föräldrarna. Vi får då även besök av årets ALMA pristagare.

I år 2021 valde vi i förskoleklass att arbeta med barnbokskaraktären Alfons Åberg. Vi valde Alfons Åberg för att många sexåringar känner igen sig och älskar honom och för att böckerna fanns på många olika språk.

Vi startar temat med att läsa många böcker om Alfons Åberg.

 Högläsningen kommer att fortsätta under hela arbetets gång.

Att se mönster

  • Alla framsidor/bokomslag har olika starka färger.
  • Alfons finns med på varje framsida/bokomslag.
  • Författarens namn syns tydligt.

Hur tror vi nästa bok kommer att se ut?

  • Här är Alfons Åberg, fem år.
  • Här är Alfons Åberg, sex år.
  • Här är Alfons Åberg, …

Hur tror vi nu att nästa Alfons Åberg bok kommer att börja?

Bokväskan
Vi öppnar en gammal resväska som vi kallar för bokväskan och Alfons flyttar in till oss. Barnen välkomnas in i en rolig bok- och frågestund och temat introduceras. Frågorna mejlar vi till Bok-Makaren AB som förvaltar alla rättigheter till Alfons.

Väskan innehåller: Alfonsdockor/ karaktärerna och alla böcker. Spännande att se och känna på allt när vi introducerar och jobbar med temat.

Syfte: Syftet med väskan har varit att erbjuda de barn som behöver så, fler ingångar till barnboken och att väcka nyfikenhet och läslust.

 Tänk er att ni får leka med Alfons. Vad gör ni tillsammans?

Vad kan vi göra med Alfons i Hjulsta?

  • Leka med kompisar hemma hos någon
  • Köpa glass
  • Leka i parken tex Erikslund, nya parken och Gula parken
  • Läsa
  • Åka tunnelbana
  • Ta bussen
  • Leka ute på gården

KAHOOT om Alfons Åberg

Vi lärare gjorde egna Kahoot på sånt vi läst och lärt oss om. Vi valde Kahoot för att eleverna var vana vid arbetsättet och vi lärare kunde se utvecklingen hos barnen på ett roligt sätt.  

Bildpromenad
Vad ser vi?
Vad tror vi?

Bildpromenaden kan användas i alla illustrationer, i samtliga böcker, i alla ämnen och i alla årskurser. Undervisningen är generell och syftar till en medveten språkutveckling där muntligheten omsluter skrivande och läsande. Bildpromenaden utvecklar kritiskt tänkande, utvecklar ordförrråd och tydliggör undervisningens fokus.” Ann-Marie Körling

Vi valde att ha bildpromenad utomhus och eleverna fick i grupp gå runt och genomföra bilderna. De fick berätta för varandra vad de såg, tex. jag ser en kratta, jag ser en trappa osv. Syftet var att aktivera språket.

 Skapande arbete

Eleverna fick skapa Alfons med lera. De fick färlägga den med målafärg. Vi gjorde också en stor Alfons med gipsbindor och tyg.

 Tematiskt arbete – olika ämnen intregreras  till en helhet. Undervisningen är oberoende av traditionella läromedel.

Vi varierar arbetssättet för att skapa motivation och för att  utgå från barnens intresse.

Språkforskning visar att det är betydelsefullt att elever dagligen får många tillfällen till spännande och utvecklande samtal. Att ta tillvara alla tillfällen under dagen för att leka med språket har visat sig framgångsrikt” Skolverket

Så fungerar en Bee-Bot:

  • Programmering handlar om att ge instruktioner. Genom att koda roboten, kommer den att transportera sig till önskat mål.
  • Bee-Bot/Blue-Bot klarar av 40 stycken kommandon.

Det här har vi använt: Bee-Bot, en rutnätsmatta med logotyper på det eleverna känner igen och en bild på Alfons.

Vi använder klassens alla språk

  • Med hjälp av digitala verktyg blir det lättare att ta tillvara flerspråkiga barns alla språk i skolan. På Polyglutt läser vi upp Alfons Åberg böckerna på flera olika språk.

Vi ser på korta filmer från 1978 baserad på böckerna.  Totalt 16 avsnitt på ca 10 min.

Eleverna får tänka

Vad är det första som kommer upp när du tänker på Alfons ?

Våra reflektioner

  • Arbetssättet är språkutvecklande.
  • Alla lyckas.
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete.
  • Igenkänning skapade engagemang.
  • Språkinlärningen gynnas.
  • Eleverna får identifera sig med olika karaktärer och uppleva känslor ur böckerna.
  • De blir mer intresserade av att lära sig läsa.
  • De får möta ord som förekommer oftare i böcker än i samtal, ordförrådet blir berikat.
  • De lär sig hur berättelser ofta är uppbyggda och blir beredda för att läsa själva i framtiden.
  • De upptäcker en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Det banar väg för deras intresse för läsande och litteratur.

Fatma Ayranci och Malak Charestan, lärare i förskoleklass

 

Sov gott lilla groda

Kitty Crowthers (ALMA pristagare 2010) bok ”Sov gott lilla groda” är en mycket populär bok framför allt bland de yngre eleverna i skolan. Hennes bildspråk fångar elevernas känslor och skapar glädje och funderingar.

Skolans bibliotek har många av hennes böcker och som tidigare ALMA pristagare har hon en egen hylla i vårt skolbibliotek.

Elevcoachen/förskolläraren Riitta Moitus startade med högläsning av boken för klass FB. Klassen delades sen i två grupper vid arbetet.

Vid andra tillfället stannade Riitta upp i högläsningen och det blev bra diskussioner om innehållet i boken. Gruppen tittade närmare på bilderna för att reflektera. Många barn känner igen sig i grodan Jonas rädsla för mörker.

Varje elev fick välja en illustration ur boken för att måla av med oljekritor. Därefter målades ett lager med akvarellfärg.

Texten i boken som hörde till bilden skrev varje elev av på sin dator. Alla bilder tillsammans bildade sen en sammanfattning av hela berättelsen.

Nyfiken på Jean-Claude Mourlevat!

Vem är han ALMA-pristagare Jean-Claude Mourlevat? Nyfikenheten hos eleverna i årskurs ett är stor. Vi måste ta reda på vem denna författare är!

Till att börja med målar eleverna porträtt för att upptäcka hur Jean-Claude Mourlevat ser ut.  Det blir fortsättning på flaggmålningen och nu är det den franska flaggan som gäller.

Klassen söker efter fakta och skriver ner.  Det blir en första presentation i klassen av årets ALMA-pristagare Jean-Claude Mourlevat.

Baek Heena som inspiratör

Lektion 1

Vi pratar om ALMA-utställningen och jag presenterar idéen om att eleverna ska utgå från den teknik Baek Heena använder sig utav i sin bok Molnbullar.

Vi pratar lite om bilderböcker och att Molnbullar är en bilderbok och jag visar på storbild den sida i Baek Heenas bok, där kattungarna står i regnkläder vid köksdörren och kattmamman möter dem.

Vi diskuterar kort vad berättelsen handlar om: En familj. Familjen i boken är en kattfamilj som beter sig precis som en människofamilj, de är påklädda, lagar mat vid spisen och går till jobbet. Vi gör en bildanalys och diskuterar hur Baek Heena arbetat med denna bild. Vi diskuterar ingående vad vi ser på bilden och hur Baek Heena gått tillväga för att bygga upp den.

Tekniken hon använt är kollage. Ett kollage är en bild som är sammansatt av flera olika beståndsdelar och vi ser att Baek Heena använt sig av flera olika tekniker i sina kollage. Vi diskuterar bakgrund och förgrund och hur Baek Heena kan tänkas ha gått tillväga för att skapa djup i bilden.  Vi diskuterar vidare hur Baek Henna fått in ljus i bilden. Har hon fotograferat i omgångar? Har hon byggt en köksmiljö, fotograferat och sedan klippt och klistrat? Det finns frågor som vi inte kan hitta svar på.

Vi diskuterar vidare att Baek Heena använt olika material (foto, teckningar, målningar, tyg, plast bomull, mönster av olika slag med mera) och att hon sedan fotograferat och klippt och fotograferat igen och klippt och klistrat för allt på bilderna är endimensionellt och platt. Vi diskuterar allt detta ingående och eleverna är engagerade och observanta.

Meherun, Adriana och Iklhaas

Jag lägger fram boken så att alla kan bläddra och hämta inspiration från den.

Den första instruktionen är att eleverna ska låta sig inspireras av Baek Heenas bildvärld, metod och teknik, men att de inte ska tänka på bilderböcker för mindre barn utan att temat för deras egna bilder/kollage ska vara något som intresserar dem själva just nu, något som de tror att andra i deras ålder kan vara intresserade av.

Nadia M.

Dagens uppgift är att skissa och planera den bild de tänker sig att framställa. Eleverna ska också bestämma vilket format de vill arbeta med i sin bild.  Om man hinner kan man också börja måla, rita, teckna några bakgrunder/kulisser som man skulle kunna har som bas i sin bild. Man kan också fotografera en bakgrund – eller en skoldörr eller något på skolgården/närmiljön som är lätt igenkännbart. Man kan arbeta ensam eller tillsammans med en klasskamrat.

Läxa till nästa gång är att ta med lite restbitar av tyg, veckotidningar, foliepapper, snören eller annat material som man skulle vilja använda i sitt bildskapande.

Paz och Cleo

Lektion 2

Jag lånar en svensklektion och eleverna får i uppgift att gå ut och fotografera skolan/skolgården/närmiljön. Jag ber dem ta tre foto var med sina iPads och maila bilderna till mig. Jag skriver ut bilderna i olika storlekar.

Adrian

Lektion 3

Dagens uppgift för eleverna är att tänka på bakgrund – förgrund – balans i bilderna som de arbetar med. Nu finns det utöver skolans bildmaterial (papper i olika storlekar, vattenfärg, tuschpennor etc.), utskrivna foton av skolan/närmiljön, tyg, olika typer av tidningar, reklamblad, olika sorters bomull, silkespapper, staniolpapper, tapeter, stenar, grenar och annat som vi tagit med oss.

Eleverna arbetar, målar, tecknar, klipper klistrar, lånar vid behov bilder av sina kamrater och jag stöttar.

Lektion 4

Eleverna arbetar självständigt med sina bilder och jag stöttar.

Lektion 5

Eleverna avslutar arbetet med sina bilder.

Muse

ALMA-utställning

Eva Lukian Bild, SV- och SO-lärare åk 5

 

 

 

 

 

 

 

Kan man baka bullar av ett moln!

Kan man baka bullar av ett moln? Undrade vi… Molnbullar är en annorlunda bok som ger oss en underbar varm känsla.

Beak Heena blir tilldelad årets ALMA-pris (Astrid Lindgren Memorial Award) och fångar vårt intresse genast. Boken Molnbullar handlar om två små katter som en dag vaknar upp väldigt tidigt på morgonen för att se på regnet. De tar med sig moln hem till mamma som bakar bullar av det. Så fort de ätit en bit av bullen börjar de sväva iväg.

Vi har läst boken Molnbullar ett flertals gånger tillsammans med våra elever, de har älskat den och framförallt uppskattat de härliga bilderna.

Idén till vårt arbete väcktes upp efter att vi läst boken några gånger (högläsning, egen läsning & tittat på bilderna i storskärm). Eleverna ville själva äta en bit av molnbullen och sväva iväg för att utföra något betydelserikt. Vi kom därefter på att vi skulle kunna fotografera vår svävande kropp och rita kattansikten till, som vi sedan limmat fast på vårt huvud. Därefter fick eleverna själva välja olika miljöer och berättelser till sina bilder. Eleverna skrev sina korta texter och utgick från ett eget syfte om just vad deras molnbulle skall utföra/göra. Texterna/berättelserna skrevs för hand i ett moln.

Eleverna skrev texter b.la. om trygghet och att må bra, få mamma att bli gladare, besegra allt det onda, vill att pappa ska få sitt drömjobb & vill kunna leka hela dagarna långa med mera.

Vi ville även använda oss av digitala verktyg och medier för kommunikation. Därför bestämde vi oss för att göra en egen kort saga/berättelse på Ipad och använt oss av applikationen ”Book creators” och utgick från boken molnbullar. Fyra elever fick rita olika bilder till sagan, och formulerat en egen kort berättelse, och därefter spelade vi in ljudet på Ipaden.

Dilan fritidslärare åk 1

 

 

 

 

När kommer bussen?

När vår bibliotekarie läste boken När kommer bussen? av Ryôji Arai för min klass märkte jag direkt att våra elever blev väldigt fascinerade. Vi lånade boken från skolbiblioteket och eleverna tittade vidare i den.

Jag och min kollega Dilan pratade med barnen om bussar och frågade om de brukar få stå och vänta någon gång. Ja, de brukar åka 517 till Kista och ibland får de stå och vänta berättade de.

Vi läste boken flera gånger och funderade tillsammans med eleverna på hur vi skulle arbeta med den. Sedan tittade vi på bilderna i boken en gång till, och eleverna valde bilder som de själva var intresserade av och ville måla egna versioner av.

Men ingen elev ville göra den bild som det händer mest på, den som föreställer en marknad. Så vi pratade om ifall vi skulle göra en egen bild som det händer massor på, och det blev till slut ett fint collage av foton där barnen leker på vår skolgård. Vi tog också med bilder av sådant som eleverna tycker är vackert: det gröna på skolgården, påskliljor och blommande körsbärsträd.

Vi gjorde fler bilder där vi använde både foton och elevernas eget tecknande. Det är ett kul sätt att jobba, att blanda digitala medier med eget tecknande. Eleverna ville också använda glitter så solstrålar och stjärnor blev mycket vackra. Ofta så samarbetade flera elever om en bild, det är en bra övning i att lyssna på varandra och förklara hur man tänker.

Vi tog bilder på alla barnen från sidan och så hjälptes vi åt att klippa ut dem och klistra in i en stor buss som eleverna målade tillsammans med Dilan. Jag fick vara chaufför! Eleverna tyckte det var mycket roligt, de har samtalat väldigt mycket om den bilden och de uppskattade särskilt att vi vuxna var med.

När vi hade vår stora avslutningsfest så var föräldrarna mycket imponerade. De var särskilt förtjusta i att se sina egna barn – förstås!

Heidi Gavelfält, lärare i förskoleklass

2A läser Allrakäraste syster

Vi arbetade en hel vecka med ALMA-arbetet. Vi började med att tillsammans i helklass läsa boken Allrakäraste syster av Astrid Lindgren. Alla elever fick följa med i läsningen på storbild i klassrummet. Vi stannade i berättelsen och diskuterade bilder, svåra ord och uttryck. Vi diskuterade tillsammans om vilka som var med i boken, om handlingen och de miljöer som historien utspelar sig i.

Klassens första uppdrag blev att i grupper arbeta med miljöerna i boken. Varje grupp fick en miljö (gyllene salen, den mörka skogen osv) som de fick svara på frågor om med hjälp av boken. När de hade svarat på frågorna fick de skriva en text med hjälp av svaren, skriva rent och måla bild till.

Klassens andra uppdrag blev att på samma sätt som med miljöbeskrivningarna arbeta med karaktärerna i boken och göra personporträtt. De arbetade i nya grupper men med samma upplägg.

Bokens handling utspelar sig bakom Barbros rosenbuske där hon kryper ner i ett hål och hamnar i en annan värld där hon träffar sin syster. Som tredje och avslutande uppgift fick eleverna i uppgift att fundera över vad som skulle finnas bakom deras egen rosenbuske, i deras egna fantasivärldar. Denna uppgift gjorde de enskilt och skrev en text och målade bild till. Vi avslutade arbetet med att eleverna fick läsa upp sin text för resten av klassen.

Amanda Kempe

Bröderna Lejonhjärta i klass 5A

I vårt arbete med Bröderna Lejonhjärta har vi integrerat ämnena svenska och bild. Vi har tränat på läsning och lässtrategier, att samtala och lyssna samtidigt som vi har använt innehållet till att skapa bilder. Eleverna fick arbeta med akvarell för att skapa porträtt av Skorpan och Jonathan, de använde sig av akrylfärg och öronpinnar för att skapa vackra körsbärsträd från Körsbärsdalen och använde kolkritor för att skapa dramatiska bergsbilder med Katla lurandes bakom bergen.

 

Planeringen som eleverna fick:

Det här kommer vi att göra på lektionerna:

Bröderna Lejonhjärta:

– Träna på flyt i läsningen

– Träna på olika läsförståelsestrategier

– Träna på att skriva sammanfattningar

– Ha boksamtal där vi pratar om det vi läser

– Högläsning / ljudbok / titta på filmen

Det här kommer vi att bedöma:

– Ditt flyt när du läser. Om du gör paus vid skiljetecken (punkt, kommatecken, frågetecken, utropstecken), läser om ord när du inte förstår, läser med inlevelse när det är en dialog och någon av karaktärerna pratar.

 Hur du förstår det du läser. Kan du koncentrera dig på det vi läser när du läser själv eller när du lyssnar på andra som läser. Får du inre bilder? Dyker det upp frågor du vill ha svar på? Ställer du frågor när det är något du undrar över? Kan du göra kopplingar till texten?

– Din delaktighet i boksamtalen och på lektionerna när vi samtalar om boken, både i arbetet med Bröderna Lejonhjärta.

– Bildtexten till din ”kolbild”

Allt som ligger i din Bröderna Lejonhjärta-mapp:

– Inre bilder

– Bilder från boken som du har färglagt

– Person, plats, problem och lösning – arbetsblad

– Sammanfattning av boken Bröderna Lejonhjärta

– Din karaktärskarta

– Sammanfattningar av innehållet

Maria Engmark och Carolina Öystilä

Fyrornas ALMA-arbete

Årskurs 4 har under vårterminen -18 tittat på TV-serien Vi på Saltkråkan. Eleverna reflekterade över hur det var förr och jämförde med hur det är nu. Miljöfrågor och kulturfrågor fördjupades under halvklasslektioner. Eleverna tyckte det var roligt och intressant och vill se flera filmade äventyr av Astrid Lindgren.

Astrid Lindgrens litteratur som åk 4 har tagit del av, dels genom egen läsning samt högläsning i hela klassen är:

  • Kajsa Kavat
  • Pelle flyttar till Komfusenbo
  • Albin och Stig
  • Allrakäraste syster

ALMA-pristagare som eleverna läste under påsklovet samt analyserade illustrationerna av var:

  • Shaun Tan
  • Wolf Erlbruch

Under engelska lektionerna har eleverna fått Jacqueline Woodsons böcker presenterade och upplästa.

Sammanfattningsvis har vi arbetat ämnesintegrerat med hela ALMA-projektet.

Svenska, bild, engelska, SO och NO.