Gr4-6 – Sida 3 – Världens ALMA

Avslutning på årets ALMA-arbete

hade vi med en fest tisdagen den 16/5.

Vi samlades på skolgården där det blev sång av årskurs tre och prisutdelning i vår egen tävling Hjulstas ALMA. Biträdande rektor Gabriella delade ut många priser till våra duktiga elever. Här är några av dem:

Årets tävlingsjury bestod av författaren Bengt-Erik Engholm och gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter. De hade noga läst och beundrat alla tävlingsbidrag. Vinnarna fick fina motiveringar till sina vinster:

Vinsterna var böcker, presentkort på kalas och:

Sedan öppnades vår stora utställning där elever, föräldrar och andra gäster kunde titta på MÅNGA arbeten som våra elever gjort under våren.

I ett rum visade årskurs fem upp sina arbeten utifrån läsningen av Guus Kuijers böcker om Polleke och av Mio min Mio av Astrid Lindgren.

Sexorna visade hur framtidens ALMA-pristagares böcker kommer att se ut:

De båda förskoleklasserna visade arbeten runt varsin bilderbok.

FB hade läst Petit, monstret av Isol:

och FA hade arbetat med Kitty Crowthers Sov gott, lilla groda:

Årskurs 7 visade upp arbeten från bildämnet, de hade skapat egna bilder inspirerade av årets ALMA-pristagare Wolf Erlbruch och hans bok Anden, Döden och Tulpanen:

Ett helt rum var fullt med texter och bilder skapade av lågstadieelever. De arbetade under tre elevens-val-dagar med värdegrunden utifrån tre böcker av Barbro Lindgren.

Våra nyanlända elever i FK3-6 har under vårterminen ägnat sig åt Emil i Lönneberga. Så här berättar de:

Och här är själva Katthult:

Ett helt rum var fullt med alla tävlingsbidrag till vår tävling Hjulstas ALMA. Här är bara några exempel.

Där fanns texter på olika språk:

Ett fint läsfrämjande projekt från 4A:

Ettorna hade skrivit många fina texter:

Även årskurs 8 hade gjort en läsfrämjande insats med en stor utställning med boktips på engelska:

Och ett gäng med tvåor jobbade stenhårt sista veckan, på lektioner och på raster, för att få färdigt sina bidrag:

Några tog sig också tid att titta på vårt lilla minibibliotek med ALMA-litteratur:

Men sedan var vi alla nöjda och trötta.

Dagen efter var det bara att börja och ladda inför att ta emot Wolf Erlbruch när han skulle besöka vår skola. Men det ska få bli ett eget inlägg.

Cilla, bibliotekarie

Vårt arbete med Polleke

Ett blogginlägg av Nor och Sesina i åk.5

Vi började arbeta med boken om Polleke, för att lära oss att resonera mera.

Polleke är en bokserie men finns även som film.

Boken vi läste heter ”Jag är Polleke ska du veta”. Författaren heter Guus Kuijer och kommer ifrån Holland.

Bild: CC BY 3.0 Stefan Tell

Vår lärare valde just den boken för att författaren har vunnit ALMA priset (2012).

Vi började läsa boken som läsläxa varje vecka. När vi hade läst ut boken tittade vi på filmen. Skillnaden mellan boken och filmen var att i filmen levde Pollekes farfar. Men han var död när vi läste boken.

Varje elev valde en dikt ur boken som vi arbetade med. Polleke skrev många roliga dikter. Vi fick motivera varför vi valde den dikten. Vi fick också skriva en egen dikt som har koppling med den dikten vi valde ur boken.

Här är några av våra egna dikter. De kommer att ställas ut på vår skolas ALMA fest den 16 maj.

Personbeskrivning och miljöbeskrivning

En gång när jag hälsade på en skola i Danmark höll jag en lektion om Pippi Långstrump och eleverna fick skriva om hur det skulle kunna gå till om hon hälsade på i deras samhälle, Thyborön. Det tyckte eleverna var roligt och nu ville jag pröva något liknande på vår skola.

Vi har tidigare i årskurs fyra arbetat med berättande texter utifrån genrepedagogik, och nu var det dags att fördjupa sig i personbeskrivning och miljöbeskrivning.

Vi läste Pippi har julgransplundring tillsammans. Under läsningen stannade vi upp när jag tyckte att texten tydligt hade gestaltat ett karaktärsdrag. Vi diskuterade vilket karaktärsdrag som visats i texten och eleverna antecknade. Det blev tydligt hur Astrid Lindgren gestaltar hur en person är, utan att använda direkt beskrivande adjektiv. Eleverna fick alltså närma sig kunskapskravet att skriva berättande texter med gestaltande beskrivningar genom att först analysera sådana.

Sedan skrev eleverna varsin personbeskrivning av Pippi Långstrump. Därefter berättade jag att eleverna skulle få skriva om när Pippi Långstrump kommer till vår förort. Vi diskuterade tillsammans i klassen vad hon skulle se, höra, känna för lukter med mera.

Eleverna fick nu arbeta vid datorer och börja med att skriva in sina personbeskrivningar som en inledning på en berättande text. Därefter fortsatte de med att skriva om när Pippi kom till vår förort, och då göra en miljöbeskrivning av närområdet.

Vi repeterade strukturen i berättande texter och eleverna fortsatte sina texter med händelser, problem, lösning och avslutning. Eleverna har även bearbetat texterna efter respons från mig.

Här är början på Anastasias text, som vann pris i Hjulstas ALMA:

Charlott Fahlström

Dikter om hållbar utveckling och vår natur

Klass 6A hade jobbat med hållbar utveckling i NO under vintern och när det var dags att jobba med dikter i svenskan så passade det bra att ha naturen och hållbar utveckling som tema.

Vi ville också koppla ihop arbetet med ALMA. Kristina valde ut några dikter från 2014 års ALMA-pristagare Barbro Lindgren. Dikterna heter Någon gång ska vi dö och Tänk alla miljoner år… Dessa dikter finns i boken Gröngölingen på väg.

Eleverna fick blunda och lyssna på dikterna och berätta vad de kände och tänkte under uppläsningen. De fick även lyssna på en välkänd sång av Astrid Lindgren – fast läst som dikt i stället. Det var Idas sommarvisa. Eleverna analyserade dikterna och jämförde vad de hade gemensamt och vilka skillnader det fanns. Nu var alla inspirerade till att skriva dikter!

Sedan satte vi igång att skriva gemensamma dikter om naturen på olika sätt.

Efter det fick eleverna själva skriva dikter. Under vår avslutningsfest fanns många dikter utställda så besökarna kunde läsa dem. Några elever läste även upp sina dikter vid några framträdanden. Här kan ni se några av dikterna:

Vi hoppas att ni också blir inspirerade till att skriva dikter om vår fina natur! Vi måste vara rädda om vår jord och tänka på hur vi behandlar den!

Klass 6A Hjulsta grundskola vt 2016

genom Kristina Eriksson

ALMA-pristagare i Wikimini

Wikipedia har en motsvarighet på internet som heter Wikimini. Det är ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar. Årskurs 5 på Hjulsta Grundskola har under vårterminen 2016 arbetat med att skriva in uppslagstexter om några Alma-pristagare och om några av deras mest kända böcker.

Så här gjorde vi:

Vi läste och diskuterade böckerna i smågrupper.
Lektion i helklass med hjälp av vår bibliotekarie Cilla då vi tittade närmare på hur Internet och Google fungerar. Vi gjorde då också några arbetsövningar kring detta.
Cilla informerade även under en lektion mer om NE, Wikipedia och Wikimini. Vi tog då också upp hur viktigt det är med källor och hur man ska arbeta och skriva in det på rätt sätt m.m.
Lektion i helklass då vi tittar närmare på texttypiska drag för uppslagsverksartiklar (det centrala först, objektivt språk, tempus, underrubriker m.m.)
Eleverna började parvis därefter att söka fakta om författarna och böckerna på nätet. De skrev tankekartor om vad de sedan skulle ha med i sina uppslagstexter.
Äntligen var det så dags för eleverna att skriva ned sina texter.
När de var färdiga med sina texter fick klassen sedan hjälp av vår IT-pedagog Ulla. De la nu in sina texter på Wikimini under författarnamnen och boktitlarna. (De flesta har i sina texter lagt ut länkar mellan författare och bok också.)
Vi tittade sedan på vad vi åstadkommit tillsammans och diskuterade detta i klassen.

Här kan du läsa elevernas artiklar:

Maurice Sendak: Till vildingarnas land

Kitty Crowther: Rotbarnet

Isol: Petit Monstret

Barbro Lindgren: Andrejs längtan

Shaun Tan: Borttappad

Astrid Lindgren: Sunnanäng

I kursplanerna för åk 4-6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk så är syftet:

Genom undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.

I det här arbetsområdet med Alma – Wikimini har vi arbetat med alla dessa punkter.

Tina Widell

Vi lär känna Meg Rosoff

Nu har vi pratat om Meg Rosoff i de flesta klasser.

Vi använder den här texten från SVT om hur hon tog emot beskedet om ALMA-priset. Speciellt har vi talat om hur hon gillade Pippi Långstrump som barn. Vi har också i de flesta klasser (kanske inte med de yngsta eleverna) talat om att hon först jobbade med reklam och började skriva böcker när hon var över 40 år, efter att hennes syster dött och Rosoff då började fundera över sitt eget liv.

Vi har precis börjat läsa Så har jag det nu med en grupp nior, och jag tror att alla elever från förskoleklass till och med årskurs sju kommer att läsa en av de bilderböcker Meg Rosoff skrivit: Meet Wild Boars. Ingen av hennes bilderböcker finns översatt till svenska, men det går bra ändå:

Boken handlar om fyra vildsvin som INTE är trevliga. De gör knasiga saker som att bada i toaletten och klippa tånaglarna i sängen. I boken finns en passage om vad som skulle hända om man var vänlig och bjöd in vildsvinen till sitt hem. Men tyvärr (?) blir det ingen sensmoral om att det lönar sig att vara snäll mot andra; vildsvinen fortsätter att vara lika ociviliserade och hänsynslösa ändå.

De flesta eleverna uppskattar boken, de tycker om det galna och att bilderna av Sophie Blackall så roliga. Men några elever säger att de inte gillar det äckliga, och en del skulle nog önska att vildsvinen blev lite snällare på slutet.

Tårtkalas

blev det idag hos sexorna när Helene från ALMA-kansliet hälsade på.

Anledningen till detta är att klassen har hjälpt ALMA-kansliet att granska ett kampanjmaterial. Klassen gjorde ett gott jobb och tårtor som tack är förstås finemang så här en fredagseftermiddag.

Kompisarna

Vår klass är en förberedelseklass med elever ur årskurserna 2-6, eleverna har varit i Sverige från en månad upp till två år. I klassen jobbar jag som SvA-lärare och Abdirahman som är modersmålslärare och kan både somaliska och arabiska. Eleverna har många fler språk som modersmål.

Vi ville pröva att läsa Kompisarna av Lygia Bojunga tillsammans i klassen. VI brukar ha minst en bok per termin att arbeta med tillsammans, detta för att vi verkligen ska jobba med förståelsen. När eleverna läser böcker på egen hand läser en del mest på ytan, den riktiga förståelsen kommer inte av sig själv. De elever som gått i vår klass lite längre frågar och reder ut när de inte förstår något, men de nyare eleverna måste ofta koncentrera sig på avkodningen vid den egna läsningen.

Vi började med att titta på bokens framsida, och använde lässtrategin att förutspå (som En läsande klass kallar Spågumman). Eleverna gissade friskt, men det var inte mycket som stämde när läsningen väl kommit igång. Det var ändå bra att börja med den lässtrategin eftersom det skapade nyfikenhet.

Efter att vi hade förutspått så började vi läsa. Vi börjar alltid med att vi vuxna läser högt och sedan får även eleverna läsa varsin bit. Alla följer med i texten för alla har tillgång till varsin bok. Vi tränar på att lyssna och följa med i texten.

Vi stannar ofta upp och ställer frågor och pratar om vad som har hänt. Det är helt nödvändigt för att även de elever som varit kortast tid i Sverige ska hänga med.

Eleverna älskar att läsa så här! De tycker mycket om när vi läser och samtalar alla tillsammans. Vi ritar mycket på tavlan och förklarar ord på svenska, och om vi inte förstår orden ändå så får vi hjälp av Abdulrahman och Google translate.

Kompisarna är en bra bok tycker eleverna. Den handlar om kompisrelationer och miljöerna är väldigt omväxlande, det händer mycket.

Nazia Rafique

Vi kommer att få besök av PRAESA!

och vi i sexan har fått ett uppdrag att presentera PRAESA på en samling för hela f-6. Det passar bra att arbeta med det i engelskundervisningen eftersom det ingår i kursplanerna att känna till lite om var engelska språket används, och dessutom själv kunna göra enkla presentationer på engelska.

undefined

Bild från Nal’ibali. CC by PRAESA

I arbetet har vi tittat på filmer på PRAESAs hemsida. Filmerna visar Reading clubs i Langa; de beskriver volontärernas arbete, hur de väljer böcker och att de läser både på barnens modersmål och på engelska. Våra elever gillade filmerna och har pratat om ifall vi kan hjälpa till på något sätt, kanske skänka pengar eller ge böcker.

Vi har också använt fakta från NE på svenska, fakta från PRAESA på engelska om deras arbete och på svenska från ALMAs hemsida.

Eleverna fick instruktioner att utifrån dessa texter och filmerna vi sett plocka ut tio intressanta fakta om Sydafrika och tio fakta om PRAESA och ALMA-priset. De arbetade två och två och fick välja om de ville skriva på engelska eller svenska. Många elever valde ungefär samma fakta, de var rätt överens om vad de tyckte var intressant.

Vi ska nu jobba vidare med att anpassa texterna så att de passar våra yngsta elever som ska vara med och lyssna på samlingen. Då kommer vi att berätta om Sydafrika och PRAESA både på engelska och svenska.

Kristina Eriksson

Hej alla ALMA-fantaster!

I februari berättade vi här i bloggen att flera elever i åk. 4 på Hjulsta grundskola hade tackat JA till utmaningen att läsa ”Burkpojken” av Christine Nöstlinger. Det blev totalt 11 elever som läste boken under sportlovet. Hela klassen lyssnade dessutom på Sebastian Höglund som läser ur boken i en URs inspelning i 15 delar. Ljudprogrammet finns att lyssna på SLI.se, och den rekommenderas! Sebastian Höglund är så rolig att lyssna på när han förställer rösten till de olika gestalterna i boken.

Två elever i klassen har skrivit var sin recension till Burkpojken. Recensionerna finns att läsa här i bloggen.

Nu vill vi presentera en inspelning av vårt boksamtal om Burkpojken. Boksamtalet ägde rum på skolans bibliotek och det var vår fina bibliotekarie Ulrika som spelade in oss. Hela samtalet tog över 20 min men här får ni bara ett smakprov på några minuter.

Fru Bartolotti är den karaktär i boken som gjort störst intryck hos oss som läst boken. Hon är knasig, ja, snarare helt knäpp, men hon tycker så mycket om Konrad (Burkpojken) att man blir alldeles rörd, fast hon har ingen aning hur man uppfostrar ett barn. Som tur är är Konrad redan uppfostrad och klar!

Roberta Johansson