Världens ALMA – utställning 2020

Ingen Corona kunde stoppa vårt ALMA arbete på Hjulsta grundskola. De elever som var i skolan mellan sportlov och påsklov skrev berättelser som deltog i tävlingen Hjulstas ALMA. Efter påsklovet var de flesta elever tillbaks i skolan och sedan dess har det pågått förberedelse i klassrummen och bildsalar.

Förskoleklasserna, åk2 och åk 5 har haft Baek Heenas bok ”Molnbullar” som bas för sina tankar och sitt bildarbete med mycket collage i bildskapandet. Klass 2B har hela terminen jobbat med Gamla Stan som tema. De har byggt upp en modell av Gamla stan och gjort en tjock guidebok till alla byggnaderna och vissa statyer.

Åk 1 har skrivit texter och målat bilder utifrån boken ”Cirkusmysteriet” av Martin Widmark och Helena Willis. Åk 3 har jobbat med egna berättelser.

 

Åk 6 har haft bok ”Godnattsagor för rebelltjejer” som under lag för att jämföra starka kvinnor/tjejer utifrån Pippi/Greta/Malala.

Åk 7 har gjort affischer för att öka läslusten och 7-9 E gjorde en bildanalys över en bild när Ronja hoppar över Helvetets gapet.

Klasserna fick boka in sig i besöksschemat så det bara blev en klass i taget i utställningslokalen. Det positiva med att det bara var få personer var att eleverna studerade allting mycket noga. Läste både bilder och texter och gladdes åt allt det fina arbetet.

Tyvärr fick vi inte bjuda in föräldrarna i år.  Men många stolta elever gick tillbaks till sina klassrum för att festa på molnbullar och juice efteråt.

Om jag ätit molnbullar skulle jag…..

….flyga till Uzbekistan och hälsa på farfar och farmor.  Amirbek

…..flyga till skolan. Då blir jag inte sen.  Sara

…. flyga och titta på blommor och hästar.  Zoha

I klassen läste vi årets Almapristagare Baek Heenas bok Molnbullar. I boken äter barnen bullar gjorda av moln och det gör att de kan flyga. Eleverna fick genast inspiration och började klura på vad de själva skulle ha gjort om de ätit molnbullar. De blev många förslag och långa samtal om allt spännande man skulle kunna hitta på. När diskussionen var slut fick eleverna rita vad de skulle se när de svävade uppe i himlen och därefter fick de skriva ner vad de ritat. Alla texter skulle börja ”Om jag ätit molnbullar skulle jag…”. Därefter fotograferade vi alla eleverna när de låtsades flyga. I utställningen har vi satt ihop fotografi, teckning och text för varje elev och det blev många spännande berättelser. Flera skulle flugit utomlands och träffat släktingar, andra skulle flyga till skolan om dagarna så att de slapp gå. Vissa andra skulle jagas av hajar, titta på hästar eller höghus, eller se en mycket spännande fotbollsmatch mellan sina favoritlag.

Johanna och Heidi

I Gamla Stan med öppna ögon

Under hela terminen har vi lärt oss många saker men ämnet som eleverna upplevde vara mest intressant och som var deras favoritämne var stadens historia, Stockholms historia. Framförallt så kände eleverna en nyfikenhet kring hur staden såg ut då och hur den utvecklats. Barnen var fastbeslutna att lära sig något nytt och energin bland eleverna gick inte att missa. Riitta (elevcoach) iakttog detta och samordnade högläsning av några böcker som handlade om Stockholms historia och Gamla stan. Klassen samarbetade tillsammans med att skriva en faktabok om Gamla stan, projektet fick namnet ”I gamla stan med öppna ögon”. Varje elev fick i boken lyfta fram delar av Stockholms och Gamla stans historia med egna ord, och målet med boken har varit att belysa viktiga historiska platser och att komma fram till ”vår egna Gamla stan” med hjälp av kreativa husmoduler. En stadsmodul som läsare kan använda sig av för att fördjupa sig ytterligare i någon historisk händelse.

”Learning by doing”

Vi har arbetat med hållbar utveckling under terminen, barnen har haft jättekloka diskussioner kring miljö, återvinning och återanvändning.  Vi har försökt implementera vår Naturvetenskapliga kunskap i arbetet med hållbar utveckling av samhället. Detta genom att ha miljövänliga tankar i fokus, tillexempel så har eleverna återanvänt mjölkpaket och trasiga leksaker för att bygga en stadsmodul.  Barnen har varit mycket engagerade och stolta över sig själva och över resultatet. 

Boken ”I Gamla stan med öppna ögon” deltar i tävlingen Hjulstas ALMA

Neha Bhardwaj Mehta

Världens Alma VT- 20

Starten har gått för vårens ALMA-arbete på Hjulsta grundskola. Det är sjunde året i rad som vi jobbar med detta stora projekt om ALMA-priset som hela skolan är engagerad i.

Vi har startat en arbetsgrupp som tittat över kalendariet och bokat in aktiviteter och preliminära datum för ALMA-utställning och fest. Lärarna har planer på hur de kan jobba i klasserna med tidigare ALMA-pristagare eller Astrid Lindgren.

Nya lärare har introducerats i arbetet för att inspireras till arbete i klasserna. Hjulstas ALMA en litteraturtävling Föräldrarådet har informerats och där har det bildats en arbetsgrupp som vill vara aktiva.

Skolans egen skrivartävling Hjulstas ALMA startar efter sportlovet v. 9. Redan finns det elever som har idéer att för sitt skrivande. Det kommer även att bli gemensamma bidrag från klasserna.

Tisdag 31 mars kl. 13.00 tillkännages vem som vinner årets ALMA-pris. Det är lika spännande varje år. Är det någon för oss känd pristagare eller kommer vi att få möta en ny spännande författare, illustratör eller läsfrämjare?

Tisdagen 19 maj har vi vår egen ALMA-fest med stor utställning av elevarbeten och prisutdelning i Hjulstas ALMA.

Sen håller vi tummarna att vi även i år får besök av årets ALMA pristagare.

När kommer bussen?

När vår bibliotekarie läste boken När kommer bussen? av Ryôji Arai för min klass märkte jag direkt att våra elever blev väldigt fascinerade. Vi lånade boken från skolbiblioteket och eleverna tittade vidare i den.

Jag och min kollega Dilan pratade med barnen om bussar och frågade om de brukar få stå och vänta någon gång. Ja, de brukar åka 517 till Kista och ibland får de stå och vänta berättade de.

Vi läste boken flera gånger och funderade tillsammans med eleverna på hur vi skulle arbeta med den. Sedan tittade vi på bilderna i boken en gång till, och eleverna valde bilder som de själva var intresserade av och ville måla egna versioner av.

Men ingen elev ville göra den bild som det händer mest på, den som föreställer en marknad. Så vi pratade om ifall vi skulle göra en egen bild som det händer massor på, och det blev till slut ett fint collage av foton där barnen leker på vår skolgård. Vi tog också med bilder av sådant som eleverna tycker är vackert: det gröna på skolgården, påskliljor och blommande körsbärsträd.

Vi gjorde fler bilder där vi använde både foton och elevernas eget tecknande. Det är ett kul sätt att jobba, att blanda digitala medier med eget tecknande. Eleverna ville också använda glitter så solstrålar och stjärnor blev mycket vackra. Ofta så samarbetade flera elever om en bild, det är en bra övning i att lyssna på varandra och förklara hur man tänker.

Vi tog bilder på alla barnen från sidan och så hjälptes vi åt att klippa ut dem och klistra in i en stor buss som eleverna målade tillsammans med Dilan. Jag fick vara chaufför! Eleverna tyckte det var mycket roligt, de har samtalat väldigt mycket om den bilden och de uppskattade särskilt att vi vuxna var med.

När vi hade vår stora avslutningsfest så var föräldrarna mycket imponerade. De var särskilt förtjusta i att se sina egna barn – förstås!

Heidi Gavelfält, lärare i förskoleklass

2A läser Allrakäraste syster

Vi arbetade en hel vecka med ALMA-arbetet. Vi började med att tillsammans i helklass läsa boken Allrakäraste syster av Astrid Lindgren. Alla elever fick följa med i läsningen på storbild i klassrummet. Vi stannade i berättelsen och diskuterade bilder, svåra ord och uttryck. Vi diskuterade tillsammans om vilka som var med i boken, om handlingen och de miljöer som historien utspelar sig i.

Klassens första uppdrag blev att i grupper arbeta med miljöerna i boken. Varje grupp fick en miljö (gyllene salen, den mörka skogen osv) som de fick svara på frågor om med hjälp av boken. När de hade svarat på frågorna fick de skriva en text med hjälp av svaren, skriva rent och måla bild till.

Klassens andra uppdrag blev att på samma sätt som med miljöbeskrivningarna arbeta med karaktärerna i boken och göra personporträtt. De arbetade i nya grupper men med samma upplägg.

Bokens handling utspelar sig bakom Barbros rosenbuske där hon kryper ner i ett hål och hamnar i en annan värld där hon träffar sin syster. Som tredje och avslutande uppgift fick eleverna i uppgift att fundera över vad som skulle finnas bakom deras egen rosenbuske, i deras egna fantasivärldar. Denna uppgift gjorde de enskilt och skrev en text och målade bild till. Vi avslutade arbetet med att eleverna fick läsa upp sin text för resten av klassen.

Amanda Kempe

Ettorna och våren

Årskurs ett har jobbat med Barbro Lindgren och Astrid Lindgren. Vi har läst Barbro Lindgrens dikter och skrivit egna. Vi har också läst Vår i Bullerbyn av Astrid Lindgren. Vi valde boken och diktsamlingen för att de passade till vårt tema om våren.

Här är ett par av barnens dikter:

Gärna ville jag vara en häst

Ja gärna ville jag vara en häst

Jag skulle stå i sanden

Och tänka som hästar tänker

på mat.

 

Gärna ville jag vara en blomma

Ja gärna ville jag vara en blomma

Jag skulle stå i en vas hemma

Och tänka som blommor tänker

på varför man plockar blommor.

Vi gjorde också ett Venndiagram om Barbro Lindgren och Astrid Lindgren.

 

 

The other side och Show way

I min klass 2A har vi arbetat med två av Jaqculine Woodsons bilderböcker. Vi brukar använda bilderböcker i engelskundervisningen så det föll sig naturligt att nu ta ALMA-pristagarens böcker.

Vi hade redan talat en del Jacqueline Woodson, eleverna följde när det tillkännagavs att hon skulle få priset, och de visste också att vi ska få besök av henne.

Vi började med boken The other side som jag introducerade genom att berätta på engelska det som står i förordet, jag översatte en del till svenska också. Jag berättade att hon vill visa på unga människor som gör motstånd mot det som är fel och att det finns hopp för framtiden.

Sedan delade jag in eleverna i tre grupper eftersom vi hade tre exemplar av varje bok, och i varje grupp såg jag till att en av våra elever som är väldigt bra på att läsa på engelska fanns med. Jag lät den eleven läsa högt för de andra i gruppen och för varje uppslag skulle gruppen stanna upp och prata om bilden och innehållet. Den elev som läste högt ställde också frågor till sina kamrater, jag hade förberett dem genom att tipsa om frågor av typen “Tell me something about the picture”.

Det här arbetet tog många lektioner, och eleverna tyckte mycket om det. Jag tror att ämnet, alla människors lika värde, är väldigt engagerande. Frågor om rasism är ju alltid aktuella.

På skolan förbereder vi oss att sjunga Wade in the water när Jacqueline Woodson kommer på besök. Jag pratade med barnen om att boken Show way och sången hänger ihop, båda knyter an till flykten från slaveriet i Sydstaterna till friheten i norr. När vi sedan skulle ta oss an läsningen gjorde vi ungefär som med den första boken.. Eleverna jobbade i grupper och vi lät det ta flera lektioner.

Show way är en betydligt mer komplex bok än The other side. Men barnen greppade det där med flykten, och de var väldigt engagerande även av denna bok. De mindes bibliotekslektionen där de fått lära sig om slaveriet och att fly.

Jag rekommenderar andra lärare att läsa och jobba med de här böckerna, innehållets budskap är dagsaktuellt, när vi hjälps åt så klarar barnen mycket svårare texter än man kan tro och svåra ämnen engagerar även de yngre eleverna.

Eva Larsson

Ronja Rövardotter med årskurs två

bokbild

I år har lärarna i årskurs två valt att läsa Ronja Rövadotter med sina elever. Här berättar Eva Larsson och Eva Bjuvén om sitt arbete.

– Varför valde ni att läsa Ronja Rövardotter med tvåorna i år?

– Vi tyckte att den boken, som handlar om att hålla sams, lösa konflikter och hålla fred passade väldigt bra i vårt pågående värdegrundsarbete Bra kan bli bättre.

– Hur introducerade ni boken för eleverna?

– Vi började med ett samtal om Astrid Lindgren och vilka böcker barnen kände till som hon skrivit. Och så redde vi ut att hon inte är Barbro Lindgren. Barnen kände till många böcker och hade sett en del på film.

– Sedan började vi läsa i Ronja. Vi lärare högläste i kortare och längre avsnitt och pratade mycket under läsningens gång. Det var många äldre svenska ord som vi fick lov att reda ut. De hade svårt att koncentrera sig den första tiden, men ju längre vi läste desto mer intresserade blev de. Flera lånade boken, några valde serie-versionen, och läste på egen hand också.

– Vi hade många textsamtal då vi pratade om varför personerna i boken gjorde som de gjorde, kunde någon ha gjort på ett annat sätt och så vidare. Detta blev ett tydligt värdegrundsarbete. Ett exempel är när Ronjas pappa sa att han inte har någon dotter längre. Där stannade vi länge och diskuterade hur pappan tänkte? Varför sa han på det viset? Varför sa han inte förlåt? Varför var han så stolt? Det blev många långa samtal.

– I textsamtalen kan frågan vara “Vad tyckte du om i texten?” och då flyter samtalet naturligt in på sådant som har med vänskap, alla människors lika värde och betydelsen av att vara snäll och vänlig. Eleverna tycker ju om att när Ronja sitter fast i rumpnissarnas tak i snön så kommer Birk och räddar henne. Han bryr sig, och barnen tycker verkligen att det är fint!

– Kärleken mellan Birk och Ronja gjorde först eleverna lite fnissiga, men efter ett tag tog barnen det som någon naturligt.

– En annan del i boken som skapade riktigt djupa värdegrundsdiskussioner var scenen när Ronja möter Birk under den hårda vintern, nere i källaren. Ronja hjälper Birk med mat; och var i världen idag finns det folk som kan behöva hjälp? Finns det de som är hungriga idag? Och var det rätt av Ronja att ta mat i smyg från Lovis för att ge till Birk?

– Eftersom det är en ganska tjock bok och det bara är några få bilder i den så skapar ju barnen många inre bilder. Vi har pratat ganska mycket om att de inre bilder som eleverna skapar kan aldrig vara fel. I början av boken var det någon som sa att den sett filmen, och det barnet sa att den VISSTE hur Ronja och Birk ser ut. Vi förklarade att i filmen är det en person som bestämt hur de ska se ut, men när vi läser så skapar vi våra egna bilder av deras utseende. Och de bilderna kan aldrig vara fel. Jag tror att det är utvecklande för barnen att få skapa sina egna bilder. Någon av gestalterna kanske ser ut som man själv eller som någon i klassen?

– Under hand har eleverna skrivit själva också. De fick i uppgift att med egna ord beskriva något avsnitt ur boken som de tyckte mycket om. De skulle också rita egna bilder till. Elevernas texter och bilder kommer vi att ställa ut på vår fest i nästa vecka.

 

 

 

 

Astrid Lindgren-utflykt med förskoleklass

Jag ville göra en Astrid Lindgren-utflykt med mina elever i förskoleklass.

Vi började med att läsa Peter och Petra av Astrid Lindgren med bilder av Kristina Digman. Först läste jag igenom hela sagan och visade bilderna, och sedan läste jag en gång till och stannade vid varje bild lite längre. Vi tittade noga på bilderna och pratade om dem. Barnen tyckte om boken, mer än vad jag kanske trodde innan.

Jag har ett bord med en duk med guldkronor på och på fredagar har jag gjort fint där. Den här gången hade jag lagt fram små dockor och frågade barnen vad de tänkte om ifall två såna där små barn skulle knacka på dörren till förskoleklassen och be att få vara med.

Vid ett senare tillfälle berättade jag om Astrid Lindgrens liv och hennes böcker. Jag utgick från två biografier vi har i vårt skolbibliotek. De flesta kände redan till Astrid Lindgren, det märks vilka barn som har gått i förskolan i vårt område.

Så sa jag till barnen att nu ska jag berätta en överraskning. Vi ska åka till Vasaparken och till till Dalagatan 46 där Astrid Lindgren bodde! Jag frågade om barnen trodde att vi kunde hitta Peter och Petras hus, men ett av barnen svarade att de har ju flyttat – det kom ett brev om det, det stod så i boken. Jag sa att vi får se, men det kändes ju skönt att eleverna inte hade för höga förväntningar. Men skridskobanan kan vi säkert hitta.

Jag hade gjort en enkel karta om hur vi skulle ta oss dit, med tunnelbanan, Odengatan, Dalagatan, Vasaparken och så vidare. Barnen fick färglägga den och rita till lite mer. De fick också i läxa att ta hem kartan och förklara för föräldrarna vad vi skulle göra.

När det var dags för utflykten hade vi tre föräldrar med oss, och så åkte vi med halva klassen i taget. Eftersom barnen hade gjort sin läxa visste föräldrarna också vad vi skulle göra.

När vi gick över Odengatan pratade vi om att det var precis som i boken. En av eleverna ställde sig till och med och stoppade bilarna på övergångsstället, precis som i boken om Peter och Petra.

Först stannade vi utanför Astrid Lindgrens port och eleverna tyckte det var märkvärdigt att hon hade bott just där. Det blev liksom på riktigt. Vi läste på guldskylten och fotograferade oss utanför porten.

Sedan blev det matsäcksdags i Vasaparken. Matsäck är viktigt! En av föräldrarna som var med bjöd på piroger och falafel. Efter att vi hade ätit tittade vi på var skridskobanan brukar vara på vintern och sedan skulle vi leta efter Peter och Petras hus. Vi hittade inte ens granen som det skulle vara under! Men kanske att vi såg spår av huset, det såg ut som om det hade legat ett litet hus under ett annat träd.

Därefter fick barnen leka i parkleken i Vasaparken, det var en överraskning. De tyckte så mycket om att leka där.

Efter parkleken gick vi till Gustav Vasa skola, och jag sa att där gick Peter och Petra i skolan. Jag pekade ut vilket klassrum de nog gick i.Sen var vi trötta och nöjda och åkte hem.

Nu håller vi på att efterarbeta utflykten. Vi gör kartan i storformat på en stor skärm till vår ALMA-utställning. Eleverna gör stora fina bilder som berättar om hela vår resa. Eleverna ska också få göra sin egen Peter eller Petra. Hur den skärmen kommer att se ut får ni veta senare.

Riitta Moitus, förskollärare.

UPPDATERING:

På vår stora ALMA-utställning kunde alla titta på den här fina skärmen där klassen tillsammans berättar om sin utflykt.