Förkoleklassen tar med Alfons i ALMA-arbetet

PÅ Hjulsta grundskola har vi varje år i ca 7 år uppmärksammat ALMA-priset och jobbat på olika sätt med pristagarna. Klasserna har också jobbat läsfrämjande på något sätt t.ex. genom att öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för eleverna i alla åldrar och ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur.

Vi har alltid avslutat arbetet med en stor och festlig utställning för skolan och föräldrarna. Vi får då även besök av årets ALMA pristagare.

I år 2021 valde vi i förskoleklass att arbeta med barnbokskaraktären Alfons Åberg. Vi valde Alfons Åberg för att många sexåringar känner igen sig och älskar honom och för att böckerna fanns på många olika språk.

Vi startar temat med att läsa många böcker om Alfons Åberg.

 Högläsningen kommer att fortsätta under hela arbetets gång.

Att se mönster

  • Alla framsidor/bokomslag har olika starka färger.
  • Alfons finns med på varje framsida/bokomslag.
  • Författarens namn syns tydligt.

Hur tror vi nästa bok kommer att se ut?

  • Här är Alfons Åberg, fem år.
  • Här är Alfons Åberg, sex år.
  • Här är Alfons Åberg, …

Hur tror vi nu att nästa Alfons Åberg bok kommer att börja?

Bokväskan
Vi öppnar en gammal resväska som vi kallar för bokväskan och Alfons flyttar in till oss. Barnen välkomnas in i en rolig bok- och frågestund och temat introduceras. Frågorna mejlar vi till Bok-Makaren AB som förvaltar alla rättigheter till Alfons.

Väskan innehåller: Alfonsdockor/ karaktärerna och alla böcker. Spännande att se och känna på allt när vi introducerar och jobbar med temat.

Syfte: Syftet med väskan har varit att erbjuda de barn som behöver så, fler ingångar till barnboken och att väcka nyfikenhet och läslust.

 Tänk er att ni får leka med Alfons. Vad gör ni tillsammans?

Vad kan vi göra med Alfons i Hjulsta?

  • Leka med kompisar hemma hos någon
  • Köpa glass
  • Leka i parken tex Erikslund, nya parken och Gula parken
  • Läsa
  • Åka tunnelbana
  • Ta bussen
  • Leka ute på gården

KAHOOT om Alfons Åberg

Vi lärare gjorde egna Kahoot på sånt vi läst och lärt oss om. Vi valde Kahoot för att eleverna var vana vid arbetsättet och vi lärare kunde se utvecklingen hos barnen på ett roligt sätt.  

Bildpromenad
Vad ser vi?
Vad tror vi?

Bildpromenaden kan användas i alla illustrationer, i samtliga böcker, i alla ämnen och i alla årskurser. Undervisningen är generell och syftar till en medveten språkutveckling där muntligheten omsluter skrivande och läsande. Bildpromenaden utvecklar kritiskt tänkande, utvecklar ordförrråd och tydliggör undervisningens fokus.” Ann-Marie Körling

Vi valde att ha bildpromenad utomhus och eleverna fick i grupp gå runt och genomföra bilderna. De fick berätta för varandra vad de såg, tex. jag ser en kratta, jag ser en trappa osv. Syftet var att aktivera språket.

 Skapande arbete

Eleverna fick skapa Alfons med lera. De fick färlägga den med målafärg. Vi gjorde också en stor Alfons med gipsbindor och tyg.

 Tematiskt arbete – olika ämnen intregreras  till en helhet. Undervisningen är oberoende av traditionella läromedel.

Vi varierar arbetssättet för att skapa motivation och för att  utgå från barnens intresse.

Språkforskning visar att det är betydelsefullt att elever dagligen får många tillfällen till spännande och utvecklande samtal. Att ta tillvara alla tillfällen under dagen för att leka med språket har visat sig framgångsrikt” Skolverket

Så fungerar en Bee-Bot:

  • Programmering handlar om att ge instruktioner. Genom att koda roboten, kommer den att transportera sig till önskat mål.
  • Bee-Bot/Blue-Bot klarar av 40 stycken kommandon.

Det här har vi använt: Bee-Bot, en rutnätsmatta med logotyper på det eleverna känner igen och en bild på Alfons.

Vi använder klassens alla språk

  • Med hjälp av digitala verktyg blir det lättare att ta tillvara flerspråkiga barns alla språk i skolan. På Polyglutt läser vi upp Alfons Åberg böckerna på flera olika språk.

Vi ser på korta filmer från 1978 baserad på böckerna.  Totalt 16 avsnitt på ca 10 min.

Eleverna får tänka

Vad är det första som kommer upp när du tänker på Alfons ?

Våra reflektioner

  • Arbetssättet är språkutvecklande.
  • Alla lyckas.
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete.
  • Igenkänning skapade engagemang.
  • Språkinlärningen gynnas.
  • Eleverna får identifera sig med olika karaktärer och uppleva känslor ur böckerna.
  • De blir mer intresserade av att lära sig läsa.
  • De får möta ord som förekommer oftare i böcker än i samtal, ordförrådet blir berikat.
  • De lär sig hur berättelser ofta är uppbyggda och blir beredda för att läsa själva i framtiden.
  • De upptäcker en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Det banar väg för deras intresse för läsande och litteratur.

Fatma Ayranci och Malak Charestan, lärare i förskoleklass

 

Ett läsfrämjande bidrag från mellanstadiets förberedelseklass

Vi i klass 3-6FK älskar att läsa böcker och tycker att det är jätteviktigt. Vi vill att alla elever ska läsa böcker för att det är roligt och för att man lär sig nya saker.

Vi har under vårterminen läst olika böcker på våra modersmål. Vi har sedan valt ut en eller flera böcker som vi vill tipsa om till andra elever med samma modersmål.

Vi har skrivit en kort sammanfattning om böckerna och vilka vi rekommenderar dem till i små häften. På framsidan av häftena hittar du en bild på boken och vilket språk den är skriven på, så att du enkelt kan se om det är en bok för just dig!

Trevlig läsning önskar vi i 3-6FK!

Crash course i ALMA

På vår skola känner alla elever till ALMA-priset och de som gått hos oss några år har goda kunskaper om tidigare ALMA-pristagare och om Astrid Lindgren själv. Vi måste så klart inkludera våra nyanlända elever i detta, och i veckan som gått har jag haft tre lektioner vardera med våra tre förberedelseklasser för nyanlända elever på högstadiet.

Återkommande under lektionerna har vi använt Googles bildsökning och translate. Några ord hade jag förberett innan att vi behövde på olika språk, och några ord dök upp under arbetets gång.

Död och begravning

Den första lektionen inledde jag genom att läsa ur kapitlet Död och begravning ur min och Annelie Drewsens lättlästa biografi Astrid Lindgren – ett liv.

Det fungerade som jag tänkt, det blev väldigt tydligt för eleverna hur viktig och omtyckt Astrid Lindgren är i Sverige. Vi talade också om hennes böcker och jag visade upp en massa översättningar till olika språk. Sedan fick eleverna läsa själva i vår biografi, den finns översatt till flera olika språk och jag och lärarna satt med Google Translate tillsammans med de nyaste ifall boken inte fanns på deras språk. Jag uppmanade eleverna att bläddra i boken och läsa där de blev nyfikna. De elever som varit i Sverige ett tag kände redan till en del om Astrid Lindgren. För andra var det mesta helt nytt.

Efter det samlade vi ihop vad eleverna lärt sig om Astrid Lindgren i ett gemensamt dokument. Vi skrev om hennes uppväxt på bondgården, om att hon var duktig i skolan, om tonårsgraviditeten, om översättningarna av hennes böcker till många språk och lite mer – det blev förstås olika i olika klasser.

Denna första lektion avslutade vi med att titta en liten stund på första avsnittet av Pippi Långstrump, teveserien finns på Öppet arkiv.

Källkritik

Jag tänker att grunden för källkritik är att veta att alla texter har en upphovsman och även att fundera över villkoren för hur kunskap skapas.

Den andra lektionen började jag med att visa att jag är en av författarna till den lättlästa biografin, det var nästan ingen elev som uppfattat detta under den första lektionen. Och så ställde jag frågan om hur Annelie och jag kunnat skriva en bok om Astrid Lindgren femton år efter hennes död.

Eleverna kom med bra förslag. De talade om att vi kanske läst Astrid böcker, talat med hennes släktingar, sökt på Internet och så vidare. Jag visade sedan upp tre av de böcker vi använt och talade om hur kunskapen i dem byggde på intervjuer med Astrid Lindgren, hennes dagböcker från andra världskriget och material från arkiv. Vi tittade på källförteckningen i vår biografi och diskuterade, med hjälp av Googles Bildsökning, ordet källa.

Efter det talade vi om vad som hände direkt efter Astrids död, nämligen att regeringen började förbereda skapandet av ALMA-priset. Vi läste inte kapitlet om ALMA-priset från vår bok, men jag byggde samtalet på det. Det är så fint att prata om ALMA-priset med elever, det blir samtal om barn, läskunnighet, litteratur och vikten av att ha ett bra språk för att kunna göra sin röst hörd. Vi talade extra mycket om de tre läsfrämjande organisationer (här behövdes Google Translate igen) som fått priset och varför de gör ett så fint arbete.

Bilderböcker

Den tredje lektionen träffades vi i biblioteket och satte oss framför vår stora ALMA-hylla. Jag visade ännu fler översättningar av Astrid Lindgrens böcker och den stora sektionen med hennes böcker på svenska. Och sedan visade jag bilderna från de tre besöken av ALMA-pristagare som vi haft på skolan.

Jag presenterade de olika ALMA-pristagarna, vi pratade om vilka länder de kom ifrån och vilka språk de talar där. Och så läste jag några bilderböcker högt för eleverna. Att läsa bilderböcker med ungdomar är så fantastiskt. Eleverna blir helt fascinerade och väldigt koncentrerade, och jag har så kul när jag försöker använda röst och mimik för att öka förståelsen.

Under de här lektionerna hade vi inte tid att samtala så mycket om böckerna, men eleverna njöt verkligen av läsningen. Kombinationen av ganska enkla texter och väldigt fina bilder gör att eleverna känner sig smarta. När vi läste Max kaka av Barbro Lindgren eller Är det dags? av Kitty Crowther är det ju tydligt att böckerna är för riktigt små barn, men de är ändå roliga för oss som är äldre. Shaun Tans Det röda trädet och Anden, Döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch är mer krävande, men eftersom mycket av böckernas mening visas i bilderna så kan våra nyanlända elever göra en väldigt kompetent läsning. I en av grupperna läste jag och en elev böcker på svenska och arabiska parallellt.

Och att få titta på en bild ur Isols Nocturne under en filt är en höjdare för alla!

Cilla Dalén, bibliotekarie

Vi sprider information om ALMA!

Och just nu på ett alldeles speciellt sätt…

så….NU FINNS Astrid Lindgren, ALMA-priset och PRAESA i somaliska Wikipedia!
Det är tack vare klass 7-9B med lärarna Annika och Yosuf – de har sökt information och skrivit texter och igår publicerade klassen artiklarna på somaliska Wikipedia.

Här är en text om början av arbetet.

Igår när texterna skulle publiceras hade vi hjälp av Sara Mörtsell från Wikimedia Commons, och eleverna fick fina tröjor som tack för sitt arbete! Det bjöds också på salta pinnar och dricka – det var de värda!

7-9B wikipedia credda på wikimedia commons

Och idag, precis efter att årets pristagare Meg Rosoff tillkännagivits, så uppdaterade eleverna texten i somaliska Wikipedia.

Bild: Av Ealex39 [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

PRAESA på Kulturhuset

Igår kväll hade Mats Kempe, jurymedlem i ALMA, ett en och en halvtimme långt samtal med tre representanter för PRAESA: Malusi Ntoyapi, Carole Bloch och Ntombizanele Mahobe. De är här i Sverige nu för att ta emot Astrid Lindgren Memorial Award på måndag. Samtalet var fantastiskt intressant och inspirerande att lyssna till!

praesabild

PRAESA gör förstås ett strålande arbete med att sprida läsintresse och läsförmåga framför allt i fattiga områden i Sydafrika, men mycket av det de talade om är på olika sätt aktuella frågor även för oss i Sverige. Här är några saker som jag fastnade för:

Vikten av modersmålet. Att få läsa och lära på det språk man tänker på och känner med.

Vägen till läsningen går via bra texter. Det gäller att barnen får tillgång till böcker och berättelser med texter som angår dem och skapar lust att läsa.

Att skriva och läsa i autentiska sammanhang är framgångsrikt. Det ska vara någon mening med det man gör.

Att läsa för sitt nöje är en del av att lära sig läsa.

Bemötande och förhållningssätt är viktigt och lärs bäst genom att iaktta andra. Volontärer lär sig hur man läser högt och hur man uppmuntrar barnens läsning genom att iaktta mer erfarna volontärer, och barnen lär sig genom att iaktta de äldre. Det är något som jag tror vi måste komma ihåg i skolan också. Fortbildning, kännedom om forskning och metoder är nödvändigt, men vi måste också få möjlighet att vara med när erfarna och skickliga kollegor undervisar.

Nybörjarläsare behöver lättlästa texter att öva på, men de behöver också få lyssna till mer avancerade texter för att utveckla sitt ordförråd och sin litterärar repertoar.

Informal relaxed experience of books” får medelklassbarnen erfarenhet av hemifrån. Men när får andra uppleva det förhållandet till böcker?

Reading culture” jobbar PRAESA för att bygga i sitt samhälle. Och det är något vi i Sverige insett på senare år att vi också måste anstränga oss för att uppnå.

Samtalet filmades och det verkar som om det ska sändas på Kunskapskanalen på måndag 1/6 klockan 17.45. Och jag antar att det sedan kommer att ligga på UR Play sedan – håller tummarna för det!

 Cilla