Kompisarna

Vår klass är en förberedelseklass med elever ur årskurserna 2-6, eleverna har varit i Sverige från en månad upp till två år. I klassen jobbar jag som SvA-lärare och Abdirahman som är modersmålslärare och kan både somaliska och arabiska. Eleverna har många fler språk som modersmål.

Vi ville pröva att läsa Kompisarna av Lygia Bojunga tillsammans i klassen. VI brukar ha minst en bok per termin att arbeta med tillsammans, detta för att vi verkligen ska jobba med förståelsen. När eleverna läser böcker på egen hand läser en del mest på ytan, den riktiga förståelsen kommer inte av sig själv. De elever som gått i vår klass lite längre frågar och reder ut när de inte förstår något, men de nyare eleverna måste ofta koncentrera sig på avkodningen vid den egna läsningen.

FK 2-6 läser Kompisarna

Vi började med att titta på bokens framsida, och använde lässtrategin att förutspå (som En läsande klass kallar Spågumman). Eleverna gissade friskt, men det var inte mycket som stämde när läsningen väl kommit igång. Det var ändå bra att börja med den lässtrategin eftersom det skapade nyfikenhet.

Efter att vi hade förutspått så började vi läsa. Vi börjar alltid med att vi vuxna läser högt och sedan får även eleverna läsa varsin bit. Alla följer med i texten för alla har tillgång till varsin bok. Vi tränar på att lyssna och följa med i texten.

Vi stannar ofta upp och ställer frågor och pratar om vad som har hänt. Det är helt nödvändigt för att även de elever som varit kortast tid i Sverige ska hänga med.

Eleverna älskar att läsa så här! De tycker mycket om när vi läser och samtalar alla tillsammans. Vi ritar mycket på tavlan och förklarar ord på svenska, och om vi inte förstår orden ändå så får vi hjälp av Abdulrahman och Google translate.

Kompisarna är en bra bok tycker eleverna. Den handlar om kompisrelationer och miljöerna är väldigt omväxlande, det händer mycket.

Nazia Rafique

Till vildingarnas land

av Maurice Sendak hade jag med mig när jag skulle introducera lässtrategin Spågumman för tvåorna på skolan. De är alldeles i starten på att börja jobba med lässtrategier och lärarna har bestämt sig för att använda det fina materialet från En läsande klass (kommer mer på den webbplatsen i slutet av april).

Spågumman handlar om att aktivera förförståelse och att utifrån information man får av att överblicka boken/texten göra förutsägelser av vad man tror att en text ska handla om. Det jag gjorde på lektionen var det allra första steget i reciprok läsundervisning: jag förebildade för eleverna hur man kan göra när man använder lässtrategin.

Jag visade upp framsidan och baksidan på Till vildingarnas land och tänkte högt:

  • Det ser ut att vara en bilderbok, jag tror att det kommer finnas både bilder och text på varje uppslag för så brukar det vara.

  • Vildingar – det är inget jag känner till. Låter lite som Vild, kanske är ett påhittat djur, antagligen det där som syns på framsidan.

  • Till vildingarnas land. Kanske någon ska ut och resa? Det är en liten båt på framsidan, jag tror någon ska resa med båten. Men jag får ingen ledtråd till vem som ska åka i båten.

  • Jag vet inte om vildingar är läskiga? Den på framsidan ser ganska hemsk ut, med horn och så, men samtidigt verkar den lugn och nästan lite gullig.

Sedan uppmanade jag eleverna att följa med när jag läste högt, och efter läsningen pratade vi om vilka av mina förutsägelser som stämde in.

Till vildingarnas land är en underbar bok med mycket att prata om. I Aiden Chambers Böcker inom oss använder han flera gånger just Till vildingarnas land för att visa hur boksamtal kan gå till.

Lärarna i de båda tvåorna kommer förstås att fortsätta jobba såväl med boken som med Spågumman.

 Cilla, Hjulsta grundskola

Sendak TIll vildingarnas land tr